”Att översätta språk är något djupt mänskligt” 

DIK-medlemmen Cecilia Berglund Barklem har översatt alltifrån Bonos självbiografi till bästsäljaren ”Där kräftorna sjunger”. Hon har dessutom lärt Mondo Duplantis svenska. Trots de många roliga uppdragen tycker hon att det har blivit kärvare i branschen. Som egenföretagare finns inte samma skyddsnät som för en anställd. För DIK berättar hon om sin syn på AI och att översättningar allt mer börjar ses som en uppgift för maskiner.

Cecilia har drivit sprÄkföretaget CB sprÄktjÀnster AB i snart 20 Är. I början jobbade hon parallellt pÄ Institutionen för Nordiska SprÄk pÄ Uppsala universitet dÀr hon först hade hand om översÀttarprogrammet i nÄgra Är och sedan jobbade som kommunikatör. NÀr översÀttarprogrammet lades ner satsade hon pÄ firman helt och hÄllet. 

Det har blivit ungefÀr 15 böcker översatta, mest skönlitteratur men Àven fackböcker. Just nu jobbar hon med hockeyspelaren Mats Sundins sjÀlvbiografi. FrÄgan om hur lÄng tid det tar att översÀtta en bok vill hon helst inte tÀnka pÄ.  

– Om man slĂ„r ut det pĂ„ timlön blir man bara deprimerad. Man brukar fĂ„ ungefĂ€r tre-fyra mĂ„nader pĂ„ sig att översĂ€tta en bok pĂ„ 300 sidor.   

”Som översĂ€ttare Ă€r man som en kameleont som Ă€ndrar fĂ€rg efter rösten som ska förmedlas” 

SjÀlva översÀttandet beskriver hon som en process som gÄr genom hela kroppen och rinner ut genom fingrarna in i tangentbordet. Men efter första omgÄngen av översÀttande Àr man lÄngt ifrÄn klar, hon gÄr tillbaka och redigerar flera gÄnger.  

Cecilia-o_versa_ttare-medlem-i-dik

– Ju lĂ€ngre fram i processen man kommer desto mer tĂ€nker man bort originalet. DĂ„ ska ju den svenska boken kunna leva sitt eget liv. I slutĂ€ndan brukar jag lĂ€sa högt om jag hinner för det blir ju oftast en ljudbok ocksĂ„. DĂ„ hör man om det verkligen lĂ„ter bra. Det tar ju tid, men det Ă€r verkligen vĂ€rldens roligaste jobb. 

– Jag brukar likna mitt jobb vid att vara som en kameleont som Ă€ndrar fĂ€rg. Som översĂ€ttare har man sin kvalitet i grunden, men sen Ă€ndrar man fĂ€rg efter till exempel Bono i U2 eller Mats Sundin eller Kaya i vĂ„tmarken.  

SprÄknörd men inte sprÄkpolis 

Cecilia översĂ€tter frĂ€mst frĂ„n engelska till svenska.  – Som översĂ€ttare vill man översĂ€tta till sitt eget modersmĂ„l. Man mĂ„ste vara sĂ„ oerhört duktig pĂ„ sprĂ„ket för att plocka upp de smĂ„ nyanserna. Jag Ă€r gift med en australiensare och jag kan visa honom nĂ„got jag skrivit pĂ„ engelska och dĂ„ sĂ€ger han att ”jo det Ă€r helt rĂ€tt, men jag skulle inte skriva sĂ„â€. 

– SprĂ„k Ă€r mitt stora intresse i livet och sĂ„ har det alltid varit. Att jag har lyxen att fĂ„ jobba med det hela dagarna gör att jag kĂ€nner mig vĂ€ldigt priviligierad. 

ÖversĂ€ttningen tar henne mellan olika Ă€mnen, nu Ă€r det olika hockeytermer och nĂ€r hon översatte ”DĂ€r krĂ€ftorna sjunger” handlade det mycket om vĂ€xter och djur. I Bonos bok blev det mycket musikreferenser. 

– Jag tar ofta hjĂ€lp av experter, jag frĂ„gade till exempel min sons gitarrlĂ€rare vad det heter nĂ€r man tar fram vissa ackord.  

