SĂ„ kom Ă€ntligen ett vĂ€lbehövligt pengaregn över kultursektorn. Regeringen kommer att anslĂ„ 3,4 miljarder under 2020â2021, utöver de extra stöd man tidigare aviserat. Det handlar bland annat om pengar till akut krisstöd till verksamheter och enskilda kulturskapare. Men, ocksĂ„ om Ă„terstartsinsatser. Det regionala kulturlivet ska stĂ€rkas genom kultursamverkansmodellen och dessutom gör man en stor investering i lĂ€sfrĂ€mjande insatser för barn och unga, samt en dubblering av stödet till kulturskolan. Detta direkta stöd Ă€r mycket vĂ€lkommet och kommer att underlĂ€tta för de medlemmar DIK organiserar inom sektorn.
Förutom det riktade stödet till kulturen har regeringen dessutom aviserat tvĂ„ andra insatser som kan göra mĂ€rkbar skillnad för kultursektorn och de som arbetar inom den. Man tillför 5 miljarder i stöd till enskilda nĂ€ringsidkare under 2021â2021. MĂ„nga som verkar inom kultursektorn Ă€r enskilda nĂ€ringsidkare och kan dĂ€rmed fĂ„ del av detta stöd. Det Ă€r mycket efterlĂ€ngtat med tanke pĂ„ att gruppen lĂ€mnats vind för vĂ„g under sex mĂ„nader, nĂ„got som DIK tidigare kritiserat hĂ„rt.
Man tillför ocksÄ ett extra tillskott om 10 miljarder till regioner och kommuner i form av generella statsbidrag. Det Àr viktigt att den regionala och kommunala kulturen fÄr sin del Àven av denna kaka. MÄnga museer har till exempel tvingats stÀnga helt eller periodvis under pandemin. Biblioteken har axlat ett stort och tungt ansvar, bÄde som kulturförmedlare och samhÀllsinformatör. Man har stÀllt om och levererat med den Àran, men omstÀllning Àr inte gratis. De budgetar som lades för 2020 tog av naturliga skÀl inte höjd för en pandemi. Det kommer att synas nÀr Äret ska summeras.
Skolbiblioteken bör ocksÄ nÀmnas speciellt. DIK kan redan nu konstatera att kommunernas anstrÀngda ekonomi pÄ flera platser i landet innebÀr att man drar in de redan för fÄ skolbibliotekarietjÀnster som finns. Om den utvecklingen fortsÀtter kommer de lÀsfrÀmjande insatserna för barn och unga som regeringen vill uppmuntra med det nya krispaketet att hÀmmas betÀnkligt.
FrÄn DIK:s sida Àr vi vÀldigt glada över de senaste dagarnas ekonomiska stöd till kultursektorn. Det Àr dock viktigt att komma ihÄg att kultursektorns ekonomiska torka började lÄngt före pandemin. Om pengaregnet visar sig vara en enstaka störtskur, skjuts sektorns problem bara pÄ framtiden. Sektorn har varit gravt underfinansierad under lÄng tid. Det Àr bra att regeringen Àr mÄn om att nu ge kulturen en nystart, men nÀr den vÀl rullat igÄng mÄste den fÄ goda förutsÀttningar att rulla vidare lÄngt bortom 2021.
Konkret betyder det att regeringen i coronakrisens omedelbara kölvatten mÄste vara beredd att vid behov gÄ in med mer stöd. Bland annat för att hjÀlpa sektorn överleva, men ocksÄ för att den ska kunna ta vara pÄ och vidareutveckla alla de innovativa lösningar som krisen fött fram. Det finns mycket dÀr som Àr bra och som vi kan och bör bygga vidare pÄ in i framtiden, till exempel den digitala tillgÄngen till kultur.
Man mĂ„ste ocksĂ„ höja ambitionsnivĂ„n för kulturen och konkretisera den med en permanent höjning av kulturbudgeten. Tiden före pandemin var ingen guldĂ„lder för kulturen. Stora delar av sektorn gick pĂ„ knĂ€na redan innan viruset gjorde entrĂ©. Om nĂ„got gott kommit ut ur den hĂ€r krisen, sĂ„ Ă€r det att det politiska strĂ„lkastarljuset Ă€ntligen riktats mot kulturens viktiga bidrag till samhĂ€llet och det faktum att det bidraget inte föds ur intet. Krisen kan bli en nystart för kulturen, men bara om det politiska intresset för kulturen hĂ„ller i och hĂ„ller ut â in i framtiden.
Anna Troberg, förbundsordförande i DIK