Vi möts pĂ„ stadsbiblioteket i Göteborg, vid Avenyns slut. Solen strĂ„lar in genom de stora glasfönstren i mötesrummet högst upp i huset, dĂ€r DIK-styrelsen just avslutat sitt möte. Gruppen representerar flera av DIK:s största medlemsgrupper â kommunikatörer, bibliotekarier och arkivarier. En bredd de sjĂ€lva ser som en styrka.
DIK-styrelsen i Göteborg lÀmnade ett nÀrapÄ nationellt avtryck i debatten nÀr de under 2023 tog stark stÀllning för kommunikatörerna som just dÄ var i skottgluggen för den politiska diskussionen. Men mer om det senare, först vill vi veta mer om deras vÀg in i det fackliga engagemanget.
Ăr du intresserad av att veta mer om uppdraget som förtroendevald? LĂ€s mer hĂ€r.
Att bli förtroendevald â hur gĂ„r det till?
Att bli lokalfacklig Àr inte alltid nÄgot man planerar sjÀlv. Det blir tydligt nÀr vi frÄgar gruppen hur det kom sig att de hamnade hÀr.
LinnĂ©a Nilsson, arkivarie, beskriver hur hon först fick frĂ„gan om att engagera sig lokalfackligt. Sedan kom en ny frĂ„ga â vill du sitta i styrelsen? Och sĂ„ en till â vill du bli kommunombud? Nu arbetar hon fackligt pĂ„ halvtid. Men att bli skyddsombud, att arbeta för bĂ€ttre arbetsmiljö, det var helt hennes egen idĂ©.
âJag tycker det Ă€r intressant att vara som en revisor Ă„t arbetsgivarnaâ - LinnĂ©a Nilsson
Och hon Ă€r inte ensam â mĂ„nga i styrelsen har en liknande resa bakom sig. För Viktoria Zingaropoli, ocksĂ„ hon arkivarie, var det dĂ„varande kollegan LinnĂ©a som inspirerade henne att vilja jobba fackligt. Viktoria har nyligen bytt arbetsplats men fortsĂ€tter som förtroendevald.
â Jag har kommit in pĂ„ nya lokalfackliga omrĂ„den men jag fortsĂ€tter bĂ€ra facklan, sĂ€ger Viktoria.
Maria Soner, kommunikationsstrateg och ordförande i styrelsen, engagerade sig för att hon var nyfiken pÄ den fackliga rollen efter att hon blivit nominerad till styrelsen i det lokala SacorÄdet pÄ stadsledningskontoret. Hon började som ledamot och dÀrefter som vice ordförande i det lokala SacorÄdet pÄ arbetsplatsen. (Mer om vad SacorÄden Àr kan du lÀsa i faktarutan lÀngst ner)
â Jag var intresserad av pĂ„ vilket sĂ€tt man som facklig kan vara med och göra skillnad pĂ„ arbetsplatsen. Det Ă€r verkligen ett uppdrag man fĂ„r i förtroende. Det handlar om allt ifrĂ„n att skapa delaktighet och företrĂ€da kollegor till att vara med och bidra till utveckling av verksamheten och arbetsmiljön.
"Jag sa till mig sjÀlv: okej, nu fÄr jag lÀra mig vad det hÀr innebÀr" - Carolina Dennisdotter
Carolina Dennisdotter, vice ordförande, har varit lokalfacklig i tio Ă„r. För henne började allt nĂ€r en ordförande skulle sluta. Hon blev nominerad â och plötsligt var hon ordförande.
â Jag blev lite förvĂ„nad och sa till mig sjĂ€lv âOkej, nu fĂ„r jag lĂ€ra mig vad det hĂ€r innebĂ€râ.
Som ny i rollen gick Carolina sÄ mÄnga utbildningar hon kunde och insÄg att hon tyckte att det var vÀldigt roligt. DÄ jobbade hon i en mindre kommun och lyfte samarbetet med SacorÄdet som en nyckel till att det fungerade sÄ bra.
NĂ€r Carolina började jobba i Göteborg 2020 ville hon egentligen fokusera pĂ„ sitt yrke som bibliotekarie och lĂ€gga det fackliga Ă„t sidan. Men efter ett halvĂ„r satt hon i styrelsen igen â hon kunde helt enkelt inte hĂ„lla sig borta.