Cecilia-o_versa_ttare-da_r-kra_ftorna-sjunger

Bonos sjĂ€lvbiografi skulle ut samma datum i hela vĂ€rlden och Cecilia beskriver att det var en stressig tid, sĂ„ hon hann inte riktigt stanna upp och njuta av hans poetiska sprĂ„k. Men i efterhand tycker hon att det var hĂ€rligt med alla ordvitsar.  – Det var verkligen underbart. Han skrev att han hade hockeyfrilla nĂ€r han gifte sig pĂ„ Ă„ttiotalet och sĂ„ var det massa skĂ€mt om det. Jag var sĂ„ himla nöjd nĂ€r jag fick till en ordvits om att ”han fick ta den pucken”. Det Ă€r smĂ„ detaljer, men jag kan vakna mitt i natten och komma pĂ„ sĂ„dant dĂ€r. Det Ă€r supernördigt förstĂ„s, men det Ă€r bĂ„de kul och svĂ„rt att översĂ€tta ordvitsar. Det Ă€r sĂ€llan man kan göra det precis nĂ€r de kommer i texten utan man fĂ„r jobba med kompensation och slĂ€nga in det nĂ€r det passar. 

Att hon Ă€r en sprĂ„knörd Ă€r sjĂ€lvklart, men hon hoppas att hon inte Ă€r en sprĂ„kpolis.   – Fast barnen tycker att jag Ă€r urjobbig med mina skĂ€mt. Det brukar ju kallas pappa-vitsar nĂ€r man skĂ€mtar med ord, men hemma hos oss kallar vi det mamma-vitsar. 

SprÄkkurserna skapar möten med mÀnniskor frÄn hela vÀrlden 

Förutom översĂ€ttningen hĂ„ller hon kurser i svenska. Hennes mest kĂ€nda klient Ă€r stavhopparen Mondo Duplantis. Det var nĂ€r Cecilia hörde en intervju med Duplantis pĂ„ radion som hon fick idĂ©n att kontakta honom. DĂ„ pratade han bara engelska och han fick den vanliga frĂ„gan ”Hur gĂ„r det med svenskan?”  

Cecilia-la_r-Mondo-Duplantis-svenska

– Jag skrev till Mondo pĂ„ Instagram. Redan dĂ„ hade han kanske 200 000 följare sĂ„ jag trodde aldrig att han skulle se det, men han svarade samma dag. DĂ„ bodde han hĂ€r i Uppsala hĂ€lften av Ă„ret och jag undervisade honom i ungefĂ€r tvĂ„ Ă„r.  

”Att slĂ„ vĂ€rldsrekord var en okej ursĂ€kt för att missa sin svenska grammatik” 

– NĂ€r han slog sitt första vĂ€rldsrekord skrev han att han tyvĂ€rr inte kunde ha lektion för att han skulle tĂ€vla. ”Jaja, okej”, sa jag, ”om du ska slĂ„ vĂ€rldsrekord Ă€r det vĂ€l en hyfsad ursĂ€kt för att slippa svenskagrammatiken”. En timme efter att han slagit rekordet skickade han vĂ€rsta smileyn. 

Cecilia gillar att kombinera översÀttandet med kurser. Hon specialiserar sig bland annat inom vÄrd-engelska. 

– Jag kanske Ă€r lite för social för att bara sitta och översĂ€tta hela dagarna. Det Ă€r jĂ€tteroligt att fĂ„ komma ut och lĂ€ra folk svenska, man trĂ€ffar ju folk frĂ„n hela vĂ€rlden. Jag har lĂ€rt ett hundratal personer svenska, frĂ„n hela vĂ€rlden i stort sett. 

Hon hÄller ofta kurser pÄ företag. Innan pandemin hade hon en stor kund som gjorde att hon kunde anstÀlla tvÄ personer. Men efter pandemin har det blivit kÀrvare. 

– MĂ„nga företag har dragit ner pĂ„ sprĂ„kundervisningen, de ser det som en lyx. De har ju ofta engelska som arbetssprĂ„k. Men jag tycker de har lite fel. MĂ„nga etablerar sig hĂ€r och skaffar familj och det finns ett otroligt stort vĂ€rde i att kunna sprĂ„ket dĂ€r man bor i och att kunna hĂ€nga med i snacket i fikarummet och pĂ„ möten.  

