Anne Kaun är professor i medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola. Hennes forskning handlar om medier och samhället till exempel om förtroendet för medier och samhällsinstitutioner i kris, desinformation samt AI och automatisering i offentlig sektor. Läs mer om hur hon ser på vikten av samhällsvetenskaplig forskning.
I december 2023 släppte DIK en rapport om resurskrisen inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I samband med det intervjuade vi Anne Kaun som är professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Varför är det viktigt med den här typen av forskning?
– Att forska om förtroendet för media är viktigt, för det är något som politiker ofta refererar till, alltså förtroendet för institutioner och myndigheter. Men hur skapar man förtroende? Media är ganska centralt här eftersom de förmedlar information, men de skapar också kulturella referensramar som vi har gemensamt.
– Samtidigt pekas medierna ofta ut som en källa till misstro, det kan vara att man på grund av att man konsumerar vissa medier inte har så stort förtroende för samhällsinstitutioner.
Vad händer med förtroendet i samhället när det finns mycket desinformation?
– I ett väldigt fragmentiserat mediasystem med många olika källor och alternativmedia så kan det leda till större polarisering i samhället. Det förändrar förtroendet till samhällsinstitutioner så att man kanske litar mindre på myndigheter. Det kan bli problematisk just under kristider när man behöver lita på viss information och anpassa sitt beteende, som exempelvis under en pandemi. Om man då inte har förtroende för etablerade medier så kan det leda till att man inte anpassar sitt beteende, exempelvis håller avstånd för att minska smittspridningen.
Du har ju forskat på vad som hände med tilliten under coronapandemin, vad såg du där?
– Vi har gjort mätningar under fyra vågor. Alltså, vi har frågat folk hur deras tillit ser ut till de etablerade medierna och samhällsinstitutionerna och vilka källor de litar på för att få information kring corona. Och vi kunde se en väldigt tydlig effekt i början av pandemin under den akuta krisfasen. Då gick tilliten upp och sen efter ett tag så gick den tillbaka till en normalnivå igen. Det kallas för ”rally around the flag-effect”. Det är intressant att se att de etablerade medierna fortfarande spelar väldigt stor roll i just tillförlitlig informationsspridning.
Vad finns det för nytta med forskning om desinformation och tillit till medier?
– Det finns mycket antaganden kring desinformation som diskuteras i media om hur medborgarna uppfattar myndigheter och media, men vi behöver systematiskt kunna se hur medborgare väljer vilka källor de ska lita på och hur man kan nå ut till medborgare med tillförlitlig information. Men också ta reda på var de som inte litar på etablerade källor samlas och undersöka vad det är för information som sprids och hur man kan förändra den situationen så att polariseringen minskar och det blir en bättre hantering under exempelvis en pandemi.
DIK har gjort en granskning som visar att humaniora och samhällsvetenskap får mycket lägre resurser än övriga forskningsfält, vad tänker du om humanioras och samhällsvetenskapens roll i samhället?
– Jag tycker att humanistiska och samhällsvetenskapliga studier och forskning är viktigt idag för att vi har stora samhällsutmaningar som kräver kritiskt tänkande för att lösa. Vi behöver ett slags bildningsfundament för att bedöma samhällskonsekvenser. Om man tänker till exempel på den tekniska utvecklingen idag är det inte bara ren implementering. Man måste också kunna bedöma de långsiktiga konsekvenserna. Vad gör den här tekniken med oss som individer och det vi tycker är betydelsefullt? Just det kan humaniora och samhällsvetenskap bidra med kunskap och perspektiv kring.