â Det beror vĂ€l ocksĂ„ pĂ„ att det var en pandemi som kom precis dĂ„. Det var inte sĂ„ himla kul pĂ„ biblioteket, utan det fackliga blev ett sĂ€tt att fĂ„ anvĂ€nda mitt huvud, engagera mig och lĂ€ra kĂ€nna den hĂ€r nya staden. Göteborg Ă€r mycket större och mer komplext Ă€n kommunen jag jobbade i tidigare.
âJag saknar lukten av nya böcker och alla bra samtal man har med besökarna.â - Carolina Dennisdotter
Nu arbetar Carolina Dennisdotter heltid som kommunombud. Saknar hon biblioteket? Hon tÀnker efter. "Ibland", svarar hon.
â Jag saknar att vara i en kulturell miljö. Om man sitter pĂ„ Sacokansliet Ă€r det aldrig nĂ„gon som pratar om vad de lĂ€st i helgen eller vilken teater de ska gĂ„ pĂ„. Jag saknar lukten av nya böcker och alla bra samtal man har med besökarna. Men jag fĂ„r ju tĂ€nka pĂ„ bibliotek och kĂ€mpa för att de ska fĂ„ bĂ€ttre villkor i alla fall.
Reynolds Towns, bibliotekarie och skyddsombud och den nyaste styrelseledamoten, har en lite annan historia om sin vÀg in i det fackliga arbetet.
â Jag blev facklig för att vi hade sĂ„ dĂ„lig arbetsmiljö pĂ„ biblioteket. Det var inte klokt hur stressigt det var, sĂ€ger han.
NĂ€r skyddsombudet skulle gĂ„ i pension stĂ€llde Reynolds upp. Han vill inte sĂ€ga att det Ă€r hans egen förtjĂ€nst men han tycker att arbetsmiljön Ă€r mycket bĂ€ttre â nĂ„got som Ă€ven gĂ„r att se i statistiken.
"Har det varit givande? Absolut. Men jag kan inte ljuga och sÀga att det Àr jÀtteroligt och jÀttelÀtt" - Reynolds Towns
Ăr det fackliga ett roligt uppdrag?
HÀr gÄr Äsikterna isÀr.
â Jag engagerade mig mest av pliktkĂ€nsla. Har det varit givande? Absolut. Men jag kan inte ljuga och sĂ€ga att det Ă€r jĂ€tteroligt och jĂ€ttelĂ€tt, sĂ€ger Reynolds.
Maria hÄller inte helt med. Hon tycker att det Àr bÄde roligt och utvecklande.
â Man lĂ€r sig otroligt mycket hela tiden. Man fĂ„r bidra till ett gott klimat för sina medarbetare och jobba tillsammans med arbetsgivaren. Jag ser det som ett relationsskapande hela tiden och det tycker jag Ă€r kul.
Carolina instÀmmer i ett det Àr roligt att fÄ insyn i hur allt fungerar och att se saker i ett större sammanhang. Det blir tydligare varför vissa beslut fattas och hur allt hÀnger ihop.
â Sen tycker jag faktiskt det Ă€r vĂ€ldigt roligt med de hĂ€r lite kluriga frĂ„gorna, sĂ€ger hon.
En utmaning för mÄnga lokalfackliga Àr att hinna med sitt uppdrag. Viktoria, en av de som inte har nÄgon avsatt procent för det fackliga, menar att hon mÄste hÄlla hÄrt i den tiden som krÀvs och ha en dialog med arbetsgivaren.
â Jag tycker att arbetsgivaren visar stor förstĂ„else för det. Men det gĂ€ller ju att ha en egen struktur dĂ€r man avsĂ€tter den tiden. Man mĂ„ste se det fackliga arbetet som lika viktigt som det man gör pĂ„ ordinarie arbetstid.
SÄ nÄr styrelsen ut till medlemmarna
Att nÄ och fÄ kontakt med medlemmar Àr en utmaning för mÄnga styrelser. Hur sprider man viktig information? Hur fÄngar man upp vilka frÄgor som bubblar just nu? DIK-styrelsen i Göteborg jobbar aktivt med detta.