Cecilia-o_versa_ttare-vid-datorn

Ser risker med AI-översÀttningar 

Cecilia Àr sÄ pass etablerad som litterÀr översÀttare att hon ibland fÄr tacka nej till uppdrag. Men hon ser med oro pÄ utvecklingen av AI-översÀttningar. 

”De AI-översatta böckerna som kommit ut gĂ„r knappt att lĂ€sa, det ser ut som svenska men det Ă€r inte sĂ„ man pratar.” 

– Det har redan kommit ut nĂ„gra böcker pĂ„ svenska som Ă€r AI-översatta och de gĂ„r knappt att lĂ€sa. Det ser ut som svenska men det Ă€r inte idiomatisk svenska. 

Idiomatisk svenska, förklarar Cecilia, Àr att översÀtta, inte ordagrant utan som man faktiskt pratar.  

– Om man pĂ„ svenska sĂ€ger ”class dismissed” sĂ„ skulle det direktöversĂ€ttas till ”klass avfĂ€rdad”. Det stĂ€mmer ju inte. En AI skulle kanske översĂ€tta det till ”lektionen avslutad”. Det Ă€r rĂ€tt, men skulle en lĂ€rare sĂ€ga sĂ„? Knappast. LĂ€rare sĂ€ger kanske ”tack för i dag, slut för i dag”. Det Ă€r idiomatisk svenska, och för det krĂ€vs en mĂ€nniska som har suttit i det dĂ€r klassrummet och upplevt vad lĂ€raren sĂ€ger. Det Ă€r ju det vi översĂ€ttare gör. 

”NĂ€r jag översĂ€tter kĂ€nner jag rytmen, nĂ€stan smakar pĂ„ orden. Jag ser helt galen ut nĂ€r jag översĂ€tter.” 

– Processen sitter pĂ„ nĂ„got vis i fingertopparna. NĂ€r jag sitter och översĂ€tter sĂ„ har jag en stor skĂ€rm med originaltexten pĂ„ engelska och sen sitter jag med min laptop och ett tangentbord. Processen gĂ„r frĂ„n den stora skĂ€rmen, in i min skalle och allt det kognitiva som hĂ€nder dĂ€r med sprĂ„ket och sĂ„ vidare i hela kroppen, genom hjĂ€rtat ut i fingertopparna och till sist hamnar de svenska orden pĂ„ den andra skĂ€rmen. Det Ă€r liksom som att man kĂ€nner vartenda ord och rytmen, man nĂ€stan smakar pĂ„ orden. Jag ser helt galen ut nĂ€r jag översĂ€tter, för det Ă€r ganska ofta som jag liksom testar med kroppen – ”vad gjorde han med hatten?”. 

– Man blir otroligt blind för den AI-producerade svenskan. Att komma in efterĂ„t och försöka byta ut ”lektionen Ă€r slut” till ”slut för i dag” Ă€r jĂ€ttesvĂ„rt. Det Ă€r inte sĂ„ vi jobbar. SĂ„ kvaliteten för lĂ€sarna blir ju mycket, mycket sĂ€mre. Det Ă€r de som drabbas i slutĂ€ndan, tyvĂ€rr. 

Cecilia upplever det som att mÄnga förlag har panik över den snabba utvecklingen och kÀnner att de mÄste hÀnga pÄ för att inte hamna efter. Men hon tycker att det vore smartare att sitta still i bÄten och visa att man satsar pÄ översÀttningar gjorda av mÀnniskor. 

– Jag tycker inte att AI passar för kreativa yrken. SprĂ„k, hantverk, konst – det Ă€r det som gör oss till mĂ€nniskor. Ska vi dĂ„ upplĂ„ta det till en maskin? DĂ€r har vi ett stort tankefel. 

Det pÄgÄr uppror runtom i vÀrlden mot att byta ut mÀnskliga översÀttare mot AI-översÀttningar. I Frankrike har 5000 författare, bland annat nobelpristagaren Annie Ernaux skrivit under. Och Àven i Sverige arbetar en del översÀttare för att fÄ till nÄgot slags AI-mÀrkning frÄn EU. Det ska i alla fall synas om det Àr AI som översatt. 

