Vanliga frågor om arbetstid och arbetsuppgifter

Här hittar du svar på vanliga frågor om arbetstid och arbetsuppgifter, till exempel om ersättning för övertid, mertid och obekväm arbetstid, så kallat ob-tillägg.

Vad får jag för ersättning för övertid eller mertid?

  • Övertid kallas den tid en heltidsanställd arbetar utöver sin ordinarie arbetstid.

  • Mertid kallas den tid en deltidsanställd arbetar utöver sin ordinarie arbetstid.

Vad är övertidsersättning?

Övertidsersättning får du som är heltidsanställd om du arbetar utöver din ordinarie arbetstid. Övertidsersättningen bestäms antingen i kollektivavtal eller i ditt anställningsavtal.

För att övertidsersättning ska betalas ut krävs det att din chef har beordrat övertidsarbetet i förväg eller godkänt det i efterhand.

Övertidsersättningen är vanligtvis mer än din vanliga timlön. I kollektivavtalen finns också ofta en möjlighet att komma överens om andra sätt att ersätta övertidsarbete, till exempel att ersättningen ingår i din lön eller att du har fler semesterdagar.

Det vanliga är att det i ditt anställningsavtal står om du har rätt till övertidskompensation eller inte. Om det inte står i ditt anställningsavtal kan du utgå från att du ska få full övertidsersättning för beordrat övertidsarbete.

I vissa kollektivavtal står det att du har rätt till ersättning för obekväm arbetstid, vilket ofta är helger och andra arbetsfria dagar. Det kallas för ob-tillägg. Om du har ett kollektivavtal på din arbetsplats kan du se där vad du ska få för ersättning och vad som räknas som obekväm arbetstid.

Vad är mertidsersättning?

Hur mertid ersätts står i ditt kollektivavtal om det finns ett sådant för din arbetsplats. Ibland kan det stå med i ditt anställningsavtal, men det är ganska ovanligt.

Det pågår en omarbetning av systemet kring mertid på EU-nivå och de fackliga organisationerna jobbar för att få till en bra lösning för dig som arbetstagare.

Vad gäller för mig som jobbar heltid och jobbar extra under helgen?

I vissa kollektivavtal står det att du har rätt till ersättning för obekväm arbetstid, vilket ofta är helger och andra arbetsfria dagar. Det kallas för ob-tillägg. Om du har ett kollektivavtal på din arbetsplats kan du se där vad du ska få för ersättning och vad som räknas som obekväm arbetstid.

Det finns två saker som är extra viktiga när du jobbar extra under helgen. Det är övertidsersättning och veckovila: 

Övertidsersättning

Din ordinarie arbetstid får vara som mest 40 timmar i veckan. Arbetstid som överstiger det räknas som övertid.

Du har bara rätt till ersättning för din övertid om du har blivit beordrad att arbeta utöver din ordinarie arbetstid eller om du och din arbetsgivare har kommit överens om att sådan ersättning ska utgå. Men du ska alltid få ersättning för den tid du arbetar.

Hur din övertidsersättning ser ut står antingen i kollektivavtalen eller i ditt anställningsavtal.

Veckovila

Du som arbetstagare ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Den sjudagarsperioden behöver inte vara samma sak som en kalendervecka.

Veckovilan ska främst vara på veckoslut, i den utsträckning som det är möjligt för verksamheten. Ledigheten måste inte börja och sluta vid nytt kalenderdygn.

Om du var ledig både föregående helg och nästkommande helg skulle brytpunkten för sjudagarsperioden kunna vara mellan lördag och söndag. På så sätt delas den helg du arbetar upp på två sjudagarsperioder och då har du 36 timmars veckovila under båda dessa helger. Detta förutsätter dock att brytpunkten vid tidigare sådana här tillfällen också har varit lördag.

Det är bara vid händelser som inte arbetsgivaren har kunnat förutse som man får göra tillfälliga undantag. Det kan exempelvis handla om olycksfall. När det sker ska du som arbetstagare få motsvarande tid i kompensationsledighet.

I kollektivavtal kan det finnas bestämmelser om veckovila som avviker från vad som står i lagen. I sådant fall gäller det som står i kollektivavtalet i första hand.

Kan jag bli tvingad att jobba på klämdagar?

Arbetsgivaren har rätt att beordra arbete på i stort sett vilken tidpunkt som helst, men är det arbete på annars arbetsfri tid ska kompensation betalas till dig som jobbar då. Det står i ditt kollektivavtal eller i ditt anställningsavtal hur du ska kompenseras för den arbetstiden, eller så behöver ni komma överens om hur du ska kompenseras.

Det brukar stå i ditt kollektivavtal eller i ditt anställningsavtal om klämdagarna är arbetsfria dagar. Annars räknas klämdagar oftast som vanliga arbetsdagar.

