Dagens barn- och ungdomar möter dagligen mer information Àn tidigare generationer fick sig till livs under en hel livstid. Det Àr i grund och botten nÄgot mycket positivt, men det stÀller ocksÄ helt nya krav pÄ deras förmÄga att granska och vÀrdera information. Det krÀver ocksÄ lÀskunnighet som passar dagens digitala samhÀlle. Det Àr samhÀllets uppgift att rusta dem för denna verklighet.
FrĂ„n den 1 juli 2018 gĂ€ller nya lĂ€roplaner för grund- och gymnasieskolan. I dessa har rektorns ansvar för skolbibliotekens verksamhet förtydligats. Dessutom ska skolbibliotekens verksamhet âanvĂ€ndas som en del i undervisningen för att stĂ€rka elevernas sprĂ„kliga förmĂ„ga och digitala kompetens.â Detta Ă€r mycket bra, men det krĂ€ver inte bara tillgĂ„ng till skolbibliotek. Det krĂ€ver tillgĂ„ng till skolbibliotek bemannade med kompetent personal. Till alla elever â oavsett var man rĂ„kar bo och vilken skola man gĂ„r i.
Inom ramen för arbetet med den nationella biblioteksstrategin har forskaren Cecilia GÀrdén tagit fram en forskningsöversikt som gÄr igenom aktuell forskning. Resultatet visar tydligt att skolbiblioteken spelar en viktig roll för elevernas lÀrande och prestationer. GÀrdéns forskningsöversikt pekar Àven pÄ att ett nÀra samarbete mellan rektor, lÀrare och skolbibliotekarier förstÀrker de positiva effekterna. Det Àr dÀrför nedslÄende att översikten Àven indikerar att lÀrarkÄren generellt har alltför lÄg kunskap om vad skolbiblioteken kan bidra med.
Den slutsatsen speglas ocksĂ„ i den kvalitetsgranskning av skolbibliotek som Skolinspektionen nyligen gjort. I den fann man att hela 19 av 20 granskade skolor har âutvecklingsomrĂ„denâ (lĂ€s âbristerâ) i att tillvarata de möjligheter som ett vĂ€lfungerande skolbibliotek utgör för att stödja elevernas lĂ€rande.
Det Ă€r uppenbart att det inte rĂ€cker med de modesta och kortsiktiga ekonomiska satsningar som skolbiblioteken fĂ„tt ta del av de senaste Ă„ren. Skolverkets utvĂ€rdering av de 75 miljoner som portionerats ut under Ă„ren 2016â2018 visar att huvudmĂ€nnen inte fullt ut vĂ„gar lita pĂ„ den typen av ekonomiska punktinsatser. De efterfrĂ„gar stabila satsningar, som gör att de kĂ€nner sig trygga att bemanna skolbiblioteken lĂ„ngsiktigt.
DIK â facket för kultur och kommunikation och Svensk biblioteksförening har lĂ€nge drivit kravet pĂ„ bemannade skolbibliotek. De senaste Ă„ren har vi noterat en positiv attitydförĂ€ndring. I dag finns det en bred samsyn mellan forskare, beslutsfattare och ansvariga myndigheter om att skolbibliotek bidrar positivt till undervisning och lĂ€rande. DessvĂ€rre gĂ„r det för sakta. DĂ€rför har vi gemensamt undersökt exakt vad som krĂ€vs för att uppnĂ„ en rimlig bemanning av skolbiblioteken.
Vi har utgÄtt frÄn riktvÀrden pÄ en skolbibliotekarie per 300 elever i grundskolan och en per 400 elever i gymnasieskolan. VÄra berÀkningar visar att det skulle kosta 1,5 miljarder att ge alla elever tillgÄng till ett bemannat skolbibliotek. Det Àr drygt 2000 kronor per elev som i dag inte redan har sÄdan tillgÄng. Det Àr ocksÄ en procent av den totala kostnaden om 150 miljarder för Sveriges grund- och gymnasieskolor. Det Àr mycket pengar, men det Àr ett synnerligen lÄgt pris för alla de nya möjligheter de öppnar för tusentals unga mÀnniskor i vÄrt land.
Det Ă€r bĂ„de anmĂ€rkningsvĂ€rt och oacceptabelt att nĂ€stan hĂ€lften av Sveriges elever fortfarande saknar tillgĂ„ng till ett bemannat skolbibliotek trots att forskare, beslutsfattare och ansvariga myndigheter Ă€r rörande eniga om dess positiva effekter. FrĂ„gan Ă€r inte om vi har rĂ„d att avsĂ€tta en ynka procent av den totala kostnaden för grund- och gymnasieskolan Ă„t att bemanna skolbiblioteken. FrĂ„gan Ă€r om vi har rĂ„d att lĂ„ta bli â och svaret pĂ„ den frĂ„gan Ă€r nej.
Anna Troberg, förbundsordförande i DIK Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening