Under pandemin finns ett unikt tillfälle att använda den tid som frigörs genom permitteringar till kompetensutveckling. Men då behöver kraven på arbetsgivare skärpas och den statliga ersättningen höjas, skriver DIK i ett remissvar till regeringen.
Nästan 600 000 personer har varit korttidspermitterade under coronapandemin. Det betyder att arbetstagare tillfälligt går ned i arbetstid och lön, och att staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna. Under pandemin har staten stått för en extra stor del av kostnaderna, 75 procent. Nu föreslår regeringen att denna förstärkning ska fortsätta gälla april ut. Därefter ska statens del sänkas till 50 procent.
Mot bakgrund av smittläget och att de allra flesta ännu inte är vaccinerade kommer det sannolikt finnas behov av ett förstärkt stöd även efter april. Därför har DIK i sitt remissyttrande till regeringen framfört att förstärkningen bör fortsätta gälla till och med juni 2021. Om den tas bort kommer många drabbas hårt av löneminskningen, och det finns också en risk att en del av de som är permitterade istället blir uppsagda, vilket i slutändan också blir en kostnad för samhället.
Läs hela DIK:s remissyttrande här
Permitteringen fungerar inte alltid i praktiken
Anställda kan vara permitterade i olika grad – 20, 40, 60 eller 80 procent av arbetstiden. DIK får rapporter från medlemmar om att de förväntas genomföra samma arbetsuppgifter trots att arbetstiden är kortare. Det leder till en påfrestande arbetsmiljö och att många arbetar även under den tid de egentligen är permitterade.
Det får särskilt stora konsekvenser om förstärkningen av stödet tas bort, eftersom dessa personer då kommer att fortsätta arbeta lika mycket men till en betydligt lägre lön. DIK anser att Tillväxtverket som tillsynsmyndighet noggrant behöver följa upp detta så att stödet kan återkrävas av de arbetsgivare som bryter mot reglerna.
Kompetensutveckling under permitteringen
Coronapandemin har förstärkt det redan stora behovet av kompetensutveckling. Dels genom en snabb digital omställning, och dels genom att alla jobb som försvinner inte kommer att komma tillbaka.
Under pandemin finns ett unikt tillfälle att använda den tid som frigörs genom permitteringarna till kompetensutveckling. Ändå har bland annat Arbetsförmedlingen sett att tiden som läggs på kompetensutveckling inte har ökat under pandemin.
Sedan årsskiftet kan arbetsgivare ansöka om ersättning för kostnader för kompetensinsatser som genomförs under den tid anställda är permitterade. Det är bra, men maxbeloppet för ersättningen kommer i de flesta fall endast vara 10 000 kronor per arbetstagare. DIK anser därför att ersättningen bör höjas. Kraven behöver också skärpas så att alla arbetsgivare blir skyldiga att kartlägga kompetensbehovet och erbjuda kompetensinsatser under permitteringen.
En förutsättning för att det ska fungera är också att det finns ett relevant och tillgängligt utbud av utbildningar. DIK ser stort behov av fler korta kurser, på låg fart och kvällstid, på fler platser och på distans. Särskilda satsningar behövs inom humaniora och samhällsvetenskap där utbudet idag är allt för tunt.
En undersökning från DIK visar bland annat att en tredjedel av medlemmarna inte får kompetensutveckling.
Läs artikeln