OmvÀrlden förÀndras snabbt. Den tekniska utvecklingen gÄr framÄt i en rasande fart. De flesta yrken förÀndras pÄ ett eller annat sÀtt, nÄgra försvinner helt och andra helt nya tillkommer. Dessutom förvÀntas vi alla arbeta allt högre upp i Äldrarna. De som inte kontinuerligt fÄr möjlighet att utveckla sin kompetens hamnar pÄ efterkÀlken. De riskerar ocksÄ stress och ohÀlsa nÀr de förvÀntas utföra nya uppgifter som de inte fÄtt ny kompetens att utföra. De fÄr ocksÄ svÄrare att byta jobb eller hitta ett nytt om det gamla försvinner.
DĂ€rför har DIK undersökt hur det egentligen stĂ„r till med möjligheterna till ett livslĂ„ngt lĂ€rande för de yrkesgrupper förbundet organiserar. Resultatet presenteras nu i rapporten âKompetensutveckling och livslĂ„ngt lĂ€rande". En övervĂ€ldigande majoritet av DIK:s medlemmar â 91 procent â kĂ€nner sig motiverade att kompetensutveckla sig under det kommande Ă„ret. DessvĂ€rre Ă€r arbetsgivarnas motivation inte lika hög. Bara 35 procent anger att deras arbetsgivaren har en övergripande plan för kompetensförsörjning och kompetensutveckling och hela 60 procent anger att de inte gjort upp en individuell plan för kompetensutveckling med sin chef. Det Ă€r inte tillfredsstĂ€llande siffror.
Coronapandemin har för mÄnga av DIK:s medlemmar inneburit snabb omstÀllning, antingen inom ramen för det jobb man har eller genom att man tvingats söka nytt jobb. Det livslÄnga lÀrandet Àr en förutsÀttning för att klara av snabba förÀndringar pÄ och mellan jobb. Det Àr grunden för att du som arbetstagare ska kunna navigera arbetsmarknaden tryggt och hÄllbart genom hela yrkeslivet. GlÀdjande nog saknas det sannerligen inte motivation hos DIK:s medlemmar. 31 procent har till och med kompetensutvecklat sig pÄ fritiden. Men, det rÀcker inte att den enskilde individen Àr intresserad. Det livslÄnga lÀrandet mÄste ocksÄ vara högprioriterat av arbetsgivare, lÀrosÀten och politiska beslutsfattare.
Arbetsgivarna har det yttersta ansvaret för att den enskilda individen ges möjlighet till systematisk kompetensutveckling inom ramen för sin anstÀllning. De mÄste ocksÄ ta ett lÄngsiktigt strategiskt ansvar, kartlÀgga kompetensbehov hos sina medarbetare och ta fram adekvata kompetensutvecklingsplaner.
LÀrosÀtena mÄste ha fler kortare kurser och förÀndra sitt studieupplÀgg för att underlÀtta en kombination av arbete och studier. I dag finns det till exempel en brist pÄ relevanta distansutbildningar inom humaniora.
Politikerna har i sin tur ansvaret att skjuta till ekonomiska resurser och fatta de politiska beslut som krÀvs för att möjliggöra kompetensutveckling under hela yrkeslivet. Man bör till exempel förbÀttra möjligheten att fÄ studiemedel högre upp i Äldrarna.
Det livslÄnga lÀrandet Àr nyckeln till ett lÄngt, utvecklande och hÄllbart yrkesliv för den enskilde. Det Àr ocksÄ grunden för hÄllbarhet i vidare bemÀrkelse. Utan stÀndig förkovran stagnerar bÄde verksamheter och samhÀlle.
Anna Troberg, förbundsordförande i DIK