Behovet av kompetensutveckling ökar. Samtidigt visar en ny undersökning bland DIK:s medlemmar att endast 35 procent av arbetsplatserna har en strategi för att utbilda sina medarbetare – och att de som har en strategi sällan efterlever den.
Den snabba utvecklingen inom digitalisering och automatisering gör att fler måste uppdatera sina kompetenser för att kunna utföra sitt jobb.
– Det borde ligga i arbetsgivarnas intresse att arbeta systematiskt med kompetensutveckling, precis som man gör med all annan verksamhetsplanering, säger Viktoria Hellström, utredare på DIK som tagit fram rapporten Kompetensutveckling och livslångt lärande.
Just nu gör den pågående coronapandemin att många behöver arbeta på nya sätt eller står inför att byta jobb. Framöver är globalisering, klimatkris och det faktum att vi förväntas jobba allt längre upp i åldrarna faktorer som gör att fler kommer vilja eller behöva ställa om till ett nytt yrke. Därför är det viktigt att hitta hållbara sätt för omställning och kompetensutveckling både på kort och lång sikt.
Brist på kompetensutveckling leder till ökad stress
För de som arbetar så innebär utebliven kompetensutveckling på sikt svårigheter att kunna utföra sina arbetsuppgifter och därmed också stress och ohälsa. I undersökningen bland DIK:s medlemmar så hade endast 63 procent av de svarande fått någon form av kompetensutveckling via jobbet det senaste året. Andelen svarande som fått kompetensutveckla sig är högre inom offentlig sektor än privat sektor, och det finns också en stor variation mellan olika yrkesgrupper – bibliotekarier är den yrkesgrupp där flest fått kompetensutveckla sig, medan reklam, PR och marknadsföring ligger i botten på listan.
Arbetsgivarna saknar strategi
Den vanligaste orsaken till utebliven kompetensutveckling är att det inte finns någon strategi för kompetensutveckling på arbetsplatsen – endast 35 procent av de svarande i undersökningen anger att det finns en plan för kompetensutveckling på deras arbetsplats. Andra vanliga orsaker till att arbetsgivaren inte prioriterar kompetensutveckling är för att de anser det kosta för mycket eller att det inte finns tid.
Medlemmarna är motiverade
I DIK:s rapport framkommer det att det inte råder någon brist på motivation. 91 procent anser sig vara ganska eller mycket motiverade till att kompetensutveckla sig. 31 procent har dessutom kompetensutvecklat sig på sin egen fritid – en tredjedel med syfte att göra ett bättre jobb.
DIK:s krav gällande kompetensutveckling och livslångt lärande
DIK har utifrån undersökningen tagit fram tio krav på hur arbetsgivare och politiker bör tänka och planera för kompetensutveckling och livslångt lärande.
– På arbetsgivarsidan handlar det om att systematiskt avsätta både tid och budget åt fortbildning på arbetstid, utan att det ökar arbetsbelastningen. Då behöver man också kontinuerligt se till att kartlägga kompetensbehovet, säger Viktoria Hellström.
Politikerna behöver se till att skjuta till ekonomiska resurser och fatta de politiska beslut som krävs för att säkerställa att alla får rätt till kompetensutveckling under hela yrkeslivet – till exempel genom att förbättra möjligheten till studiemedel högre upp i åldrarna, skapa ett mer flexibelt utbildningssystem med fler arbetslivsanpassade högskolekurser, samt öka utbudet av kortare kurser och kurser på distans. DIK anser också att en stärkt a-kassa är en förutsättning för att arbetstagare ska kunna göra ekonomiskt trygga omställningar.
Syftet med undersökningen och rapporten
Kompetensutveckling och livslångt lärande
är att på sikt verka för framtagandet av en nationell strategi kring livslångt lärande. Totalt svarade 4 537 DIK-medlemmar (anonymt) på enkäten som ligger till grund för rapporten, vilket ger en svarsfrekvens på 29,35 procent. Se DIK:s rapporter här.