TillrÀckliga resurser Àr det bÀsta sÀttet att vÀrna akademisk frihet och kvalitativ utbildning och forskning, och att lÀrosÀten ska kunna erbjuda bra anstÀllningsförhÄllanden och bedriva ett aktivt arbete med jÀmstÀlldhet och breddad rekrytering. DIK anser dÀrför att de totala anslagen till högre utbildning och forskning mÄste öka och att det s.k. produktivitetsavdraget som syftat till att effektivisera högskolan ska slopas.
DIK vÀlkomnar att den prestationsbaserade ersÀttningen, dÀr lÀrosÀten fÄr ersÀttning först efter att studenten fÄtt sina poÀng, föreslÄs tas bort. ErsÀttningen utgör ett incitament att sÀnka examinationskrav för att fÄ mer ersÀttning, och gör det ekonomiskt ofördelaktigt för lÀrosÀtena att erbjuda fristÄende och flexibla kurser, vilket motverkar livslÄngt lÀrande.
Utredningen föreslÄr ocksÄ att ersÀttningen per student ska bli den samma för alla Àmnen. Eftersom det fortfarande kommer vara upp till lÀrosÀten att fördela resurserna mellan utbildningar har DIK svÄrt att se effekterna av förslaget. Det Àr hÀr viktigt att humaniora och samhÀllsvetenskap, som idag fÄr lÀgst ersÀttning, inte fortsÀtter nedvÀrderas. Dessa Àmnen ger kompetenser som Àr och kommer att vara avgörande pÄ arbetsmarknaden och som kan bidra till att lösa inte bara kompetensförsörjning utan ocksÄ flera andra utmaningar samhÀllet och demokratin stÄr inför, inte minst kopplat till hÄllbar utveckling. Mer resurser till HSTJ-omrÄdet Àr avgörande för att utbildningarna ska fÄ mer lÀrarledd tid, högre kvalitet och bÀttre anpassas efter de krav arbetsmarknaden stÀller.
Slutligen anser DIK att utredningens förslag om jÀmstÀlldhet, breddad rekrytering, livslÄngt lÀrande och trygga anstÀllningar Àr allt för svaga. Vi lÀmnar en rad förslag för att stÀrka lÀrosÀtenas arbete pÄ dessa omrÄden.
LÀs hela remissyttrandet hÀr.