“Som UX-designer måste du vara nyfiken och alltid på användarens sida” 

Lina Durell
Fotograf Alexander Donka

Med sju år i yrket har den drivna UX/UI-designern Lina Durell varit med om alltifrån en uppsägning under pandemin, krävande rekryteringsprocesser och att jobba på byrå, inhouse och nu som konsult. Hon berättar vad en UX-designer gör och vilka egenskaper som krävs för att skapa riktigt vass UX-design. Följ med bakom kulisserna i en bransch som växer och utvecklas och där målet alltid är att skapa användarvänliga upplevelser. 

När Lina skulle välja sin yrkesbana var det inte ett vanligt nio till fem-jobb som lockade – hon letade efter något kreativt. Ett gymnasieprogram i grafisk kommunikation kändes som rätt väg men efter att ha gjort praktik på en reklambyrå som hade vad hon beskriver som en “Mad Men-liknande hierarki” blev det svårare. Skulle det inte gå att kombinera ett kreativt jobb med rimliga arbetsförhållanden? Hon började fundera över andra karriärval. 

Efter en period med olika ströjobb och studier i konstnärligt skapande hamnade Lina på en distanskurs i digital design på Högskolan i Kristianstad. Plötsligt återupptäckte hon allt hon gillat med digital design och fick pröva nya saker som animering, interaktionsdesign och UX-design – Lina hade hittat rätt. Nu har hon jobbat som UX/UI-designer i ungefär sju år. 

– Jag kände att det var en jättebra blandning för mig som hade letat efter någonting kreativt att göra som inte tog den kreativa musten ur mig utan handlar mer om “hur” och “varför”.  

“Mitt första jobb fick jag genom att vara lite bestämd, jag sa att jag var i stan och tänkte komma över på en kaffe.”

I dag jobbar Lina på IT-företaget Tietoevry men spenderar för närvarande största delen av sin arbetstid på Eniro som konsult. Att vara konsult är ganska likt att vara egenföretagare tycker hon, det blir stor bredd i uppdrag och arbetsuppgifter. Men den stora fördelen är att om ett uppdrag tar slut sitter hon inte utan lön utan då finns det ett säljteam på arbetsplatsen som kan hjälpa till att hitta nya uppdrag. 

Lina visar runt i Tietoevrys luftiga arbetsutrymmen i Solna, hejar på några kollegor som har ett möte och visar var hon brukar jobba när hon är på plats. Hon ritar upp ett köpflöde på en whiteboard och diskuterar lite med två praktikanter som är på plats. 

Att få in en fot i branschen är det svåraste 

Studenterna Evin och Therese från Nackademin ser fram emot arbetslivet men är inställda på att det kan ta tid att få jobb. Som praktikanter på Tietoevry ser de en stor fördel i att få testa de praktiska delarna av jobbet och själva skapa kontakter som kan vara bra att ha i jobbsökandet efter att de tagit examen. 

Linas första jobb som UX-designer fick hon på en full servicebyrå i Blekinge genom att höra av sig och säga att ”jag är i stan och tänker komma på en kaffe nu”. Hon säger själv att hon hade tur, men det låter också som att hon hade en bra strategi. 

– Jag fick vara lite bestämd, men efter det har jag ju fått kontakter. Det är nog mycket svårare om man inte fått in foten någonstans.  

Men allt har inte gått som på räls, under covidpandemin blev Lina, liksom många andra, uppsagd på grund av arbetsbrist.   

“Att söka jobb var i princip som att jobba heltid eftersom arbetsgivarna utnyttjade situationen och ville ha väldigt många arbetsprover.”

– Då upplevde jag att det var jättetufft för det var så många som hade blivit av med jobbet. Jag upplevde också att det var många arbetsgivare som utnyttjade situationen genom att erbjuda väldigt dåliga arbetsförhållanden och låg lön. De försökte få en att göra massor av arbetsprover, så att man liksom skulle jobba gratis för att få jobbet. Det tog extremt mycket av min tid när jag i princip var tvungen att jobba heltid för flera företag samtidigt innan jag ens fått jobb hos dem. 

