En tredjedel, sÄvÀl chefer som anstÀllda, uppger att de under de senaste Ären upplevt sig tvingade att gÄ emot sina egna yrkesetiska principer för att möta arbetsgivarens krav. I enkÀten specificeras dessa som bland annat saklighet och relevans och att arbetet ska frÀmja demokrati och öppenhet. Samtidigt upplever 84 procent att deras arbete bidrar till ökad transparens och demokratisering.
â Siffrorna Ă€r allvarliga. Sveriges invĂ„nare ska kĂ€nna sig trygga med att informationen som kommer frĂ„n myndigheter, regioner och kommuner Ă€r korrekt. Det pĂ„verkar ocksĂ„ arbetsmiljön att uppleva press frĂ„n sin arbetsgivare att gĂ„ emot de yrkesetiska principerna och att inte bli respekterad i sin yrkesroll, sĂ€ger Anders Bucht, utredare pĂ„ DIK och författare av rapporten.
De som jobbar med kommunikation mÄste fÄ förutsÀttningar att göra ett bra arbete
NÀstan fyra av tio upplever att det helt eller ofta saknas tillrÀcklig kompetens kring kommunikation hos de som arbetsleder eller fattar strategiska beslut rörande arbetet. För att skydda kommunikatörerna och anseendet för professionen vill DIK att uppdragen kring kommunikation inom offentliga verksamheter förtydligas. Det Àr ocksÄ viktigt att chefer pÄ alla nivÄer, arbetsledande som strategisk, ger de anstÀllda som arbetar med kommunikation förutsÀttningar att göra ett bra arbete. Det krÀver en ökad kommunikativ kompetens i ledningar.
För att kunna sÀkerstÀlla kvaliteten pÄ det som kommuniceras mÄste ocksÄ arbetsgivaren ta ansvar för arbetsbelastningen. Var tredje anstÀlld upplever att deras arbetssituation Àr ohÄllbar pÄ lÀngre sikt. Nio av tio chefer inom offentlig sektor anger att deras arbetsbelastning generellt Àr hög eller mycket hög och endast en av tio skattar den som rimlig. I enkÀtsvaren vittnar chefer om att den egna arbetsbelastningen, inte minst den administrativa, gör det omöjligt att vara en bra ledare.
Journalistikens kris ett problem för öppenheten
Relationen mellan journalister och kommunikatörer har diskuterats flitigt i media under de senaste Ären, ofta med negativa förtecken. EnkÀtsvaren visar att Ätta av tio respondenter anser att relationen till media i deras organisation Àr god eller mycket god.
Mer Àn hÀlften anger dock att de, eller nÄgon de företrÀder, under de senaste Ären blivit felciterade av journalister. 43 procent av dessa svarar att det pÄverkat hur de sjÀlva eller andra inom organisationen fortsÀttningsvis hanterat frÄgor frÄn media.
MÄnga lyfter att sÄvÀl tids- som kompetensbrist hos journalisterna utgör ett problem för dem i deras yrkesroll. Felaktig rapportering skapar oro i organisationer vilket försvÄrar kommunikatörers arbete med att skapa transparens och delaktighet.
â EnkĂ€tsvaren visar att situationen inte Ă€r sĂ„ svartvit som det ibland framstĂ€lls i media. Man kan ibland fĂ„ bilden av att kommunikatörer och pressekreterare Ă€r gatekeepers som jobbar för att försvĂ„ra för journalister. Ăven om det naturligtvis finns undantag sĂ„ arbetar de flesta hĂ„rt för att underlĂ€tta för media och tillgĂ€ngliggöra information, sĂ€ger Anders Bucht.
LĂ€s hela rapporten âVad ska kommuniceras och av vem?"
Om rapporten
EnkÀten gick ut till alla DIK:s knappt 6 000 medlemmar som arbetar inom kommunikationsbranschen. I den hÀr rapporten har vi brutit ut de grupper som arbetar för en offentlig arbetsgivare, det vill sÀga inom kommuner, regioner, staten eller inom offentligÀgda bolag. Inom den gruppen svarade 873 personer och svarsfrekvensen Àr 38 procent.
Har du frÄgor eller kommentarer om rapporten? Kontakta utredare anders.bucht@dik.se.