Semesterplanering Àr ett ord med flera betydelser. PÄ jobbet handlar det om att planera arbetet sÄ att verksamheten fungerar Àven under sommarmÄnaderna. Hemma handlar det om att hitta den bÀsta badplatsen eller om att boka den dÀr resan man sett fram emot sedan lÀnge. Den hÀr texten handlar inte om nÄgondera. Den handlar om semesterplanering i ordets frÀmsta och viktigaste betydelse: att planera för en lÀngre sammanhÄllen ledighet för ÄterhÀmtning och rekreation.
RÀtten till semester Àr ingen naturlag. Det Àr en rÀtt som tack vare idogt fackföreningsarbete vuxit fram under 1900-talet. Först 1938 fick alla arbetare rÀtt till tvÄ veckors semester. 1963 utökades det till fyra veckor. 1978 tillkom Ànnu en semestervecka. Fem veckor om Äret Àr fortfarande den lagstadgade miniminivÄn för semester, men i dag har en del genom kollektivavtal ÀndÄ upp till sex eller sju veckors semester.
Semester Àr inte bara skönt och trevligt. Semester Àr viktigt för bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. Enligt en rapport frÄn Saco har antalet kvinnliga akademiker som sjukskrivits pÄ grund av stress tredubblats pÄ fem Är. Stressrelaterade sjukskrivningar ökar Àven bland de manliga akademikerna, men i lÀgre grad. Det Àr en helt ohÄllbar utveckling. Ett sÀtt att stoppa den Àr att ta semestern pÄ stort allvar.
Planera in en ordentlig semester. Ett par strödagar hÀr och dÀr Àr inte fel, men de ersÀtter inte en lÀngre sammanhÄllen semester.
Koppla bort jobbet. Du har inte semester om du stÀndigt mÄste ha koll pÄ jobbmobilen och jobbmejlen.
Koppla av. Alla kopplar av pÄ olika sÀtt, men det kan vara en god idé att inte fylla semestern med kravfyllda mÄsten som tar mer energi Àn de ger.
Jag vet av egen erfarenhet hur svĂ„rt det kan vara att uppfylla dessa tre punkter. VĂ€rlden runt omkring Ă€r inte alltid sĂ„ behjĂ€lplig. Projekt med deadline mitt i semestern. Chefer som inte tycker att samtal och mejl frĂ„n jobbet mitt i semestern rĂ€knas som arbete. Den egna ovanan att inte slĂ€ppa taget om jobbet, ens i ett par dagar. Utmaningarna Ă€r mĂ„nga, men som anstĂ€lld har du alltid semesterlagen i ryggen. Ăr du dessutom med i facket och har ett kollektivavtal i bakfickan, sĂ„ har du semesterlagen plus dina kollektivavtalade rĂ€ttigheter i din ringhörna om arbetsgivaren krĂ„nglar.
Det finns dock en stor grupp yrkesverksamma vars sommardröm förblir just det â en dröm. För dem finns ingen lagstadgad semester och inga kollektivavtal. De kan inte stĂ€nga av jobbtelefonen och strunta i att kolla mejlen i parti och minut. Det Ă€r egenföretagarna.
Eget företagande uppmuntras friskt av samhÀllet och det finns dÀrför omkring 800 000 egenföretagare i Sverige. DIK organiserar en del av dem. De Àr till exempel kommunikatörer, arkeologer, arkivarier och teckentolkar.
Egenföretagare utnyttjar inte trygghetssystemen i samma utstrÀckning som anstÀllda. Vi vet ocksÄ att det inte beror pÄ att de Àr mindre sjuka eller arbetslösa. Det beror pÄ att systemen överhuvudtaget inte Àr anpassade efter deras förutsÀttningar. DÀrför jobbar mÄnga egenföretagare nÀr de Àr sjuka och hankar sig fram pÄ nÀstan ingenting nÀr uppdragen tillfÀlligt sinar. En sÄdan anstrÀngd ekonomisk situation fÄr naturligtvis ocksÄ negativa konsekvenser för möjligheten att vara ledig.
Det Àr förstÄs orimligt att en stor grupp yrkesverksamma mÀnniskor fortfarande saknar reell möjlighet till ÄterhÀmtning och jobbar sönder sig för att de inte omfattas av de trygghetssystem vi för anstÀllda tillsammans filat pÄ i över hundra Är. Det mÄste vi Àndra pÄ.
Den svenska modellen Ă€r fantastisk, men för DIK Ă€r det sjĂ€lvklart att den mĂ„ste kompletteras med en vĂ€l fungerande egenföretagarmodell. Alla â Ă€ven egenföretagare â har rĂ€tt till ett liv i sund balans mellan jobb och fritid. OhĂ€lsan ökar snabbt. Vi har inte hundra Ă„r till pĂ„ oss. DĂ€rför sĂ€ger DIK stopp nu.
Anna Troberg, förbundsordförande i DIK