– Men ju längre tid jag varit i branschen desto mer kontakter har jag fått. Folk byter jobb och fler rekommenderar en. 

För de som är nyexade nu ser det tufft ut tycker Lina. Det är svårt att få en ingång om man inte har en praktik där man kanske kan bli anställd efteråt. 

“UX-mognaden är ganska låg hos många företag"

Vad gör en UX-designer egentligen? 

Lina förklarar vad skillnaderna mellan UX och UI består i. 
 
– UX står för user experience – användarvänlighet – och är den strategiska, psykologiska delen att hitta och rota i användarens behov. Sen översätts det i arbetsuppgifter. Till exempel som att göra intervjuer, användartester, sätta upp och konkretisera olika planer i form av personas eller användarresor.  

– UI-delen är mer visuell, det handlar om att förbereda det som utvecklarna ska göra i kod och det kan vara allt ifrån att man tar fram färger och typsnitt till att planera interaktioner. Så att det blir enkelt och logiskt och att det finns ett designmönster som går att följa. Sen består det även av en mer teknisk del i att sätta upp system. Helt enkelt för hur en design ska vara uppbyggd för att utvecklarna ska kunna göra sitt jobb och för att man ska se till att det blir konsekvent i själva utseendet och beteendet på sajten. 

“Som UX-designer måste du kunna tänka utanför boxen och samtidigt befinna dig inom den.”

Vilka egenskaper är viktiga att ha som UX-designer? 

Lina uppskattar blandningen mellan strategiskt och kreativt arbete. Hon beskriver det som att både tänka utanför boxen och befinna sig inom den.  

– Jag måste förlita mig på saker som är standard, men jag får inte fastna där och bara göra samma sak som jag alltid har gjort. 

Ibland kan olika behov krocka och då är det viktigt att hålla huvudet kallt. 

– På vissa företag kan det vara så att önskemålen internt helt går emot användarnas behov och man skapar något som kallas “dark patterns” där man försöker lura användare genom att de till exempel tror att de signar upp sig för ett nyhetsbrev men det egentligen betyder att du kommer bli uppringd av företaget för att de tycker att du är en potentiell kund.  

Att hantera de olika parternas behov är en större del av jobbet än man kan tro.  

– Jag måste ju se till att min uppdragsgivare är nöjd med mig, men jag har en etisk skyldighet att främst vara på användarens sida. När det inte går ihop kan det bli tufft och då handlar det om att våga ta diskussionen. Jag vågar det för att jag känner att det är viktigt. Det kan bli väldigt krävande retoriskt att försöka få dem att förstå användarnas position och behov. Att klara att göra det utan att det blir en negativ upplevelse för företaget, det är utmaningen. 

Som UX-designer använder Lina många olika digitala verktyg för design, digitala workshopverktyg, analys av användningstester och intervjuer. Trots att det är många digitala verktyg tycker hon inte att man måste vara särskilt tekniskt lagd för att jobba som UX-designer, det är något man kan lära sig längs vägen.  

– Programmen jag använder, till exempel Figma, är ju också designade av UX/UI-designers som har försökt göra dem så enkla som möjligt att förstå.  

Den allra viktigaste egenskapen att ha som UX:are är att vara nyfiken, anser Lina. 

– Det är liksom hela grejen, att vilja förstå hur någonting blir bra och hur någonting kan bli bättre. 

“Det känns som att jag blir mer effektiv för varje vecka tack vare nya verktyg och AI – jag ser absolut ingen anledning till att vi ska jobba 40 timmar i veckan.”

Frågan om AI känner hon sig splittrad till.  

