Vad är en avtalsrörelse?

Under 2024 pågår avtalsrörelsen inom kommun och region samt kommunala företag och stiftelser. Våren 2023 var det avtalsrörelse i stora delar av privat sektor och sensommar/höst 2023 i statlig sektor.

Så här går förhandlingarna till

Avtalsrörelsen inleds med att respektive sida i förhandlingarna (fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna) tar fram yrkanden, alltså de förändringar man önskar se i kollektivavtalen. Yrkandena lämnas över till motparten och sedan börjar förhandlingarna. Förhandlingarna kan i vissa fall pågå i flera månader och behöva lösas i medling, om parterna inte kan komma överens själva.

När ett nytt kollektivavtal är tecknat så ska det börja användas på din arbetsplats. Kollektivavtalets innehåll kan ibland omsättas i ett lokalt löneavtal, där det står hur löneavtalet ska tillämpas på just din arbetsplats.

Vilka sorts kollektivavtal finns det?

När det pratas och skrivs om avtalsrörelse, handlar det oftast om avtal om allmänna anställningsvillkor och lön. Man ska dock komma ihåg att parterna ofta har tecknat ett stort antal andra kollektivavtal, till exempel förhandlingsordningsavtal (huvudavtal), tjänstepensionsavtal, omställningsavtal, samverkansavtal, avtal om fackliga förtroendevalda, statistikavtal och många fler.

Vad gäller för mig som är anställd i privat sektor?

I det ganska svepande begreppet ”privat sektor” räknar vi in så skilda branscher som industrin, handel- och tjänstesektorn, civilsamhället/ideell sektor och Svenska kyrkan. Även en del kommunala bolag kan räknas hit, medan andra har samma kollektivavtal som kommuner och regioner. I privat sektor finns många arbetsgivare som saknar kollektivavtal, men den stora majoriteten anställda omfattas.

I en avtalsrörelse på privat sektor är det alltid parterna inom industrin som går först och sätter det så kallade märket för löneökningarna. Resten av privat sektor brukar följa det märket mer eller mindre strikt. Märket innefattar inte bara löneökningarnas storlek, utan också till exempel avtalsperiodens längd och eventuellt andra delar.

Vad gäller för mig som är anställd i offentlig sektor?

Alla anställda i offentlig sektor omfattas av kollektivavtal. Avtalsrörelsen i statlig sektor startar under sensommaren/hösten 2023. Avtal inom kommun och region förhandlas i en separat avtalsrörelse 2024.

Vad gäller för mig som inte omfattas av kollektivavtal?

Om din arbetsplats saknar kollektivavtal så berörs du inte direkt av avtalsrörelsen. Om din arbetsgivare ensidigt ger ut förmåner där man tagit inspiration från centrala kollektivavtal så kanske dessa kan ändras längre fram, men det finns inga garantier för det och ingen förhandlingsrätt för facket. Det är alltid bäst att vara anställd på ett företag med kollektivavtal!

Vilka förhandlar DIK med?

Genom att flera fackförbund går samman i olika konstellationer i avtalsrörelsen, så får vi större tyngd i förhandlingarna med arbetsgivarorganisationerna. I DIK:s fall tecknar vi nästan alltid avtal som en del i en förhandlingsorganisation tillsammans med andra förbund. Exempel på sådana förhandlingsorganisationer är AkademikerAlliansen, Saco-S, PTK och Akademikerförbunden i privat sektor.

Exempel på arbetsgivarorganisationer som DIK har kollektivavtal med är Sveriges Kommuner och Regioner, Arbetsgivarverket, Sobona, Almega Tjänsteföretagen, Almega Medieföretagen, Svensk Scenkonst och Fremia.

Vad händer om parterna inte kommer överens?

Fackets slutgiltiga vapen för att få igenom sina krav i en avtalsrörelse är konflikt, vilket i sin kraftfullast form innebär arbetsnedläggelse, det vill säga strejk. Innan det går så långt har det oftast utsetts medlare (vanligtvis genom statliga Medlingsinstitutet), som har som uppdrag att få parterna att komma överens och teckna ett nytt avtal. Strejker är numera ovanliga i Sverige i ett internationellt perspektiv, och det är ännu ovanligare att Saco-förbund strejkar.