Ăntligen kan vi skönja slutet pĂ„ pandemin. DIK:s medlemmar har under de senaste tvĂ„ Ă„ren stĂ€llt om och anpassat sig för att pĂ„ bĂ€sta möjliga sĂ€tt kunna utföra sina jobb. Det har varit en tuff tid och Ă„terhĂ€mtningen kommer förstĂ„s att ta tid, men nog Ă€r det skönt att vi nu faktiskt tycks befinna oss pĂ„ upploppet. Restriktionerna lĂ€ttas och det Ă€r dags, om inte för en Ă„terstart â för det Ă€r nog bĂ„de naivt och lönlöst att tro att allt kommer att bli som det var â sĂ„ för en nystart.
En annan god nyhet levereras av DIK:s Ärliga lönerapport. Pandemin tryckte ner löneutvecklingen rejÀlt frÄn 3,7 procent till 2,6 procent mellan 2019 och 2020. Mellan 2020 och 2021 har den dock tagit ett vÀlkommet skutt uppÄt och hamnar i snitt pÄ 3,9 procent. Det Àr en vÀlkommen ökning, dÄ DIK:s medlemsgrupper generellt ligger lÄgt i relation till andra akademiker med motsvarande utbildningsnivÄ.
TyvĂ€rr finns det fortfarande skillnader i lön mellan kvinnor och mĂ€n Ă€ven inom DIK:s yrkesomrĂ„den. I snitt tjĂ€nar en kvinna 1 400 kronor mindre i mĂ„nadslön jĂ€mfört med en man. PĂ„ ett Ă„r blir det 16 800 kronor. Störst Ă€r skillnaden mellan könen bland de som arbetar med undervisning och pedagogiskt arbete. DĂ€r tjĂ€nar en man i snitt 5000 kronor mer Ă€n en kvinna i mĂ„naden, det vill sĂ€ga 60 000 kronor mer om Ă„ret. Det tar sannerligen emot att skriva det 2022.Â
Drygt 75 procent av DIK:s medlemmar Àr kvinnor och de flesta av dem arbetar inom kvinnodominerade yrken. Det betyder lÄga löner i förhÄllande till utbildningsnivÄn och negativa konsekvenser för ekonomin bÄde pÄ kort och lÄng sikt. Detta Àr ett mönster som mÄste brytas.
Alla arbetsgivare Ă€r skyldiga att enligt lag regelbundet kartlĂ€gga och Ă„tgĂ€rda löneskillnader mellan kvinnor och mĂ€n. TyvĂ€rr efterlevs lagen inte speciellt vĂ€l. DĂ€rför arbetar DIK för att tillsynen ska skĂ€rpas och att de arbetsgivare som bryter mot lagen ska fĂ„ kĂ€nnbara sanktioner. Förbundet driver dessutom krav pĂ„ en tredelad förĂ€ldraförsĂ€kring. Ett jĂ€mstĂ€llt uttag av förĂ€ldraförsĂ€kringen Ă€r en viktig faktor för att nĂ„ fram till jĂ€mstĂ€llda löner.Â
För att lönerna ska kunna höjas, mĂ„ste det ocksĂ„ finnas pengar. Kultursektorn â dĂ€r mĂ„nga av de DIK organiserar arbetar â Ă€r generellt underfinansierad och det fĂ„r stora negativa konsekvenser i lönekuvertet. DĂ€rför arbetar DIK ocksĂ„ för en stĂ€rkt och lĂ„ngsiktig finansiering av sektorn. Det skulle förutom höjda löner ocksĂ„ ge betydligt bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för trygga anstĂ€llningar och bĂ€ttre arbetsmiljö.Â
Sist, men inte minst vill jag sÀrskilt tacka de 7 729 medlemmar som svarat pÄ enkÀtundersökningen som rapporten bygger pÄ. Förbundet skickar varje Är ut en sÄdan hÀr enkÀtundersökning och ju fler som svarar pÄ den, desto bÀttre statistik fÄr vi in. Den utgör sedan basen för mycket arbete. Du kan luta dig mot den nÀr du förhandlar din lön. För DIK Àr den ett ovÀrderligt stöd i arbetet med att förbÀttra villkoren pÄ arbetsmarknaden.
HĂ„ll alltid koll pĂ„ inkorgen. I höst kommer en ny chans att hjĂ€lpa förbundet att bli Ă€nnu bĂ€ttre pĂ„ att stötta dig och dina kolleger via lönestatistiken. Innan dess kommer det naturligtvis massor med annan intressant och viktig information frĂ„n ditt fack. Kort sagt, hĂ„ll koll!Â
Anna Troberg, förbundsordförande i DIK