Anna Troberg: "Dags för en svensk egenföretagarmodell"

Socialdemokraterna talar om att den svenska modellen ”ska utvecklas, inte avvecklas”. För gruppen egenföretagare är inte den stora faran avveckling. De har aldrig fått vara med. Och risken är att det förblir så, även efter en utveckling. DIK anser därför att det är hög tid att ge egenföretagarna deras självklara plats i den svenska modellen. Det är dags för en svensk egenföretagarmodell.

I dag väljer många – ivrigt uppmuntrade av samhället – att starta eget. De bidrar med sina idéer, sitt hårda arbete och inte minst sina pengar till att bygga vår gemensamma välfärd. Men, samma samhälle som uppmuntrar till egenföretagande stänger också effektivt ute egenföretagarna från de trygghetssystem som alla andra åtnjuter. Den svenska modell som vuxit fram genom årtionden av förhandlingar mellan arbetsgivare och fackförbund och som – i många fall – kompletterats med lagstiftning är smått fantastisk, men bara om du är anställd. Som egenföretagare har du inte mycket att hämta i den.

Egenföretagare utnyttjar inte arbetslöshetsförsäkringen i samma utsträckning som anställda. Det visar siffror från SCB som DIK har analyserat. Det gäller både egenföretagare i de yrken där DIK har många verksamma medlemmar och egenföretagare i stort. Skillnaderna mellan egenföretagare och anställda är orimligt stor, den största inom trygghetssystemen. Orsaken går inte att spåra i skiftande behov, utan i det faktum att systemet helt enkelt inte är utformat för egenföretagare.

Medan anställda smidigt kan röra sig från arbete till arbete med stöd av ett av världens bästa trygghetssystem, måste en egenföretagare helt lägga ned sin verksamhet för att ha rätt till arbetslöshetsersättning. Det går inte att få kortvarigt stöd i en tillfällig svacka i verksamheten. Det betyder i praktiken att en egenföretagare inte kan vara arbetslös. Detta leder naturligtvis till osäkerhet, oro och stress som inte är värdigt en modern arbetsmarknad. Ingen ska straffas för att man hörsammat samhällets apropåer om egenföretagande och valt att starta eget framför att vara anställd.

Ännu större osäkerhet omgärdar de som anammat den nya formen av sysselsättning som i folkmun kallas egenanställning, men som rent juridiskt är en anställningsform som de facto inte existerar. För de personer som sköter sin verksamhet på detta sätt är arbetslöshetsersättningens vara eller inte vara helt omöjlig att förutspå. Vid varje enskild ansökan görs en bedömning om den egenanställde är att betrakta som anställd eller som egenföretagare och utfallet är på intet sätt givet. I dag väljer fler och fler egenanställning i tron om att det gör livet som ”sin egen” enklare och tryggare. Dessvärre ser verkligheten i nuläget inte ut så.

Även de som varvar anställning och egenföretagare – kombinatörer – lever farligt. För dem gäller 17/10-principen – minst 17 timmar inom ramen för anställningen och max 10 i företaget. Per vecka. Prick. Det betyder att de är en enkel felräkning bort från att stå helt skyddslösa och det skapar allt annat än bra förutsättningar för ett flexibelt arbetsliv.

Det är hög tid att kasta exkludering, otrygghet och regelkrångel på sophögen. Arbetslöshetsförsäkringen måste göras inkluderande, förutsägbar och enkel. DIK vill därför se en egenföretagarmodell som tillgodoser:

• Att egenföretagare ska ha rätt till arbetslöshetsförsäkring utan att behöva vilandelägga verksamheten

• Att egenanställda ska har rätt till arbetslöshetsförsäkring utan självständighetsbedömning

• Att kombinatörer enklare ska kunna redovisa inkomst inom arbetslöshetsförsäkringen

De binära dagarna då man hade eller inte hade en anställning är sedan länge förbi. Den moderna arbetsmarknaden är flexibel, men det finns ingen naturlag som säger att den därmed också måste vara otrygg. Om Socialdemokraterna menar allvar med att utveckla den svenska modellen, så måste de inkludera egenföretagare, egenanställda och kombinatörer. Tillsammans med de anställda bygger de Sverige och den svenska välfärden. Självklart ska de då också ha tillgång till den svenska tryggheten.

Anna Troberg, förbundsordförande i DIK