Gå till innehåll

DIK kommenterar ny utredning om återstart av kulturen efter pandemin

kulturutredning-bibliotek fackforbundet-DIK

I dag presenterade en statlig utredning sina förslag för hur kultursektorn ska återhämtas efter pandemin och få en långsiktigt hållbar utveckling. DIK välkomnar särskilt utredningens förslag om permanenta budgetförstärkningar.

Pandemin har slagit hårt mot kultursektorn – ett redan resurssvagt område blev ännu svagare. Men pandemin är inte orsaken till den svaga ekonomin och bristerna i social- och arbetslöshetsförsäkringssystemet – den blottlade och förstärkte bara de brister som redan fanns där. Därför är det glädjande att på så kort tid som en dryg vecka få se både en regeringsbudget med starkt kulturfokus, och en omfattande statlig kulturutredning med förslag på hur kultursektorn ska återhämtas och stärkas.

Långsiktig trygghet och finansiering behövs

Utredningen tar ett stort grepp om kultursektorns behov. Till skillnad från regeringens kulturbudget som presenterades den 20 september lägger utredningen Från kris till kraft stort fokus på sektorns långsiktiga utveckling, vilket DIK menar är en absolut förutsättning för att sektorn ska må bra.

Kultursektorn som arbetsmarknad präglas av stor otrygghet där många arbetar på korta kontrakt och timanställningar, och där många har en hög arbetsbelastning. DIK:s återkommande arbetsmiljöundersökningar bland förbundets medlemmar inom kultursektorn visar tydligt på otrygghetens många nackdelar, både för den enskilde individen och för verksamheterna. Bland annat visar rapporterna att många överväger att byta jobb på grund av en bristande arbetsmiljö.

Även utredningen konstaterar att den svaga ekonomin och de otrygga anställningarna leder till att kultursektorn riskerar stora kompetenstapp. DIK välkomnar därför utredningens förslag om att det behövs branschspecifika analyser för att säkra kompetensförsörjningen framåt.

Förbundet välkomnar också utredningens förslag att kultursektorn måste få permanenta budgetförstärkningar. Under lång tid har sektorn präglats av riktade och små bidrag. Det försvårar verksamheternas långsiktiga och hållbara utveckling, och betyder också att man inte alltid vågar anställa tillräckligt många eftersom man inte vet om pengarna kommer att finnas kvar. DIK har under många år lyft kultursektorns svaga ekonomi och vilka konsekvenser det för med sig. Nu är det hög tid att vända utvecklingen genom att säkerställa att sektorn får långsiktigt stärkta resurser.

Mer digitalisering och det nu

Under pandemin genomgick hela kultursektorn en fullständig Crash Course i digitalt arbete, och med kreativitet och mod uppfann sektorns medarbetare en mängd nya sätt att möta publiken. Viljan att vara samhällsangelägen även under en nedstängning var, och är, stor. Det digitala språnget måste tas om hand när sektorn alltmer lämnar pandemin bakom sig och söker sig till normaltillståndet.

DIK instämmer därför i utredningens förslag att det krävs mer för att den digitala utveckling som har påskyndats under pandemin ska kunna fortsätta. Nu måste beslutsfattare på alla nivåer säkerställa att verksamheterna får tillräckliga resurser för digitaliseringsarbetet. Förbundet ställer sig helt och fullt bakom utredningens konstaterande: ”Om den digitala utvecklingen ska kunna fortsätta utan att det fysiska kulturutbudet drabbas krävs en utveckling av nya intäktsmodeller och ökade anslag.”

DIK välkomnar också utredningens förslag att det krävs en storskalig digitaliseringssatsning inom kulturarvssektorn. Här nämner utredningen särskilt museer och arkiv, men DIK vill betona att även bibliotek måste inkluderas. Biblioteken, inte minst Kungliga biblioteket men även andra, har stora kulturarvssamlingar som måste digitaliseras. De 20 miljoner som nyligen föreslogs i regeringsbudgeten kommer inte att räcka långt och därför välkomnar DIK att utredningen föreslår avsevärt högre nivåer.

Mer behöver göras för att alla ska kunna delta i kulturlivet

DIK instämmer också i utredningens konstaterande att digitaliseringen inte ersätter det fysiska mötet. Tvärtom har pandemin tydliggjort vikten av kultursektorn som fysisk mötesplats. Redan innan pandemin var det i huvudsak resursstarka grupper som deltog i kulturlivet. Dessutom är det svårare att delta ju längre bort från de större städerna man befinner sig. Pandemin har förstärkt mönstret genom att det i stor utsträckning varit samma personer som nåtts av det digitala utbudet som det fysiska mötet. När till exempel bibliotek främst varit tillgängliga digitalt har vissa grupper i samhället helt stängs ute.

DIK instämmer därför i utredningens förslag att stärka kulturskolan som har stor betydelse för att motverka snedrekrytering och möta nya grupper. DIK har länge efterlyst större satsningar på kulturskolan, och att de estetiska ämnena ska få större utrymme i skolan. DIK välkomnar också utredningens förslag att Myndigheten för kulturanalys ska få i uppdrag att utreda och analysera hinder för ett jämlikt deltagande i kulturlivet.

En ny utredning om kulturpolitikens inriktning behövs

Utredningen konstaterar att det under lång tid bland regionala aktörer har funnits synpunkter på hur kultursamverkansmodellen fungerar. Med tanke på allt som har hänt under kort tid – pandemin, nya digitala utmaningar och bibliotekens förändrade roll i samhället för att bara nämna några exempel – är det dags för en ny kulturutredning som kan komplettera den som genomfördes 2009. Dessutom finns det ett antal stora branschspecifika utredningar som tillfört ny kunskap som behöver vägas samman. DIK anser därför att tiden är inne för en ny kulturutredning.

DIK arbetar med påverkan i frågor för att du ska få en bättre arbetsvardag. Se alla remissyttranden och rapporter från oss.

Till remisser och rapporter