”Vi Ă€r oroliga för skrĂ„ets framtid” 

– Och om AI ska anvĂ€ndas för sĂ„dant som kallas för enklare litteratur, hur ska man dĂ„ lĂ€ra sig? Det krĂ€vs ju otaliga timmar för att bli en duktig översĂ€ttare. Man kan inte börja med en komplicerad nobelpristagare. Vi Ă€r oroliga för skrĂ„ets framtid, jag menar, vem ska vĂ„ga sĂ€tta sig pĂ„ en dyr utbildning i flera Ă„r pĂ„ universitetet? Det Ă€r dags att nĂ„gon drar i handbromsen ordentligt innan det Ă€r för sent. 

Cecilia-o_versa_ttare-Uppsala

Inte lÀtt att försörja sig som översÀttare 

Som översÀttare Àger Cecilia upphovsrÀtten till den svenska utgÄvan av det hon översatt. Om man har ett bra avtal kan det ge en viss inkomst. Till exempel fÄr hon ytterligare ersÀttning nÀr en bok kommer ut som pocket eller ljudbok. 

– Vi har ju inga royalties, vilket man ibland kan tycka Ă€r synd, som nĂ€r man fĂ„r översĂ€tta en bok som ”DĂ€r krĂ€ftorna sjunger”, men vi har ju exempelvis biblioteksersĂ€ttning sĂ„ varje gĂ„ng ni lĂ„nar en av böckerna som jag översatt fĂ„r jag 50 öre. Och det Ă€r ju en bok som varit utlĂ„nad pĂ„ vartenda bibliotek i flera Ă„r, sĂ„ det ger ju lite extra inkomst. Men det Ă€r inget man blir rik pĂ„. 

”Det Ă€r ett yrke, ingen hobby och vi borde bli bĂ€ttre pĂ„ att stĂ„ pĂ„ oss i förhandlingar” 

ErsÀttningarna Àr lÄga för egenföretagare inom sprÄkbranschen, det vittnar mÄnga av DIK:s medlemmar om i en rapport.

– Om jag inte hade varit gift med en professor i astronomi vet jag inte om jag kunnat ha det hĂ€r jobbet pĂ„ heltid. Det Ă€r svĂ„rt att försörja sig trots att jag Ă€r etablerad och har kurser.  

MÄnga översÀttare verkar vara lite uppgivna inför de lÄga arvodena. Om man krÀver ett för högt arvode finns det alltid nÄgon annan som gör det billigare och fÄr uppdraget. Cecilia har förstÄelse för att man kan stÀlla upp pÄ för lÄg ersÀttning nÀr man Àr ny och vill fÄ in en fot. Men hon hÀnvisar till Författarförbundets rekommendation för minimiarvode för skönlitterÀra översÀttare. 

Cecilia-o_versa_ttare-portra_tt

DĂ€remot har inte Cecilia mĂ€rkt av nĂ„gra minskande arvoden för egen del.   – Jag har haft tur och sĂ„ har jag kanske varit duktig pĂ„ att förhandla ocksĂ„. Om man fĂ„r vara lite fördomsfull sĂ„ Ă€r nog mĂ„nga kulturarbetare lite för snĂ€lla, vi borde bli bĂ€ttre pĂ„ att stĂ„ pĂ„ oss i förhandlingar. Man har sitt brinnande intresse och Ă€r glad bara över att fĂ„ jobba med det. Men det Ă€r ett yrke, ingen hobby. Vi Ă€r vĂ€rda sĂ„ mycket mer Ă€n vi tror. Varför ska en ingenjör ha massa betalt och inte vi? Vi som stĂ„r för ordets och kulturens vĂ€rde. 

För att Äterkomma till AI Àr det ocksÄ ett problem nÀr det kommer till upphovsrÀtten. Om en bok översÀtts av AI men granskas och redigeras av en översÀttare, vem Àger texten dÄ?  

– Det kan ju inte AI göra, men inte jag heller om jag bara Ă€r redaktör. Det Ă€r lite av ett grĂ€nsland just nu. Det kĂ€nns som man slĂ„ss mot ett stort monster. 

Fritt men ensamt att jobba som egenföretagare  

En stor fördel med egenföretagarlivet Àr friheten. Hon beskriver hur hon kunde Äka till Australien en hel mÄnad med familjen över jul och nyÄr för att hÀlsa pÄ sin mans slÀkt.  

