Anna Troberg: Det är dags för Sverige att ta frågan om arbetstidsförkortning på allvar

Världens hittills mest omfattande studie av fyradagarsveckan har gjorts av forskare vid universitetet i Cambridge under professor Brendan Burchells ledning. Man har under sex månader studerat 60 olika företag med tillsammans omkring 3000 anställda som på försök anammat en 4-dagarsvecka med bibehållen full lön. Studiens resultat är mycket intressanta och därför bjöd DIK nyligen in professor Burchell till ett digitalt seminarium för att prata mer om studien och dess resultat. Det seminariet kan ni se här.

Testet med kortare arbetstid blev en succé

Den engelska studien blev en succé med bättre balans mellan arbete och fritid och bibehållen produktivitet. 71 procent av de anställda rapporterade lägre nivåer av utbrändhet och 39 procent sa att de var mindre stressade. Forskarna såg också en minskning av sjukdagarna med 65 procent, samtidigt som sannolikheten att en anställd skulle säga upp sig minskade med 57 procent. Resultaten har lett till att nio av tio arbetsgivare låter sina anställda fortsätta arbeta kortare veckor – som professor Burchell uttryckte det ”there is no going back”.

Vi förväntas jobba allt högre upp i åldrarna, men det vore naivt att tro att det kommer att vara möjligt utan att göra vissa justeringar långt tidigare och genom hela arbetslivet. Det är också något som efterfrågas av många arbetstagare – framför allt bland de yngre. Man vill jobba för att leva, inte leva för att jobba.

Om det är något pandemin lärt oss så är det att det går att ställa om

Det finns naturligtvis fortfarande de som säger att en allmän arbetstidsförkortning är omöjlig. Men, då kan det vara värt att påminna om att det fanns de som sa detsamma om det mesta som vi idag tycker är självklart: fem dagars arbetsvecka, semester, föräldraledighet och så vidare. Allt är omöjligt tills det inte längre är det. Om det är något som pandemin lärt oss, så är det att det går att ställa om.

Arbetstidsförkortning löser naturligtvis inte alla problem. Det är inte ett alibi för att kunna strunta i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det måste alltid göras oavsett hur många dagar eller timmar vi arbetar i veckan. Men, en allmän arbetstidsförkortning leder till bättre balans mellan arbete och fritid, mer återhämtning och mindre stress och ohälsa. Positiva effekter, som i sin tur leder till minskade sjukskrivningar och lägre personalomsättning.

Det är dags för Sverige att våga ta steget mot arbetstidsförkortning

Förutom den studie som gjorts i England har man i Spanien sagt att man vill göra försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. I den finska valrörelsen lovade de finska Socialdemokraterna att genomföra ett liknande försök. Island är ett annat exempel på ett land som gjort storskalig satsning på fyra dagars arbetsvecka.

DIK föreslår därför att regeringen tillsätter en statlig utredning om hur en arbetstidsförkortning skulle kunna genomföras och finansieras. Andra länder har redan visat modet att undersöka och verkställa idén om en arbetstidsförkortning. Det är dags för Sverige att ta frågan på allvar och ansluta sig till dem. Anna Troberg, förbundsordförande i DIK Anna Troberg, förbundsordförande i DIK