NĂ€r vĂ€rlden som vi kĂ€nner den slĂ„s sönder â av krig, naturkatastrofer eller terror â har vi mĂ€nniskor sedan tidernas begynnelse reagerat pĂ„ samma sĂ€tt. Först tar vi hand om vĂ„ra skadade, sedan söker vi skydd, mat och vatten. DĂ€refter börjar vi skapa och konsumera kultur. Vi berĂ€ttar historier för varandra om vad som hĂ€nt, bĂ„de för att föra vidare viktig information, men ocksĂ„ för att bearbeta vĂ„ra egna och andras kĂ€nslor kring det som skett, sĂ„ att vi sedan kan gĂ„ vidare tillsammans.
LÄngt innan man kunde förklara kulturens lÀkande och stÀrkande kraft vetenskapligt, sÄ var den ÀndÄ pÄtagligt nÀrvarande. De förfÀder som satt vid lÀgerelden och berÀttade om hur den vredgade jorden skakat sönder deras liv i en jordbÀvning skiljer sig inte frÄn de som i dag gör utstÀllningar om förintelsen, jobbar pÄ dokumentÀrer om #metoo eller delar bilder och berÀttelser i sociala medier frÄn terrordÄd som för oss ter sig minst lika outgrundliga som en jordbÀvning mÄste ha tett sig för vÄra förfÀder.
I dag har vi en solid vetenskaplig grund att stÄ pÄ i frÄgan, ÀndÄ vÀljer mÄnga att bara se kultur som ytligt pynt eller banal underhÄllning. Det Àr sorgligt. Dels för att Àven pynt och underhÄllning ocksÄ har en allmÀnt positiv effekt pÄ oss mÀnniskor och dels för att de yrkesgrupper som pÄ olika sÀtt hÄller igÄng det kulturella kretsloppet ofta tas för givna. Det skadar bÄde dem och samhÀllet.
Inför valÄret har vi pÄ DIK tittat pÄ vad de politiska partierna har för visioner för kulturen. Det Àr en deprimerande historia som kan sammanfattas med att nÀstan inget parti har speciellt stora visioner för kulturen. Undantaget Àr SD. DessvÀrre Àr deras stora vision att göra kulturen till sin bitch. Det Àr i sig inte ett stort problem, men det riskerar att bli ett gigantiskt problem nÀr de andra partierna i princip lÀmnar walk-over i frÄgan och dÀrmed lÀmnar kulturen utan politiska förkÀmpar.
DÀrför blev jag mycket glad nÀr Socialdemokraterna nyligen bestÀmde sig för att arbeta fram kulturpolitiska visioner i form av ett nytt kulturpolitiskt program och bjöd in DIK och en rad andra aktörer pÄ den kulturella arenan till samtal i riksdagen. Det gav DIK tillfÀlle att lyfta vÄra visioner för kulturen.
Kulturen Ă€r ett ekosystem som bestĂ„r av tre delar â skapande, bevarande och konsumtion/brukande â som alla mĂ„ste samverka. Kulturskaparna var vĂ€l representerade under samtalet i riksdagen, medan de yrkesgrupper som injicerar den ack sĂ„ viktiga bevarandefunktionen â arkivarier, museianstĂ€llda, arkeologer, konservatorer och bibliotekarier â bara lyftes fram sammanhĂ„llet av DIK, och i delar av Sveriges museer och Svensk biblioteksförening.
I Sverige besöker fler mÀnniskor Ärligen museum Àn i de allra flesta andra lÀnder. Den information, det sammanhang och de upplevelser som museerna erbjuder Àr hett eftertraktade. Alla de yrkesgrupper som gör det möjligt Àr de facto delaktiga i att skapa en veritabel succé, ÀndÄ tvingas de acceptera en ekonomisk verklighet som pÄ intet sÀtt reflekterar detta. Brist pÄ stabilt ekonomiskt stöd och lÄngsiktiga visioner frÄn politiskt hÄll översÀtts ute pÄ golvet till dÄlig arbetsmiljö, fÄ fasta anstÀllningar och allt fler som Är ut och Är in tvingas gÄ frÄn projektanstÀllning till projektanstÀllning. Det Àr ohÄllbart.
De politiska partierna mÄste sluta hÄlla kulturen pÄ svÀltkost och vÄga kosta pÄ sig lite stora visioner. Det mÄste finnas bra förutsÀttningar för mÀnniskor att söka den information, bearbetning och förströelse som kulturen erbjuder. Det Àr grunden för ett samhÀlle som bÄde stÄr pall och som ocksÄ utvecklas framÄt.
Men, misströsta inte. Det Àr inte bara valÄr för Sverige. Det Àr ocksÄ kongressÄr för DIK. Det Àr din möjlighet att pÄverka DIK:s arbete i dessa och mÄnga andra viktiga frÄgor. Ta chansen! All praktisk information finns pÄ den hÀr sidan och kommer att uppdateras löpande under Äret. Du kommer ocksÄ att löpande fÄ kongressmejl. Om du inte fÄr dem, mejla kansliet och kontrollera sÄ att vi har rÀtt e-post till dig.
Anna Troberg, förbundsordförande DIK