I ett remissyttrande välkomnar DIK flera av förslagen i den parlamentariska public service-utredning som presenterades innan sommaren. Samtidigt betonar DIK att finansieringen behöver stärkas, inte minst för att möta samhällsutmaningar kopplat till exempelvis desinformation och höjd beredskap. DIK anser också att vissa av förslagen innebär en onödigt stark styrning som i förlängningen hotar public service oberoende.
I maj lämnade en parlamentarisk public service-kommitté, där alla riksdagspartier funnits representerade, ett betänkande där de föreslår hur public service-uppdraget ska regleras under nästa tillståndsperiod som sträcker sig mellan 2026 och 2033.
DIK välkomnar förslaget om en ny lag om public service. Det är bra att perioden public service har tillstånd att bedriva sin verksamhet förlängs till åtta år eftersom det ger större oberoende och långsiktighet. Det är också bra att uppdraget ska vara teknikneutralt, det vill säga oberoende av teknisk plattform, samt att det av lagen ska framgå att public service-bolagens verksamhet ska präglas av oberoende och av det demokratiska statsskickets grundidéer. DIK är också positiva till att innehållsuppdraget ska vara brett formulerat och att public service ska fortsätta erbjuda ett mångsidigt, kvalitativt och tillgängligt programutbud som präglas av folkbildningsambitioner.
Public service breda uppdrag kräver mer resurser
Ett fritt, oberoende och starkt public service är avgörande för demokrati och yttrandefrihet, både i freds- och kristid, och bidrar till bland annat folkbildning och källtillit. För att det ska kunna uppnås är det avgörande med stabilitet och långsiktighet, både när det gäller finansiering och politisk inriktning. Mot den bakgrunden ser DIK med oro på att den parlamentariska kommittén inte nått enighet i många frågor.
DIK anser också att de medel som föreslås avsättas till public service är otillräckliga. Uppräkningen bör ligga på åtminstone 3 procent per år för att täcka kostnadsökningar och behov kopplat till exempelvis beredskap och teknikutveckling. Public service-bolagen har dessutom gjort ett flertal neddragningar under de senaste åren och DIK ser inte att det finns någon större möjlighet att effektivisera verksamheten ytterligare.
DIK avstyrker också förslaget att det ska genomföras en extern analys av public service-företagens arbete med och redovisning av produktivitet och effektivitet. DIK anser att den uppföljning som redan görs är tillräcklig och att utökad granskning riskerar att ta onödiga resurser från verksamheten och dessutom innebär en onödigt stark politisk styrning. Att skärpa granskningen sänder också en signal om att verksamheten inte går att lita på vilket kan skada förtroendet för public service.
Särskilda satsningar på folkbildning och MIK behövs
Det är mycket välkommet att utbildning, folkbildning och medie- och informationskunnighet (MIK) tydligt betonas av kommittén. Det är avgörande för att fler elever ska klara skolan, för att minska polarisering och informationsklyftor och i förlängningen för att den svenska befolkningen ska bli mindre mottagliga för desinformation.
DIK anser att frågorna bör förstärkas ytterligare genom att Utbildningsradion (UR) bör få ett särskilt uppdrag kopplat till MIK, desinformation och källtillit och särskilt avsatta resurser för ändamålet. Tillsammans med regeringens satsning på bemannade skolbibliotek skulle det kunna få stora effekter på elevers och i förlängningen befolkningens medie- och informationskunnighet och bidra till att möta flera av de utmaningar som samhället och demokratin står inför.
DIK anser också att UR, likt SVT och SR, bör få ett eget uppdrag kopplat till högsta beredskap och särskilda resurser för detta så att UR:s kompetenser och resurser kan användas på bästa sätt vid en allvarlig händelse, exempelvis om barn behöver fjärrundervisas.
Public service behöver finnas på externa plattformar
DIK avstyrker förslaget att det ska ställas upp ett krav på att public service-företagens egna plattformar ska vara prioriterade vid distribution på internet. Det är förstås viktigt att public service-företagen bedömer tänkbara risker med sina förhållningssätt till externa plattformar. DIK anser dock att det behöver finnas en stor flexibilitet för public service-bolagen när det gäller vilka plattformar de finns på.
Att finnas på externa plattformar är avgörande för att nå och väcka intresse hos grupper som inte eller i lägre utsträckning söker sig till public service egna plattformar, exempelvis unga, nyanlända, nationella minoritetsgrupper, teckenspråksanvändare med flera. Det är också särskilt viktigt för att nå dem som idag har lägre förtroende för public service. Att public service finns i externa forum är också avgörande för att de ska kunna motverka desinformation och nå ut med korrekt information i en händelse av kris eller krig, vilket även försvarsberedningen har betonat. Hur och var public service bäst når olika målgrupper kan dessutom förändras snabbt och det framstår därför som oklokt att låsa in public service i denna fråga.
Public service bör få i uppdrag att bevara och tillgängliggöra sina arkiv
I yttrandet föreslår DIK också att public service-företagen ska få ett utpekat uppdrag att bevara och tillgängliggöra sina arkiv för att säkerställa att material bevaras för framtiden, finns tillgängligt för allmänheten och kan användas i forskning. Tillgängliggörande av arkivmaterial är grundläggande för verksamheter som agerar i allmänhetens tjänst och vars verksamhet finansieras av allmänheten. Det arkivmaterial som radio och tv har byggt upp speglar den moderna svenska historien, tillhör vårt kulturarv och bör göras tillgängligt för alla.
Om inte ett särskilt uppdrag ges ser DIK stor risk att public service inte kommer att prioritera bevarandet av arkiven när eventuella besparingar och effektiviseringar behöver göras och att arkiven kan komma att gallras eller att arkivmaterial förfaras. Ett särskilt uppdrag med särskilt avsatta resurser är också viktigt för att public service-bolagen ska kunna ha tillräcklig kompetens för att hantera arkiven och för att arbetet ska präglas av långsiktighet.
Vad händer nu?
I betänkandet Ansvar och oberoende - public service i oroliga tider redovisar 2023 års parlamentariska public service-kommitté sina förslag till hur public service-uppdraget ska regleras från och med 2026 och vad som ska ingå i uppdraget under tillståndsperioden 2026–2033. Förslaget är nu ute på remiss och DIK är en av de remissinstanser som har skickat in ett yttrande med synpunkter och förslag. När regeringen tagit del av alla yttranden skriver de en proposition med förslag till riksdagen som sedan fattar beslut om public service-uppdragets inriktning. Hösten 2025 formulerar regeringen det slutliga uppdraget som ska börja gälla den 1 januari 2026.