Anna Troberg inför Bokmässan: "Okunskapen stor om bibliotekariers vardag"

En forskargrupp vid Linköpings universitet har gjort en stresstudie som visar att bibliotekarier är lika stressade som sjuksköterskor. När vårdförbundets tidning rapporterade om detta var den första läsarkommentaren denna: "Måste vara sjukt stressigt att lägga tillbaka böckerna i hyllan..." Kommentaren sammanfattar väl den största utmaningen som bibliotek och bibliotekarier står inför idag: okunskap.

Faktum är att de flesta – även olika nivåer av politiska beslutsfattare – verkar tro att biblioteken är en förvaringsplats för böcker och bibliotekarier manchesterklädda figurer som mest hasar omkring med en rullande bokhylla och ställer tillbaka böcker. Det är inte illvilja. Det är okunskap. Verkligheten är och har alltid varit en annan.

Inför Bok- och biblioteksmässan publicerar DIK rapporten ”Biblioteken speglar samhället – en rapport om arbetsmiljön på våra bibliotek”, en arbetsmiljöundersökning som vi gjort bland våra medlemmar. I den framträder en dyster bild.

Det går att urskilja två tydliga spår i rapporten. Det ena är att den sociala oro som finns i resten av samhället också flyttar in på biblioteken. Det andra spåret har sitt ursprung i att ljusskygga grupperingar av rent politiska skäl fått ett plötsligt intresse för att påverka bibliotekens inköps- och gallringsstrategier. På vissa bibliotek har detta lett till att det ansvarstyngda uppdraget att verka för fri åsiktsbildning förvandlats till en i det närmast omöjlig balansakt med i det närmaste obligatoriskt hot och hat i sitt kölvatten.

Biblioteken är, precis som en väl fungerande sjukvård för alla, en av varje sund demokratis grundpelare. På varje bibliotekaries axlar vilar först och främst ansvaret att värna demokrati och fri åsiktsbildning. Kultur, kunskap och information är mäktiga vapen för just detta. Det är därför diktaturer alltid stryper den fria tillgången till just dessa tre saker.

Men, till sin stjälp i sitt ansvarstyngda uppdrag har bibliotekarier alltså beslutshavare som tror att de bara "ställer tillbaka böcker i hyllan" och att ett bemannat skolbibliotek är ett par bananlådor med böcker som skolvaktmästaren dammar av 0,02 % av sin arbetstid, neddragna anslag, taskig digital arbetsmiljö, låga löner, stök, hot och hat. Listan kan göras lång.

Vet ni vad det låter som i mina öron? Det låter som ett perfekt recept för extrem stress. Det spelar faktiskt ingen roll om det är mer eller mindre än någon annan yrkesgrupp. Extrem stress är skadlig. Punkt. Så, låt oss kavla upp skjortärmarna och se till att alla förstår vad ett bibliotek är och vilken viktig roll det har i samhället.

Det är om allt detta jag berättar när någon undrar varför DIK deltar både under Almedalsveckan och på Bok- och biblioteksmässan, trots att rasistiska, misogyna och hbtq-foba rörelser ges utrymme att närvara där. Deras gräsliga åsikter finns överallt. Flera av de yrkesgrupper DIK organiserar möter dem dagligen på jobbet. De kan inte välja bort sin närvaro med mindre än att de får sparken. De måste högst handgripligen ta i frågorna vare sig de vill eller ej. Som fackförbund är det vår uppgift att se till att de är så väl rustade som möjligt för vardagen.

Anna Troberg, förbundsordförande