Gå till innehåll

Semester

Här finns vanliga frågor om semester. Undrar du något mer? Tveka inte att kontakta oss på fraga@dik.se.

Jag har begärt semester en vecka, när måste chefen svara?

Svar: Du har enligt semesterlagen egentligen en rätt till besked om semestern beviljas senast två månader i förväg. Om det finns särskilda skäl får arbetsgivaren ge besked senare.

När det gäller kortare ledighet och ansökan om ledighet gäller med kort framförhållning gäller inte tvåmånadersregeln på samma sätt. Men självfallet är arbetsgivaren skyldig att ge dig besked om semestern beviljas så skyndsamt som möjligt, eller i vart fall ge besked om varför inte besked kan lämnas.

Om du inte får ett beslut från arbetsgivaren om beviljande eller avslag på din ledighetsansökan får du ta kontakt med din chef och be om sådant beslut. Om det trots det inte kommer besked får du kontakta DIK (Medlemsservice eller din lokala fackliga företrädare) så vi kan hjälpa dig vidare i frågan.

Får jag mindre semester om jag är föräldraledig eller är ledigheten också semestergrundande?

Svar: Ja, upp till 120 dagar per intjänandeår (eller 180 dagar om du är ensamstående).

Är sjukskrivning semestergrundande?

Svar: Ja, sjukskrivning är semesterlönegrundande om man inte varit borta mer än 180 dagar. Beror sjukskrivningen på en arbetsskada finns ingen tidsbegränsning.

Finns semestergrundande studieledighet?

Svar: Utgångspunkten i semesterlagen är att studieledighet inte genererar några betalda semesterdagar. Dock finns tre undantag:

  • teckenspråksutbildning

  • SFI-undervisning

  • facklig utbildning i samband med förtroendeuppdrag som lokalfacklig

Dessa tre utbildningsformer är semesterlönegrundande enligt semesterlagen. Ditt kollektivavtal kan omfatta fler utbildningar som ger rätt till betalda semesterdagar. Börja med att kolla med din arbetsgivare.

Hur många semesterdagar får jag spara som mest?

Svar: Om du har rätt till fler än tjugo betalda semesterdagar på ett år, har du rätt att spara alla dagar som överstiger det antalet. Om du har 30 betalda dagar får du alltså spara 10. Dagarna får sparas i upp till fem år. Olika kollektivavtal kan ha kompletterande eller andra regler gällande att spara semesterdagar.

Hur vet jag hur många semesterdagar jag får?

Svar: Enligt semesterlagen har alla rätt till 25 dagars semester per år, och rätt att ta ut fyra veckor i följd under perioden juni-juli-augusti. Men detta förutsätter att du arbetat in semester, och för att få ut fullt betald semester måste du ha jobbat ett år. Om du inte jobbat ihop full semester kan du ta ut antingen förskottssemester eller obetald semester. Semesteråret löper enligt lag från april-mars, men många kollektivavtal har sammanfallande semesterår med kalenderår och då kan du nyttja årets semesterdagar i förskott (men kan också bli återbetalningsskyldig om du inte skulle jobba hela året).

Om arbetsgivaren ringer dagen innan eller på min semesterdag och beordrar mig att komma och jobba, vad gäller då?

Svar: En arbetsgivare kan återkalla en anställd från en pågående semester om det finns tungt vägande skäl till detta. Det kan vara bra att be arbetsgivaren att mejla en uttrycklig uppmaning om att avbryta semestern så att det inte i efterhand framställs som att det var en förfrågan ”om så var möjligt”.

Så för att svara direkt på din fråga; ja – arbetsgivaren kan återkalla från semester och då behöver du acceptera att arbeta i stället för att ha semester. I efterhand finns naturligtvis en möjlighet att utvärdera huruvida det verkligen förelåg tungt vägande skäl för att avbryta semestern.

Om semestern avbryts har du rätt till ordinarie lön och ersättningar. Beroende på vilket kollektivavtal som är tillämpligt i anställningen kan det även finnas rätt till kompensation för kostnader som uppkommit i samband med avbrottet. Till exempel om du vistas på annan ort. Till sådan ersättningsrätt bör också räknas rimliga avbokningskostnader som inte kan undvikas.

Självklart har du även kvar de semesterdagar som inte nyttjades.

Jag har blivit uppsagd och kommer inte kunna ta ut alla mina sparade semesterdagar. Kan jag få ut min sparade semester i lön i stället?

Svar: Ja, om du inte har haft möjlighet att ta ut din semester innan anställningen upphör har du rätt att få ut den i pengar, det som kallas semesterersättning.

Semesterersättningen ska betalas ut senast månaden efter anställningens upphörande.

Kan chefen kräva att man tar ut fyra semesterveckor i rad?

Svar: Arbetsgivaren har en möjlighet att begära att du tar ut minst 20 semesterdagar (dvs fyra veckor) under sommaren (juni–augusti). Fler dagar än så eller andra tidsperioder kan arbetsgivaren i normalläget inte kräva att du är semesterledig.

