I den här guiden har vi samlat vanliga frågor och svar för dig som har ADHD eller är kollega, chef eller HR. Vad har man rätt till enligt lag? Vilka enkla anpassningar kan underlätta vardagen? Och hur pratar man egentligen med sin arbetsgivare om sin diagnos?
Vad är ADHD och hur kan det påverka arbetsprestation och arbetsmiljö?
ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hjärnans sätt att reglera uppmärksamhet, impulsivitet och aktivitetsnivå. Det är inte en intelligensfråga, utan handlar snarare om hur man bearbetar information, planerar och organiserar. ADHD fungerar olika för olika individer och i olika situationer, men det kan till exempel innebära att man:
Har svårt att upprätthålla fokus under längre tid
Lätt blir distraherad av ljud, rörelse eller andra stimuli
Känner stress vid otydliga instruktioner eller brist på struktur
Har ojämn energi eller svårt att få saker gjorda utan deadlines
Upplever social trötthet av att ”hålla masken” i grupper
Men det kan också innebära:
Hög kreativitet
Problemlösningsförmåga i oväntade situationer
Snabbtänkthet och engagemang
Har jag rätt till anpassningar på arbetsplatsen om jag har ADHD?
Ja. Om din ADHD innebär att du har nedsatt arbetsförmåga eller har svårt att utföra dina arbetsuppgifter utan stöd, har du rätt till skäliga anpassningar enligt diskrimineringslagen. Dessutom har arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagen ett ansvar att förebygga ohälsa och främja en god arbetsmiljö. Det inkluderar att ta hänsyn till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD.
Räknas ADHD som en funktionsnedsättning enligt svensk lag?
Ja. ADHD kan räknas som en varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen, förutsatt att den påverkar individens förmåga att fungera i arbetslivet. Det innebär att man har rätt till skydd mot diskriminering och till skäliga anpassningar på arbetsplatsen.
Vilka skyldigheter har arbetsgivaren enligt diskrimineringslagen?
Arbetsgivaren är skyldig att:
Inte diskriminera arbetstagare eller arbetssökande på grund av funktionsnedsättning.
Vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet, det vill säga att göra nödvändiga anpassningar så att personen med ADHD kan utföra sitt arbete på lika villkor.
Vad säger Arbetsmiljölagen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?
Arbetsmiljölagen kräver att arbetsgivaren:
Anpassar arbetet till individens förutsättningar, både fysiskt och psykiskt.
Arbetar systematiskt med att identifiera och förebygga risker för ohälsa.
Har rutiner för rehabilitering och arbetsanpassning om en medarbetare har svårigheter.
Det innebär att arbetsgivaren ska se till att arbetsmiljön fungerar även för personer med ADHD, till exempel genom att minska stress, förbättra struktur och tydlighet, eller erbjuda lugna arbetsmiljöer.
Vilken sorts anpassningar kan arbetsgivaren göra?
Det beror på både på arbetsuppgifterna och individens behov. Här är några exempel på anpassningar som kan vara lämpliga:
Struktur och arbetsledning:
Tydligare arbetsinstruktioner och prioriteringshjälp
Checklistor, visuella scheman eller digitala planeringsverktyg
Regelbunden uppföljning och tät kontakt med chef/mentor
Arbetsmiljö:
Möjlighet att arbeta i en avskild eller lugn miljö
Tillgång till brusreducerande hörlurar eller ljuddämpande skärmar
Flexibla arbetstider för att minska stress
Teknisk hjälp:
Påminnelseappar, kalendersystem, planeringsverktyg
Hjälpmedel för att strukturera uppgifter (t.ex. tidshanteringsappar)
Socialt stöd:
Stödperson eller kontaktperson (kan ibland beviljas via Arbetsförmedlingen)
Möjlighet till arbetsförberedande insatser eller handledning
Finns det utbildningar eller resurser för arbetsgivare kring ADHD?
Ja! Du kan tipsa din arbetsgivare om att det finns flera sätt att höja kunskapen internt:
Arbetsförmedlingen erbjuder rådgivning och föreläsningar kring NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).
MIND, Riksförbundet Attention och NPF-coacher erbjuder utbildningar, workshops och arbetsplatsstöd.
Det finns också konsulter och coacher som arbetar specifikt med neuroinkluderande arbetsmiljöer.
Tips: Det kan vara smart att be om en gemensam utbildning i teamet – det minskar stigma och ökar förståelsen.
Hur pratar jag med min chef eller HR om min diagnos?
Att berätta om en diagnos är ett personligt beslut. Om du väljer att prata om det är det ofta klokt att fokusera på hur diagnosen påverkar dig i arbetet, snarare än att gå in på medicinska detaljer.
Tips för samtalet:
Förbered dig – Skriv gärna ner vad du vill ta upp: vilka svårigheter du upplever, och vad som skulle hjälpa.
Fokusera på lösningar – Lyft konkreta behov: t.ex. "Jag märker att jag jobbar bättre med tydliga deadlines och regelbunden återkoppling."
Bjud in till samarbete – "Jag vill göra ett bra jobb, och tror att vissa små anpassningar skulle hjälpa mig att prestera bättre."
Måste jag berätta om min ADHD-diagnos för arbetsgivaren?
Nej, det är helt frivilligt. Det finns ingen skyldighet att berätta om en diagnos, så länge du klarar ditt jobb. Men om du vill ha anpassningar, behöver du oftast informera arbetsgivaren om att du har en funktionsnedsättning som påverkar din arbetsförmåga.
Hur kan kollegor och chefer bidra till en mer inkluderande arbetsmiljö?
Det här handlar mycket om medvetenhet och öppenhet. Kollegor och chefer kan bidra genom att:
Skapa struktur i möten och projekt (t.ex. tydliga agendor och uppföljningar).
Undvika att dra slutsatser om beteenden ("Hen är slarvig") utan att förstå bakomliggande orsaker.
Vara tillåtande för olika arbetssätt – alla presterar inte genom att använda samma arbetssätt
Uppmuntra till tillgängliga arbetsmiljöer – till exempel flexibla arbetsplatser, tystare zoner och tydliga kommunikationsvägar.
Tips: Många med ADHD upplever att bara lite förståelse och struktur gör en enorm skillnad i hur de mår och presterar.