â Det Ă€r tidskrĂ€vande men otroligt givande nĂ€r vi fĂ„r till det, sĂ€ger Maria.
Det mÀrks att det sitter kommunikatörer i styrelsen. Att nÄ ut till medlemmarna i rÀtt kanaler och i rÀtt tid och lÀra kÀnna deras behov Àr en prioritet. I sin verktygslÄda har de bland annat nyhetsbrev, medlemsmöten och en facebookgrupp för alla DIK-medlemmar i Göteborgs stad.
â Men Ă€ven om vi har rĂ€tt kanaler sĂ„ Ă€r inte engagemanget sĂ„ stort i de hĂ€r frĂ„gorna, tyvĂ€rr. Jag tror att mycket handlar om tidsbrist. Vi har en bra samverkansstruktur i organisationen men vi behöver öka kunskapen om arbetsmiljöfrĂ„gor och pĂ„verkansmöjligheterna, sĂ€ger Maria.
âDet Ă€r tidskrĂ€vande att försöka nĂ„ ut till medlemmarna men otroligt givande nĂ€r vi fĂ„r till det.â - Maria Soner
Medlemsmöten och nÀtverkstrÀffar kan utgÄ frÄn en frÄga som DIK driver, eller nÄgot som Àr aktuellt just nu i staden. Under hösten höll DIK:s förbundsordförande Anna Troberg en lunchförelÀsning om arbetstidsförkortning för medlemmarna i Göteborg, med stor uppslutning.
En annan typ av medlemsaktivitet de har provat Àr att bjuda in till biovisning med enklare tilltugg och mingel.
â Vi vill erbjuda vĂ„ra medlemmar olika typer av aktiviteter och sĂ€tt att trĂ€ffas, sĂ€ger Maria.
Förutom den typen av allmÀnna relationsskapande aktiviteter gör de förstÄs arbetsplatsbesök för att fÄnga in medlemmarna i sin arbetsvardag. Som kommunombud har Carolina och Linnéa möjlighet att gÄ ut och trÀffa medlemmar och de lokala styrelserna ute pÄ arbetsplatserna.
â Vi erbjuder dem att stĂ€lla frĂ„gor till oss. Ibland ser vi behov av att lyfta en sĂ€rskild frĂ„ga det surras om. Vi arbetar mycket behovsstyrt, sĂ€ger LinnĂ©a.
Fackliga strider â och framgĂ„ngar
NÀr kommunen ville skÀra ner pÄ administrativa kostnader började kommunikatörernas roll ifrÄgasÀttas allt mer. DÄ bjöd DIK-styrelsen in till en trÀff för att lÄta dem prata om sin arbetsmiljö och hur synen pÄ deras yrke förÀndrats.
â Vi ville ge dem en röst och en möjlighet att diskutera situationen, sĂ€ger Viktoria.
Det blev ett av de tillfÀllen dÄ styrelsen verkligen lyckades stÀrka sina medlemmar.
âNĂ€r kommunikatörerna var i blĂ„svĂ€der hade vi möte med politiker, skrev debattartikel och trĂ€ffade mĂ„nga medlemmar.â - Viktoria Zingaropoli
â Vi lyckades fĂ„ till möte med politiker, skrev debattartikel och trĂ€ffade mĂ„nga medlemmar. Vi var med pĂ„ massor av möten och stod upp för kommunikatörerna, sĂ€ger Carolina.
De sÄg Àven till att vara delaktiga i referensgruppen för kommunens utredning om att effektivisera kommunikationsarbetet. Att de kunde vara med och pÄverka utredningen i rÀtt riktning var viktigt och resultatet blev en lÀttnad nÀr utredningen kom fram till att en centralisering inte skulle leda till en effektivisering utan snarare skulle medföra risker. LÀs mer om utredningen i Magasin K.
â DĂ„ gjorde vi nytta i staden för vĂ„ra medlemmar. Det kĂ€ndes vĂ€ldigt bra, sĂ€ger Carolina.
Högre löner för bibliotekarier Ă€r en av DIK:s viktigaste frĂ„gor â Ă€ven i Göteborg. HĂ€r anvĂ€nds ett basvĂ€rderingssystem dĂ€r yrken delas in i olika kategorier beroende pĂ„ svĂ„righet, ansvar och utbildning. Carolina berĂ€ttar att bibliotekariernas löner lĂ€nge varit lĂ„ga för att tillhöra kategori F.