– Det Ă€r ju jĂ€ttelyxigt att kunna styra över sin egen tid. Jag kan sitta ute i hammocken och korrlĂ€sa med ett glas vin. Det Ă€r ingen som talar om för mig vad jag ska göra. Men sen Ă€r det lite ensamt, jag har ju inga kollegor. Det blir lite tungrott. Jag har mĂ„nga idĂ©er om vad jag skulle kunna göra men det Ă€r svĂ„rt att göra pĂ„ egen hand. Om vi var fler i företaget skulle vi kunna fĂ„ mer gjort. 

Cecilia-o_versa_ttare-jobba-utomhus

För att fÄ driva sina frÄgor men ocksÄ fÄ samarbeta mer med andra mÀnniskor har Cecilia engagerat sig i Författarförbundet, en intresseorganisation för författare och översÀttare. Hon hon Àr sekreterare i översÀttarsektionens styrelse och de anordnar bland annat nÀtverkstrÀffar och utbildningar. 

Medlemskapet i DIK ger trygghet i egenföretagartillvaron 

”Det Ă€r en sĂ„n lyx att fĂ„ slĂ„ sig ner och diskutera sitt företag med nĂ„gon” 

NÄgot hon uppskattar med medlemskapet i DIK Àr att fÄ nÄgon att bolla med.  

– Jag har haft jĂ€tteinspirerande samtal med en coach. Det var han som tog upp det hĂ€r med att jag skulle kunna börja förelĂ€sa. Den tanken hade inte ens slagit mig, men det har jag haft i Ă„tanke sedan dess. Det Ă€r en sĂ„dan lyx att i all sin ensamhet faktiskt fĂ„ sĂ€tta sig ner och diskutera sitt företag med nĂ„gon.  

– Det Ă€r vĂ€ldigt tryggt att fĂ„ vara med i en sĂ„dan organisation rent politiskt. Det Ă€r skönt att ha den tryggheten att kunna fĂ„ juridisk hjĂ€lp ocksĂ„ om det skulle behövas. Jag tycker alla ska vara med i ett fackförbund. 

En stor skillnad mellan att vara anstĂ€lld och egenföretagare Ă€r att behöva göra allt sjĂ€lv.   – Jag tror vi kulturarbetare generellt Ă€r rĂ€tt dĂ„liga pĂ„ det hĂ€r med försĂ€kringar, pension, a-kassa, sĂ„dana dĂ€r viktiga grejer. Det Ă€r ju inte det jag Ă€r bra pĂ„, det Ă€r ju att översĂ€tta och undervisa och sĂ„dana saker. SĂ„ det Ă€r skönt att fĂ„ hjĂ€lp med det. Är du anstĂ€lld behöver du ju inte ha koll pĂ„ ekonomin, för det har ekonomiavdelningen. Men som egen företagare behöver du vara bĂ„de ekonomiavdelning, jurist och allt i ett. Det Ă€r svĂ„rt att ha koll pĂ„ allting.  

Cecilia-o_versa_ttare-pa_-kontoret-glad

Cecilias rÄd till dig som studerar till eller Àr ny som översÀttare  

  • Ta kontakt och presentera dig. Det gĂ€ller att vara sĂ„ social som möjligt, skapa dig ett nĂ€tverk och ge uppdragsgivarna ett ansikte genom att vara med pĂ„ evenemang, förlagsfester och BokmĂ€ssan till exempel. 

  • VĂ„ga ta för dig. Vi Ă€r jĂ€ttemycket vĂ€rda. Vi Ă€r kulturbĂ€rare och det Ă€r viktigare Ă€n nĂ„gonsin i dessa tider med skĂ€rmar och sociala medier och antidemokratiska makter som Ă€r pĂ„ framfart. Vi Ă€r en motvikt till allt det. 

  • Var inte rĂ€dd för AI. Det kommer alltid finnas behov av mĂ€nniskor och AI kommer aldrig kunna översĂ€tta med all den mĂ€nsklighet som faktiskt behövs för att göra en skönlitterĂ€r bok rĂ€ttvisa. 

Inte medlem Ànnu? Bli medlem idag och ta del av alla förmÄner direkt!

Gå med i DIK