Den snabba utvecklingen inom digitalisering och automatisering gör att fler mÄste uppdatera sina kompetenser för att kunna utföra sitt jobb.
â Det borde ligga i arbetsgivarnas intresse att arbeta systematiskt med kompetensutveckling, precis som man gör med all annan verksamhetsplanering, sĂ€ger Viktoria Hellström, utredare pĂ„ DIK som tagit fram rapporten Kompetensutveckling och livslĂ„ngt lĂ€rande.
Just nu gör den pÄgÄende coronapandemin att mÄnga behöver arbeta pÄ nya sÀtt eller stÄr inför att byta jobb. Framöver Àr globalisering, klimatkris och det faktum att vi förvÀntas jobba allt lÀngre upp i Äldrarna faktorer som gör att fler kommer vilja eller behöva stÀlla om till ett nytt yrke. DÀrför Àr det viktigt att hitta hÄllbara sÀtt för omstÀllning och kompetensutveckling bÄde pÄ kort och lÄng sikt.
Brist pÄ kompetensutveckling leder till ökad stress
För de som arbetar sĂ„ innebĂ€r utebliven kompetensutveckling pĂ„ sikt svĂ„righeter att kunna utföra sina arbetsuppgifter och dĂ€rmed ocksĂ„ stress och ohĂ€lsa. I undersökningen bland DIK:s medlemmar sĂ„ hade endast 63 procent av de svarande fĂ„tt nĂ„gon form av kompetensutveckling via jobbet det senaste Ă„ret. Andelen svarande som fĂ„tt kompetensutveckla sig Ă€r högre inom offentlig sektor Ă€n privat sektor, och det finns ocksĂ„ en stor variation mellan olika yrkesgrupper â bibliotekarier Ă€r den yrkesgrupp dĂ€r flest fĂ„tt kompetensutveckla sig, medan reklam, PR och marknadsföring ligger i botten pĂ„ listan.
Arbetsgivarna saknar strategi
Den vanligaste orsaken till utebliven kompetensutveckling Ă€r att det inte finns nĂ„gon strategi för kompetensutveckling pĂ„ arbetsplatsen â endast 35 procent av de svarande i undersökningen anger att det finns en plan för kompetensutveckling pĂ„ deras arbetsplats. Andra vanliga orsaker till att arbetsgivaren inte prioriterar kompetensutveckling Ă€r för att de anser det kosta för mycket eller att det inte finns tid.
Medlemmarna Àr motiverade
I DIK:s rapport framkommer det att det inte rĂ„der nĂ„gon brist pĂ„ motivation. 91 procent anser sig vara ganska eller mycket motiverade till att kompetensutveckla sig. 31 procent har dessutom kompetensutvecklat sig pĂ„ sin egen fritid â en tredjedel med syfte att göra ett bĂ€ttre jobb.
DIK:s krav gÀllande kompetensutveckling och livslÄngt lÀrande
DIK har utifrÄn undersökningen tagit fram tio krav pÄ hur arbetsgivare och politiker bör tÀnka och planera för kompetensutveckling och livslÄngt lÀrande.
â PĂ„ arbetsgivarsidan handlar det om att systematiskt avsĂ€tta bĂ„de tid och budget Ă„t fortbildning pĂ„ arbetstid, utan att det ökar arbetsbelastningen. DĂ„ behöver man ocksĂ„ kontinuerligt se till att kartlĂ€gga kompetensbehovet, sĂ€ger Viktoria Hellström.
Politikerna behöver se till att skjuta till ekonomiska resurser och fatta de politiska beslut som krĂ€vs för att sĂ€kerstĂ€lla att alla fĂ„r rĂ€tt till kompetensutveckling under hela yrkeslivet â till exempel genom att förbĂ€ttra möjligheten till studiemedel högre upp i Ă„ldrarna, skapa ett mer flexibelt utbildningssystem med fler arbetslivsanpassade högskolekurser, samt öka utbudet av kortare kurser och kurser pĂ„ distans. DIK anser ocksĂ„ att en stĂ€rkt a-kassa Ă€r en förutsĂ€ttning för att arbetstagare ska kunna göra ekonomiskt trygga omstĂ€llningar.