PĂ„verkansarbete Ă€r ett lĂ„ngdistanslopp. Ăven om slutmĂ„let naturligtvis alltid hĂ€grar nĂ„gonstans lĂ€ngre fram, sĂ„ Ă€r det viktigt att dĂ„ och dĂ„ pĂ„minna sig sjĂ€lv om alla de framsteg som görs pĂ„ vĂ€gen för att hĂ„lla Ă„ngan uppe och orka Ă€nda fram.
DIK arbetar med pÄverkansarbete i mÄnga frÄgor, men som exempel kan vi kika lite nÀrmare pÄ hur vi arbetar med skolbiblioteksfrÄgor och var vi befinner oss pÄ vÀgen till DIK:s mÄl att alla elever i Sverige ska ha tillgÄng till ett bemannat skolbibliotek i vÀrldsklass.
2011 slog en Ă€ndring i skollagen fast att alla elever i Sverige ska ha tillgĂ„ng till ett skolbibliotek. Exakt vad ett skolbibliotek faktiskt Ă€r, förutom ett fysiskt rum, definierades dock inte. DĂ€rför bestĂ€mde sig DIK för att göra det. Ett skolbibliotek Ă€r ju trots allt sĂ„ oĂ€ndligt mycket mer Ă€n ett rum. 2012 samlade vi dĂ€rför ihop en expertgrupp med uppdrag att besvara den konkreta frĂ„gan âHur kĂ€nner jag igen ett skolbibliotek nĂ€r jag ser ett?â.
Sedan dess har expertgruppen inte bara satt upp kriterier för vad ett skolbibliotek Àr. Man har ocksÄ definierat vad en skolbibliotekarie Àr och vad som kÀnnetecknar ett skolbibliotek i vÀrldsklass. Det sistnÀmnda har Àven mynnat ut i en Ärlig utmÀrkelse. Nyligen belönades hela 32 skolbibliotek med utmÀrkelsen Skolbibliotek i vÀrldsklass.
Parallellt med arbetet att lyfta och tydliggöra skolbibliotekens och skolbibliotekariernas roll Àr DIK en aktiv remissinstans för diverse utredningar som pÄ ett eller annat vis berör skolbiblioteksfrÄgor. HÀr kan vi se en tydlig utveckling framÄt. Vi kan konstatera ett större allmÀnintresse för skolbiblioteksfrÄgor. NÀr regeringen pytsade ut 60 miljoner i riktade statsbidrag var det till exempel mÄnga som ville ha en del av kakan för att bemanna sitt skolbibliotek.
Vi kan ocksÄ se en större vilja att tydligare definiera skolbibliotek och skolbibliotekarier och att en del av de viktiga kriterier som vÄr expertgrupp tagit fram sakta men sÀkert finner sin vÀg in i utredningar och beslut. Dessutom gör Skolinspektionen just nu en granskning av hur vÀl skolbiblioteken anvÀnds som en pedagogisk resurs. DIK:s förhoppning Àr att granskningen blir ett viktigt steg pÄ vÀgen till att inkludera skolbibliotekarier i statistiken över pedagogisk personal.
Allt detta kommer lÄngsiktigt att hjÀlpa oss med de utmaningar som vi fortfarande stÄr inför. Det Àr naturligtvis bra att alla har laglig rÀtt att ha tillgÄng till ett skolbibliotek. DessvÀrre vet vi att alla fortfarande inte har det. Vi vet ocksÄ att bara drygt hÀlften av alla elever har tillgÄng till ett bemannat skolbibliotek. För att alla ska fÄ det krÀvs det mer pengar. Det rÀcker inte med tillfÀlliga spridda skurar. Det behövs lÄngsiktiga insatser som gör det möjligt att anstÀlla och bygga upp verksamheten. Men, Àven om skolledare runt om i landet hade alla pengar i vÀrlden, sÄ skulle det i dag inte rÀcka. Det finns nÀmligen alldeles för fÄ bibliotekarier.
För att alla elever i Sverige ska fÄ tillgÄng till ett bemannat skolbibliotek berÀknar DIK att det behöver utbildas cirka 2000 extra bibliotekarier över en tioÄrsperiod, och dÄ gÀrna bibliotekarier med inriktning pÄ lÀrande, inte bara mot grundskola och gymnasium, utan Àven mot högskola och universitet, för att pÄ sÄ sÀtt öka möjligheterna för bÄde kompetens- och karriÀrutveckling.
Det har hĂ€nt mycket pĂ„ skolbiblioteksfronten sedan DIK tillsatte expertgruppen för skolbibliotek. DĂ„ var intresset svalt. I dag inser allt fler att skolbiblioteken kan göra verklig skillnad och att de skolbibliotekarier som arbetar i dem besitter kompetenser som vĂ„rt samhĂ€lle behöver nu mer Ă€n nĂ„gonsin â som faktakoll och kĂ€llgranskning.
PÄverkansarbete tar tid, men för den som hÄller ut kommer ketchupeffekten alltid förr eller senare. I denna och i alla andra frÄgor DIK arbetar med.
Anna Troberg, förbundsordförande i DIK