Anna Troberg: Varför inte träna din optimistmuskel i sommar?

Det kan kännas svårt att luta sig tillbaka i hängmattan när världen brinner. Men ibland är det mest radikala du kan göra att vila, hitta hoppet och tro på människans förmåga till det goda. DIK:s ordförande Anna Troberg delar sina bästa träningsövningar – för den kanske viktigaste muskeln av alla: optimismen.

Semestern stĂ„r för dörren och med den en massa planer. NĂ„gra tar chansen att resa bort. Andra passar pĂ„ att mĂ„la fönster. Du kanske flyttar ut pĂ„ balkongen med din semesterlĂ€sning och en schyst kopp kaffe. Oavsett vad just du vĂ€ljer att göra, sĂ„ hoppas jag att du fĂ„r en riktigt fin sommar. 

Men, jag vet ocksĂ„ att mĂ„nga funderar pĂ„ omvĂ€rldslĂ€get i relation till de egna semesterdrömmarna. Eller som en god vĂ€n nyligen sa: ”Det kĂ€nns sĂ„ jĂ€vla futtigt att önska sig lite skönt sommarhĂ€ng medan andra mĂ€nniskor svĂ€lter och dödas.”  

Ja, det gör det. PĂ„ ett sĂ€tt Ă€r det naturligtvis jĂ€kligt futtigt. Men, efter drygt trettio Ă„r pĂ„ olika barrikader vet jag ocksĂ„ hur lĂ€tt det Ă€r att som enskild individ brĂ€nna ut sig pĂ„ dem. Det Ă€r inte sjĂ€lviskt att dĂ„ och dĂ„ ta en paus och lĂ„ta andra hĂ„lla stĂ€llningarna ett litet tag. Det Ă€r förutsĂ€ttning för att lĂ„ngsiktigt orka bidra till nĂ„got bĂ€ttre, för att inte brinna ut och helt förlora hoppet.  

Optimism krÀver trÀning men ger dig uthÄllighet

DĂ€rför vill jag ge dig en liten semesteruppgift: Passa pĂ„ att trĂ€na din optimistmuskel. Optimism uppstĂ„r inte av sig sjĂ€lv. Den krĂ€ver trĂ€ning, men det Ă€r mödan vĂ€rt. Den ger dig den uthĂ„llighet som krĂ€vs för att orka vara en kraft för det goda tills mörkret skingrat sig.  

Jaha, men hur trĂ€nar man sin optimistmuskel? Jag gör det genom att aktivt leta efter goda exempel. Jag har tvĂ„ favorithistorier som jag ofta Ă„terkommer till nĂ€r jag behöver stĂ€rka min optimism och Ă„terfĂ„ tron pĂ„ mĂ€nskligheten. 

Leta efter positiva exempel

Den ena handlar om den dĂ€r gĂ„ngen nĂ€r 400 personer traskade in pĂ„ ett olĂ„st men stĂ€ngt bibliotek i Göteborg. Det borde vara ett perfekt recept för kaos, men nej. Besökarna lĂ€ste tidningar, botaniserade bland böckerna, studerade, lĂ€ste sagor för sina barn och sĂ„ vidare. Över 200 böcker checkades ut efter konstens alla regler i sjĂ€lvutlĂ„ningen. Men, det hĂ€nde inget hemskt och det blev inte kaos. 

Den andra handlar om sex tonĂ„rspojkar som efter en bĂ„tolycka blev strandsatta i femton mĂ„nader pĂ„ en öde ö i Stilla havet. Det lĂ„ter som upptakten till William Goldings roman Flugornas Herre, eller hur? Men, inte dĂ„.  

De allra flesta vill sina medmÀnniskor vÀl

Pojkarna samarbetade och tog vĂ€l hand om varandra. Om det uppstod en konflikt tog de en timeout tills alla lugnat ned sig. NĂ€r rĂ€ddningen vĂ€l kom hade de hunnit anlĂ€gga en kökstrĂ€dgĂ„rd, gjort upp ett arbetsschema och hittat vĂ€l fungerande rutiner. De hade till och med framgĂ„ngsrikt tagit hand om ett brutet ben. Pojkarna valde inte vĂ„ld och skrĂ€ckvĂ€lde. De valde att ta hand om varandra. 

SĂ„dana hĂ€r upplyftande historier spelar roll. Historien Ă€r fylld av dĂ„liga exempel, men faktum Ă€r att de flesta mĂ€nniskor inte vĂ€ljer att förstöra saker eller att skada andra om de fĂ„r chansen. De allra flesta Ă€r schysta typer som vill sina medmĂ€nniskor vĂ€l och agerar dĂ€refter. En vĂ€ltrĂ€nad optimistmuskel kan hĂ„lla fast vid den vetskapen Ă€ven nĂ€r vĂ€rlden visar sig frĂ„n sin absolut vĂ€rsta sida. 

Det mest revolutionerande du kan göra Àr att vara optimistisk

Det mest revolutionerande du kan göra i dag Ă€r att vara envist optimistisk och behĂ„lla tron pĂ„ dina medmĂ€nniskor. Det Ă€r nĂ„got att begrunda nĂ€r du ligger dĂ€r i hĂ€ngmattan. Det kommer att stĂ€rka dig sĂ„ att du kan stĂ€rka andra utan att sjĂ€lv gĂ„ sönder pĂ„ kuppen. 

Ha en riktigt fin sommar, 
Anna Troberg, förbundsordförande i DIK