– Den konstnärliga, rebelliska delen av mig säger att det är en katastrof. De bara snor andras grejer och det kommer leda till en apokalyps. Och sen har vi den mer effektiva, pragmatiska delen av mig som känner “åh vad praktiskt att AI kan lösa monotona uppgifter åt mig som bara tar tid och inte rör min unika kompetens”.  

Hon använder mest AI som en second opinion för att få en annan infallsvinkel eller ny syn på det hon gjort. Det kan också vara användbart om hon gjort en intervju och vill sammanfatta och ta ut insikter.  

– Det funkar ju inte med copy paste men jag kan få bekräftat om vi lyfter ut samma saker eller om jag lagt in en massa personliga värderingar i mina slutsatser.  

Jämställdhet och kortare arbetstid är viktiga framtidsfrågor för teknikbranschen  

Frågan om kortare arbetstid, som DIK driver, känner Lina starkt för. Hon har sett en stor effektivisering i branschen under sina sju år och tror att det skulle gå bra att korta arbetstiden. 

– Det känns som att jag blir mer effektiv för varje vecka och det kommer nya verktyg och sätt att göra saker. Jag ser absolut ingen anledning till att vi ska jobba 40 timmar i veckan. Det finns många studier som visar att ens uppmärksamhet inte klarar det. En kortare arbetsvecka skulle min bransch verkligen ha behov av. 

Som kvinna i en mansdominerad bransch tycker Lina också att det är viktigt att företagen jobbar med ett jämställdhetstänk. 

– Jag ser ganska stora initiativ och det händer ju saker, men det är fortfarande ett stort könsglapp, särskilt högre upp på chefsnivå. Det tycker jag att facket kan driva mer.  

Ojämställdheten visar sig exempelvis i lönekuvertet. 

– Jag och många andra kvinnor har kanske svårt att argumentera för en skälig lön, alltså en lön som är lika mycket som våra manliga kollegors.  

Så har DIK varit ett stöd i yrkeslivet 

"Jag fick en så fantastisk lönecoachning. Jag bara skiner upp när jag tänker på det samtalet."

Lina har tagit hjälp av DIK genom att gå på lönecoachning, något som ingår i medlemskapet. 

– Jag fick en så fantastisk lönecoachning. Jag bara skiner upp när jag tänker på det samtalet. Det var superkonkreta tips och jag fick ett helt annat tankesätt än tidigare. Det var inte tips jag hade kunnat googla mig fram till eller som jag fått tidigare. Han jag pratade med var så karismatisk och det smittade av sig och gjorde hela min dag. 

– Sen hade jag med mig det in i löneförhandlingen. Det är ju alltid en svår situation. Det sitter ju i ens självförtroende hur mycket man kan applicera råden, men bara det där tankesättet som jag fick med mig gjorde att jag inte gick in i underläge utan placerade mig själv som likvärdig och ställde frågor snarare än att gå in i ett rent argumentativt mode. Det är skönt att ha de verktygen. 

“Jag har haft det största imposter syndromet du någonsin hört talas om”

Lina ger ett väldigt tryggt och självsäkert intryck när hon pratar med kollegorna. Men det har inte alltid varit så, berättar hon. 

– Jag har haft det största imposter syndromet du någonsin hört talas om. Men jag har jobbat tillsammans med en coach för att bygga upp självsäkerheten kring mitt arbete och det har verkligen hjälpt.  

Hon känner det som att hon varit DIK-medlem sedan tidernas begynnelse, men det var på hennes första jobb på en fullservicebyrå som hon kollade runt vad andra på arbetsplatsen var med i för fack och gjorde lite research.  

– Jag har fått bra stöd, till exempel när jag blev uppsagd på grund av arbetsbrist. Det är liksom den personliga kontakten som jag har haft som gjort att det känts väldigt tryggt.  

Bli medlem i DIK – facket för kreativ sektor.

Bli medlem här

Alla foton i reportaget är tagna av Alexander Donka.