Den blocköverskridande pensionsgruppen har föreslagit att pensionsåldern ska höjas i flera steg. Förslagen har beretts av en arbetsgrupp och skickats ut på remiss. I ett yttrande kommenterar DIK förslagen.
DIK delar bedömningen att fler behöver arbeta längre för att stärka finansieringen av pensionssystemet. Men om man på allvar vill nå ett längre arbetsliv är höjd pensionsålder en allt för ensidig insats. Ett hållbart och jämställt arbetsliv med mindre sjukskrivningar, arbetslöshet och deltidsarbete skulle ha långt större effekt på den faktiska pensionsåldern. Det skulle dessutom leda till ökad sysselsättning, och på det sättet stärka finansieringen av pensionssystemet och välfärden.
Många har redan idag svårt att arbeta till pensionen, inte sällan på grund av fysiska eller mentala svårigheter orsakade av just arbete. Olika grupper har dessutom olika lång medellivslängd. Att höja pensionsåldern riskerar att ytterligare vidga gapet mellan grupper i samhället och skapar på det sättet nya utmaningar, snarare än att lösa de vi nu står inför.
För att fler ska hålla ett helt arbetsliv och gå i pension med god hälsa krävs strukturella åtgärder för bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det behövs tryggare arbets- och anställningsvillkor, och kraftfulla insatser för att förebygga stress och ohälsa på både samhälls- och arbetsplatsnivå. Inte minst i kvinnodominerade yrken och sektorer där villkoren ofta är sämre och stressrelaterade sjukskrivningar ökar som mest.
Ett längre arbetsliv kräver också bättre stöd för omställning och rörlighet, aktiva insatser för de som står långt från arbetsmarknaden och åtgärder för att ta tillvara äldre arbetskraft. Därutöver krävs ändringar i LAS som ger rätt att kvarstå i anställning längre upp i åldrarna och att arbeta deltid mot slutet av arbetslivet.
För att komma åt skillnaderna i medellivslängd behöver man givetvis rikta insatser mot de bakomliggande orsakerna. Men så länge skillnaderna finns kan man inte bortse från dessa när man föreslår att pensionssystemet ska anpassas efter just medellivslängden. För att systemet inte ska slå olika mot olika grupper måste det finnas stabila trygghetssystem med rimliga ersättningar för de fall individen inte klarar av att arbeta ända till pensionen.
Mer om förslagen om höjd pensionsålder
I sin gemensamma pensionsöverenskommelse har S, Mp, M, L, C och Kd föreslagit att pensionsåldern ska höjas i flera steg. Förslagen har bearbetats av en arbetsgrupp vid Socialdepartementet och presenteras i promemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2). Förslagen innebär bland annat att en riktålder för pension ska införas och räknas upp med hänsyn till medellivslängdens utveckling. Därutöver föreslås att åldersgränsen när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas ska höjas från 61 till 62 år redan år 2020 och till 63 år 2023. År 2026 ska den knytas till att vara tre år lägre än riktåldern för pension, vilket innebär att åldersgränsen då bedöms bli 64 år. I promemorian lämnas också förslag för hur andra trygghetssystem ska anpassas efter den nya riktåldern.