Det Ă€r femtio Ă„r sedan tvĂ„ datorer för första gĂ„ngen kommunicerade med varandra och dĂ€rmed lade grunden för det vi i dag kallar internet. Det fick en del skribenter pĂ„ och utanför nĂ€tet att fundera pĂ„ om det Ă€ndĂ„ inte var bĂ€ttre före internet nĂ€r vi â enligt dem â faktiskt pratade med varandra. Personligen Ă€r jag övertygad om att internet gjort vĂ€rlden betydligt bĂ€ttre och att vi faktiskt kommunicerar mer med varandra Ă€n vad vi nĂ„gonsin gjort. Men, vi gör det â Ă„tminstone delvis â pĂ„ helt nya premisser. Framför allt kommunicerar vi med mĂ€nniskor vi aldrig skulle ha bytt ett ord med för ett halvt sekel sedan och det Ă€r mycket bra.
Med det sagt, sĂ„ stĂ€ller dagens enorma informationsflöden högre krav pĂ„ oss. PĂ„ ett personligt plan betyder det att vi mĂ„ste lĂ€ra oss att skilja pĂ„ bra och dĂ„liga kĂ€llor och att inte okritiskt dela vidare sĂ„dant vi rĂ„kat snappa upp nĂ„gonstans. PĂ„ ett professionellt plan betyder det att för att nĂ„ fram till mottagaren â oavsett om det handlar om kommersiella erbjudanden, opinionsbildning eller viktig samhĂ€llsinformation â krĂ€vs allt frĂ„n skribenter, illustratörer, designers till kommunikatörer, strateger och mĂ„nga andra kommunikationskompetenser. Bra kommunikation uppstĂ„r inte ur intet.
DIK organiserar de som arbetar med kommunikation pĂ„ ett eller annat sĂ€tt. För att fĂ„ en tydligare bild av kommunikationsbranschens alla delar och de utmaningar som finns har vi bett vĂ„ra medlemmar att besvara en rad centrala frĂ„gor. Svaren redovisas nu i rapporten: âKommunikation pĂ„ olika villkor â flexibilitet, obetalt arbete och kompetensflyktâ.
I rapporten framtrÀder en bred och spretig bransch och en yrkesgrupp som finns i alla sektorer i samhÀllet. De över 1500 respondenterna angav nÀstan 500 olika titlar. Var tredje angav att hen arbetar som kommunikatör, men majoriteten har helt andra arbetsuppgifter inom kommunikationsomrÄdet. De som svarat arbetar i privata företag, stat, kommuner, regioner, samfund och ideella organisationer. En del Àr anstÀllda, andra Àr egenföretagare eller egenanstÀllda.
I stort kan vi konstatera att över 70 procent upplever att de har en ganska eller för hög arbetsbelastning och att över hÀlften uppger att stress pÄ arbetet pÄverkar privatlivet en eller flera gÄnger i veckan. NÀra tvÄ av tre upplever att de jobbar mer Àn vad de fÄr betalt för. Det Àr inte svÄrt att se att detta riskerar att leda till ohÀlsa. Det Àr orovÀckande.
Generellt Àr arbetsvillkoren sÀmre i den privata byrÄbranschen vilket ofta sammanfaller med en brist pÄ kollektivavtal. MÄnga kring fyrtio vÀljer att lÀmna byrÄbranschen till förmÄn för till exempel inhousebyrÄer, marknadsavdelningar eller kommuner och regioner, och anger dÄliga arbetsvillkor som den frÀmsta orsaken. Det Àr en dyrköpt kompetensflykt som drabbar arbetsgivarna hÄrt. HÀr skulle ett kollektivavtal kunna vara ett stöd som skapar bÀttre arbetsvillkor och förutsÀttningar för att kunna behÄlla kompetens.
Samtidigt vet vi att kommunikatörer i samhĂ€llets tjĂ€nst â de som arbetar inom stat, kommun och region â brottas med sina egna problem. De tvingas alltför ofta att försvara kompetensens existensberĂ€ttigande för chefer, kolleger och allmĂ€nhet. Ett aktuellt exempel Ă€r kommunikatörerna inom Göteborgs stad, som om och om igen tvingats utstĂ„ offentliga attacker utan saklig grund â eftersom kunskapen om allt det man bidrar med generellt Ă€r alldeles för lĂ„g.
Bilden av kommunikationsomrÄdet Àr i dag alltför grund och mÄste bÄde breddas och fördjupas. Först dÄ kan vi tillsammans skapa en i alla avseenden hÄllbar bransch, bÄde för anstÀllda och arbetsgivare.
Anna Troberg, förbundsordförande i DIK