Fem krav för ett jämställt arbetsliv

Kvinnors löner måste höjas! 

Lönegapet mellan kvinnor och män är 9,9 procent. Kvinnor har lägre löner än män i alla sektorer och i stort sett alla yrken, även när de arbetar på samma positioner och med samma ansvar, och trots att de generellt har högre utbildning än män. Många av DIK:s medlemmar jobbar dessutom i kvinnodominerade yrken där löner och villkor genomgående är sämre. 

Lön ska sättas efter arbetets krav, inte efter kön. Alla arbetsgivare är enligt diskrimineringslagen skyldiga att varje år kartlägga och åtgärda löneskillnader mellan kvinnor och män. Men lagen efterlevs dåligt. Därför driver DIK krav på att Diskrimineringsombudsmannens tillsyn ska skärpas och att arbetsgivare som inte tar sitt ansvar ska få kännbara sanktioner. 

DIK jobbar också för jämställda löner inom nätverket Lön hela dagen. Det är ett samarbete mellan fackförbund, kvinnoorganisationer och politiska kvinnoförbund som varje år räknar om löneskillnaden mellan kvinnor och män till tid för att synliggöra lönegapet. Målet med rörelsen är att kvinnor ska få lika hög lön för sitt arbete som män.  

Föräldraförsäkringen behöver moderniseras! 

En avgörande faktor för att nå jämställda löner och villkor är också att män och kvinnor tar lika stort ansvar för hem och barn. Fortfarande utför kvinnor mer obetalt hemarbete än män, och fortfarande tar män bara ut 30 procent av föräldradagarna. Att kvinnor är och förväntas vara mer föräldralediga gör att de missgynnas i löne- och karriärutveckling, och leder till att kvinnor oftare går ned i arbetstid för att ta hand om hem och barn.  

För att mönstret ska brytas måste kvinnor och män ta lika stor del av föräldraledigheten. Det som historiskt haft effekt på mäns uttag är fler reserverade månader. Idag är bara tre av totalt sexton månader reserverade för vardera föräldern, och det är därför hög tid att riksdag och regering tar kliv framåt genom att reservera fler månader. DIK vill att en tredjedel av föräldraförsäkringen ska vikas åt vardera vårdnadshavare, medan resterande del kan delas fritt. 

Kvinnors lägre pensioner måste kompenseras! 

Lönegapet och den ojämna fördelningen av föräldraledighet och deltidsarbete påverkar kvinnors ekonomi här och nu, och leder i slutändan till att kvinnor får en betydligt lägre pension. Kvinnor har i dagsläget bara 71 procent av mäns pensioner.  

För de som redan gått i pension behöver grundskyddet med garantipension och bostadstillägg stärkas ytterligare. DIK anser också att arbetsgivarnas pensionsavsättningar ska höjas. Men eftersom en stor orsak till pensionsgapet är den strukturella diskrimineringen av kvinnor i form av lägre ingångslöner och sämre löneutveckling, krävs det att ojämställdheten på arbetsmarknaden bryts.  

Minska sjukskrivningen bland kvinnor med stressförebyggande åtgärder och arbetstidsförkortning! 

Sjukskrivningarna på grund av stress och utmattning är högre än någonsin, och kvinnor står för nästan 80 procent av dessa sjukfall. Det beror på att kvinnor ofta har en mer påfrestande arbetsmiljö i kombination med ett större ansvar på hemmaplan.   

För att bryta mönstret krävs mer resurser till kvinnodominerade yrken så att mer personal kan anställas. Arbetsgivaren ska också ta sitt fysiska, organisatoriska, psykosociala och digitala arbetsmiljöansvar och arbeta systematiskt med att förebygga stress, ohälsa och arbetsrelaterade sjukskrivningar, bland annat genom att organisera arbetet på ett bra sätt och se till att det finns tid för återhämtning.  

DIK ser också att en generell arbetstidsförkortning kan minska de stressrelaterade sjukskrivningarna och ge bättre förutsättningar för en jämställd fördelning av det obetalda arbetet. Det kan få positiva effekter på kvinnors hälsa men också på kvinnors ekonomi genom att de som idag arbetar deltid kan få en högre lön. 

Skärp lagen för att stoppa trakasserier och diskriminering! 

Kränkningar, diskriminering och sexuella trakasserier förekommer i alla yrken. Det vet vi inte minst efter #metoo. Men vissa grupper är särskilt utsatta, bland annat de som har otrygga anställningar och de som arbetar i kontaktyrken. I flera av DIK:s yrken är det dessutom vanligt att arbeta ensam vilket förstås innebär en extra utsatthet. 

Alla arbetsgivare är skyldiga att undersöka risker för och förebygga diskriminering. Om någon drabbas ska de också hantera händelsen. Det regleras i Diskrimineringslagen. Men arbetsgivarens ansvar rör främst sådant som sker mellan kollegor, eller mellan arbetsgivare och arbetstagare. Om anställda utsätts av utomstående personer som en besökare, brukare, kund, leverantör eller samarbetspart gäller inte lagen. Därför vill DIK att lagen ska skärpas så att arbetsgivarens ansvar att utreda och vidta åtgärder också gäller när en arbetstagare blivit utsatt för diskriminering eller trakasserier av någon utomstående.