Jag har ett vikariat som tar slut vid månadsskiftet och har semesterdagar kvar. Kan min arbetsgivare kräva att jag tar ut semesterledighet?

Svar: Nej, om du fått underrättelse om att anställningen inte kommer att förlängas har arbetsgivaren inte rätt att lägga ut dagarna i ledighet.

Under månaderna juni–augusti har visserligen arbetsgivaren i princip en rätt att lägga ut semester för sina anställda. Men, när en anställd sagts upp på grund av arbetsbrist (eller vid tidsbegränsad anställning fått underrättelse om att anställningen inte förlängs) gäller en starkare rätt för den anställde att själv förfoga över ledigheten, dvs bestämma att inte ta ut semester i form av ledighet.

Dagar som inte tagits ut i ledig tid ska betalas ut i pengar månaden efter anställningens upphörande.

Om jag arbetar 80% fördelat på fyra arbetsdagar per vecka, men enbart under en fem månaders-period (därefter 100% igen). Hur räknar jag semesterdagarna då?

Svar: Din rätt till semesterledighet som helhet påverkas inte av om du arbetar hel- eller deltid. Utgångspunkten är att en helt ledig arbetsvecka motsvarar fem semesterdagar. Den utgångspunkten gäller oavsett om du arbetar hel- eller deltid och oavsett hur deltidsarbetet är fördelat över veckan.

Däremot påverkas hur mycket betalt du får när du är ledig utifrån din tjänstgöringsgrad. Utgångspunkten är att semesterlönen följer den aktuella anställningssituationen.

Olika arbetsgivare hanterar den exakta logistiken med antal semesterdagar som dras av och lönen som utbetalas på lite olika sätt men slut-effekten blir den samma.

Antalet semesterdagar vid koncentrerad deltid kan hanteras antingen enligt vad som kallas bruttometoden och den begränsade nettometoden.

Begränsade nettometoden
Detta är den vanligaste metoden när man arbetar oregelbundet och används också gärna vid varaktig koncentrerad deltid.

Då räknas de 25 semesterdagarna, eller det högre antal dagar du enligt kollektivavtal eller ditt anställningsavtal (dvs antalet bruttosemesterdagar) kan ha rätt till i sammanlagd årssemester, om till ett antal så kallade nettosemesterdagar.

Antalet semesterdagar (netto) är antalet dagar som du kan använda för semesterledighet på dagar du annars skulle arbeta. Beräkningen görs så här:
antal arbetsdagar per vecka gånger antal semesterdagar delat med 5
= antal nettosemesterdagar
(*Ojämnt tal avrundas uppåt till närmast högre dagantal.)

Om du har 25 dagars semesterrätt och arbetar fyra dagar per vecka blir antalet nettosemesterdagar [(4*25)/5=] 20.

Med nettometoden tar du ut semesterledighet på för de dagar du arbetar, dvs fyra dagar per vecka i ditt fall.

Notera att det endast är hur antalet nettosemesterdagar beräknas och läggs ut som hanteras på detta sätt. När det gäller exempelvis beräkningen av antalet betalda semesterdagar sammanlagt, antalet semesterdagar som får sparas, semesterlönen, semestertilläggen och semesterersättningen är det alltid bruttosemesterdagarna som ska ligga till grund för beräkningen.

Bruttometoden med koefficientberäkning
Ett annat sätt att hantera hur många semesterdagar som ska tas ut vid respektive ledighetstillfälle är att hålla kvar vid bruttosemestern men göra en så kallad koefficientberäkning. Denna metod är vanlig vid oregelbundet schema och används inom t.ex. kommunal sektor ofta vid koncentrerad deltid.

Semesterkoefficienten beräknas utifrån antalet arbetstillfällen under en arbetsvecka. Arbetsveckan är fem dagar och du arbetar fyra av dessa. Semesterkoefficienten blir då (5/4=) 1,25.

Det betyder att för varje arbetsdag du är semesterledig dras 1,25 semesterdag från din bruttosemester. En hel veckas ledighet motsvarar då fem semesterdagar. Härigenom åstadkommes att den sammanlagda semesterledigheten är lika för hel- respektive deltidsarbetande.

Lönen vid utbildningstillfället avgör
Semesterlönen vid semesterledighet ska som utgångspunkt ges enligt den så kallade sammalöneprincipen och det är lönen vid uttagstillfället som avgör.

Det betyder i ditt fall att antalet dagar du kan ha semesterledigt inte kommer påverkas av att du arbetar deltid under en period. Lönen du har under semesterledighet som förläggs till perioden med deltid kommer däremot att under deltidsperioden beräknas på deltidslönen och inte heltidslönen.

Olika arbetsgivare hanterar den exakta logistiken med antal semesterdagar som dras av och lönen som utbetalas på lite olika sätt men slut-effekten blir den samma.
Hör efter med din chef eller personalavdelningen exakt hur man hanterar frågan hos din arbetsgivare.