â Vi har tryckt pĂ„ att vi ligger lĂ„gt i jĂ€mförelse med mansdominerade och tekniska yrken inom samma baskategori. Men dĂ„ möttes vi i stĂ€llet med att âom vi flyttar er till E, dĂ„ har ni ju rĂ€tt lönâ.
Vissa bibliotekarier var kategoriserade i E och vissa i F, pÄ grund av att det sett olika ut pÄ olika bibliotek. NÀr staden dÄ ville göra en översyn för att flytta ner alla bibliotekarier till E lyckades DIK-representanterna argumentera för att bibliotekarierna hör hemma i F.
â SĂ„ vi fick det faststĂ€llt, att en utbildad bibliotekarie ska ligga i F och inte kunna bli nedflyttad. Det kĂ€nns som en facklig seger, nĂ„got riktigt konkret som stĂ€rkte vĂ„ra bibliotekarier.
LönefrĂ„gan Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n löst. Men nu har facket svart pĂ„ vitt â bibliotekariernas löner Ă€r lĂ„ga för sin kategori.
âVi lyckades nĂ„ en facklig seger för vĂ„ra bibliotekarier â nu fortsĂ€tter arbetet för högre löner.â - Carolina Dennisdotter
I löneöversynen 2025 fortsÀtter de driva pÄ för bÀttre bibliotekarielöner och nu kan de tydligare pÄvisa att bibliotekariernas löner inte Àr konkurrenskraftiga. I sin verktygslÄda har de Àven DIK:s pÄverkansunderlag, Saco lönesök och stadens egna lönestatistik.
â SĂ„ vi har bra pĂ„tryckningsmedel. Men det hjĂ€lper inte alltid, för resurserna ska ju finnas ocksĂ„, sĂ€ger Carolina.
Som lokalfacklig kan det kanske kÀnnas ouppnÄeligt att lÀsa om en styrelse som fÄr sÄ mycket konkret gjort, men Carolina pÄminner om att de har mer resurser Àn mÄnga andra eftersom de tillhör en sÄ stor organisation. Med henne pÄ heltid och Linnéa pÄ halvtid kan de fÄ mycket av det vardagliga arbetet gjort, vilket gör det lÀttare för styrelsen att fokusera pÄ medlemmarna och det mer strategiska arbetet.
â Jag och LinnĂ©a tar hand om individĂ€renden och avtal och olika saker i staden.
Nyckeln till en effektiv styrelse Àr ett gott samarbete
Det Àr tydlig att det finns ett bra samarbete inom styrelsen. Reynolds, Linnéa, Viktoria, Maria och Carolina tror sjÀlva att det beror pÄ att de har med sig olika erfarenheter och bidrar med olika perspektiv. De tar ocksÄ hÀnsyn till varandras arbetsbelastning, har man mycket pÄ sitt vanliga jobb behöver man kanske inte göra sÄ mycket fackligt just dÄ.
â Vi har en god samtalsmiljö hĂ€r och kĂ€nner oss trygga med att kunna hitta vilken nisch vi ska jobba med och hur vi ska fördela arbetet sĂ„ det blir sĂ„ genomförbart och effektivt som möjligt, sĂ€ger Maria.
I ett mindre förbund som DIK Àr det viktigt med samarbete, Àven över de fackliga grÀnserna. DIK-styrelsen berÀttar att de upplever att de fÄr god hjÀlp bÄde frÄn de lokala och centrala SacorÄden.
â Det Ă€r en enorm styrka att kunna hjĂ€lpa varandra och gĂ„ ihop och fĂ„ mer kraft i vissa frĂ„gor som vi samarbetar kring. Vi Ă€r inte ensamma, sĂ€ger Maria.
Man skulle kunna tro att det skulle kunna uppstÄ konkurrens mellan de olika förbunden men eftersom de flesta riktar sig till olika medlemsgrupper blir det inte sÄ.
â Vi tipsar om varandra. Om vi hör om nĂ„gon som har det jobbigt eller behöver komma i kontakt med ett förbund sĂ„ hjĂ€lper vi dem, och sĂ„ kĂ€nner vi oss trygga med att de gör samma sak för oss, sĂ€ger Carolina.