Ibland finns det en praxis att klämdagar är lediga, men det står inte med i kollektivavtal eller i ditt anställningsavtal. På fackspråk kallas detta för "en från arbetsgivaren ensidigt utgiven förmån". Det innebär att din arbetsgivare själv kan bestämma om en förmån ska finnas kvar eller inte. Men det är inte okej att från en dag till en annan ändra upplägg och kräva att alla utan kompensation ska rätta in sig i ledet.

Har jag rätt att ta ut en extra semesterdag när nationaldagen infaller på en helg?

Det finns inga allmänna regler om att du som anställd ska kompenseras med ledig tid de år nationaldagen är på en annars arbetsfri dag. Men det kan stå i ditt kollektivavtal att du ska kompenseras de år som nationaldagen infaller under helgen. Saknas det kollektivavtal kan du alltid ansöka om en vanlig semesterdag.

Kommunal sektor

Om du jobbar kommunalt ska en ledig arbetsdag ges under kalenderåret. Du får själv välja dag vilken dag du är ledig om det är förenligt med verksamhetens krav.

Statlig sektor

Om du jobbar statligt är det din arbetsgivare och det lokala facket som kommer överens om vad du ska få för kompensation för den ökning av arbetstiden som uppstår när nationaldagen infaller på helgen. Om de inte kan komma överens om en annan lösning får du vara ledig en arbetsdag. Du måste komma överens med din arbetsgivare om vilken dag du är ledig.

Kan jag gå till läkaren på arbetstid?

Rätten att gå till läkare och annan vård på arbetstid utan löneavdrag ser olika ut i olika kollektivavtal.

Du måste prata med din chef inför planerade läkarbesök om du arbetar i en verksamhet där du är schemalagd, alltså att du har fasta arbetstider och inte kan flexa din arbetstid.

Om du har oreglerad arbetstid innebär det att du har fått förtroendet att i hög utsträckning själv ansvara för vilka tider du jobbar. Då finns inte samma behov av att be om lov, men du måste alltid informera din chef om att du ska gå på läkarbesök. Det behövs också för att din chef ska kunna ta ställning till om du har rätt till ledighet med bibehållen lön.

Om du blir akut sjuk har du självklart rätt att söka vård utan att din chef godkänt det eller blivit informerad i förväg.

Kan jag säga nej om jag blir beordrad att jobba på helgen?

Generellt sett har du som arbetstagare inte rätt att säga "nej" till beordrad övertid, men din arbetsgivare ska ta hänsyn till om du har giltigt skäl att säga nej.

Giltigt skäl kan exempelvis vara att du är ensamstående med små barn och inte kan lösa vem som tar hand om barnen.

Du har rätt att kräva att bli beordrad övertid, för det är viktigt att arbetsgivaren fattar formella beslut om övertidsarbete. Det är först genom ett sådant formellt beslut som du kan veta om du får extra kompensation för helgarbetet. Ett formellt beslut gör det också tydligt vad din arbetsgivare har för arbetsmiljöansvar för dig som jobbar under helgen.

Jag vill gå ner i tid inför pensionen och kan antingen vara tjänstledig på deltid eller säga upp min tjänst för den tiden. Vad är mest fördelaktigt?

I vissa pensionsavtal finns det möjlighet till delpension eller flexpension. Det innebär att du kan ha möjlighet att gå ner i tid mot slutet av ditt arbetsliv. Kolla på pensionsavtalet som finns på hos din arbetsgivare för att se vad som gäller för dig.

Vi brukar råda till att du ska hålla fast vid din heltid och vara tjänstledig istället för att göra om det till en deltidsanställning. Då har du möjlighet att ändra ditt beslut och gå upp i tid igen om livet skulle förändras.

För din inkomst blir det ingen större skillnad om du är tjänstledighet på deltid eller om du minskar din anställning i samma omfattning. Den stora skillnaden är att kunna ändra sig.

En skillnad finns om du har tänkt vara ledig på deltid under flera år:

  • Om du är tjänstledig kan din arbetsgivare tidsbegränsa det till två år. Vill du fortsätta arbeta på deltid efter två år kan du bli tvungen att arbeta heltid om du inte får beviljat att fortsätta vara ledig på deltid.

  • Om din anställning regleras om till en deltidstjänst kan du välja att kvarstå i den även efter de två åren.

Kan jag vägra en arbetsuppgift?

Vanligtvis kan du inte vägra att göra en arbetsuppgift som din chef bett dig att göra. Du riskerar då att det att anses som arbetsvägran, vilket kan leda till att du förlorar ditt jobb.

Du kan alltid fråga om det finns möjlighet att låta någon annan göra arbetsuppgiften och du i stället tar andra uppgifter.

Finns det risk för livsfara eller liknande allvarliga konsekvenser kan du vägra att göra en arbetsuppgift. Arbetsgivaren kan inte heller kräva att du gör en arbetsuppgift som är brottslig.

Har du fler frågor?

Hör av dig till DIK:s rådgivning på fraga@dik.se.