DIK:s styrkor Àr opinionsarbetet och kunskapen om yrkesrollerna
Det finns flera styrkor med att vara ett mindre, professionsbaserat förbund som DIK. Enligt Viktoria Àr den frÀmsta tillgÄngen förbundets starka fokus pÄ yrkesrollerna och hur de utvecklas.
â Vi ser medlemmarnas vĂ€rde, hur hĂ„rt de jobbar och vad de bidrar till, sĂ€ger Viktoria.
âDIK Ă€r ledande nĂ€r det gĂ€ller vissa yrkesroller och driver opinion i mĂ„nga frĂ„gor som pĂ„verkar samhĂ€llet.â - Maria Soner
â DIK Ă€r ledande nĂ€r det gĂ€ller vissa yrkesroller. Man jobbar mycket med rapporter och analys, mycket planering och utredning för att bidra till att utveckla de hĂ€r rollerna. Och driver opinion i mĂ„nga frĂ„gor som pĂ„verkar det övriga samhĂ€llet, fyller Maria i. Hon fortsĂ€tter:
â Det mĂ€rks tydligt att DIK har blivit bĂ€ttre pĂ„ det, att man fokuserar. Det tycker jag utmĂ€rker DIK frĂ„n andra förbund.
Vad kan DIK göra framöver för att stötta sina lokalfackliga? Carolina menar att det viktigaste Ă€r att fortsĂ€tta driva opinion i frĂ„gor som Ă€r avgörande för medlemmarna â och för samhĂ€llet i stort.
â Det Ă€r bra att DIK centralt Ă€r sĂ„ mycket ute i debatten, för det Ă€r nĂ„got som vi inte klarar sĂ„ bra lokalt. Vi har inte de musklerna. Men om vi fĂ„r veta vad DIK kommer driva framöver kan vi följa upp med det vi kan hĂ€rifrĂ„n och anpassa det utifrĂ„n vĂ„rt lokala perspektiv, sĂ€ger Carolina.
Tips för att fÄ till det lokalfackliga arbetet i vardagen
Ha en tydlig dialog med chefen. BerÀtta vad du behöver göra och nÀr. Behövs det finns förtroendemannalagen som uppbackning.
Planera tiden. Hur mycket behöver du avsÀtta frÄn din ordinarie arbetstid? Med en planering blir det lÀttare att avgöra hur du ska prioritera dina vanliga arbetsuppgifter.
GÄ pÄ utbildningar. Alla möjliga utbildningar du kan hitta, bÄde frÄn DIK och Saco, men Àven andra. Till exempel Suntarbetsliv, Prevent, Akademikernas A-kassa, med fler.
NÀtverka med andra förtroendevalda. Det behöver inte vara frÄn samma förbund, samarbete Àr jÀtteviktigt.
HÄll kontakten med medlemmarna. Kommunicera regelbundet i nyhetsbrev, grupper eller utskick om vad ni gör. Anordna medlemsmöten, tÀnk nytt och kreativt och fÄnga aktuella frÄgor. TÀnk pÄ att det inte alltid mÄste vara problem, utan försök att lyfta positiva frÄgor ocksÄ.
Arbeta tillsammans. Fördela arbetet mellan er om det gÄr. Turas om att göra det som behövs.
BerÀtta för kollegorna om vad du gör i ditt lokalfackliga uppdrag. Det skapar förstÄelse och kanske minskar frustrationen om du försvinner frÄn jobbet. Och det kan locka andra till att vilja bli engagerade sjÀlva!
Vad Àr SacorÄden?
Centrala SacorÄdet i Göteborgs Stad Àr ett samarbetsorgan för 13 Sacoförbund som organiserar medlemmar anstÀllda i Göteborgs Stad. Centrala SacorÄdets huvudsakliga uppgift Àr att driva medlemsförbundens intressefrÄgor inom omrÄden som arbetsmiljö, organisation och personalpolitik i enlighet med avtalet Samverkan Göteborg. I Göteborg finns det Àven lokala SacorÄd pÄ förvaltningsnivÄ dÀr förbunden hjÀlps Ät med att driva de lokala frÄgorna.
Ăr du intresserad av att veta mer om uppdraget som lokalfacklig för DIK?