DIK kommenterar höstbudgeten: Lovvärda kultursatsningar men inte tillräckliga

I dag lämnade regeringen sitt förslag till budget för 2022. DIK välkomnar att kulturområdet får en tillfällig förstärkning – det är nödvändigt för att sektorn som drabbats hårt av pandemin ska kunna återhämta sig. För att på riktigt komma till rätta med underfinansieringen i sektorn krävs dock långsiktigt stärkta resurser.

Kultursektorn mÄste fÄ lÄngsiktiga budgetförstÀrkningar

Kultursektorn prĂ€glas till stor del av kortsiktiga projektstöd och riktade bidrag. Det leder bland annat till en osund arbetsmarknad som utmĂ€rks av korta anstĂ€llningar, lĂ„ga löner, otrygghet och stress för den enskilde medarbetaren. Förutom möjligheten att förlora sitt jobb sĂ„ Ă€r ocksĂ„ risken större för den enskilde medarbetaren att rĂ„ka ut för krĂ€nkande behandling och trakasserier i otrygga miljöer. DIK:s Ă„terkommande arbetsmiljörapporter frĂ„n musei- och bibliotekssektorn visar att mycket Ă„terstĂ„r för att sĂ€kra en trygg arbetsmiljö.

DIK vÀlkomnar dÀrför de budgetförstÀrkningar som regeringen föreslÄr till kultursektorn. Sektorn har drabbats hÄrt av pandemin och behöver sÄvÀl generella som riktade satsningar för att bÄde ÄterhÀmta sig och för att kunna utveckla en nödvÀndig lÄngsiktig trygghet.

Samtidigt vill DIK pÄpeka att sektorns dÄliga ekonomi inte uppstod med pandemin, och instÀmmer i Kulturanalys delrapport om pandemins konsekvenser inom kulturomrÄdet (2021-04-15): pandemin orsakade inte bristerna utan har bara förstÀrkt dem. De budgetsatsningar regeringen föreslÄr bör fÄ stor positiv verkan Àr det inte tillrÀckligt för att Ästadkomma den stabilitet som krÀvs för att komma till rÀtta med den underfinansiering som rÄder inom stora delar av sektorn. Genom tillfÀlliga riktade bidrag kan man Ästadkomma förÀndringar pÄ kort sikt, men för en lÄngsiktig hÄllbar verksamhetsutveckling krÀvs generella budgetförstÀrkningar som inte Àr tidsbundna.

  • DIK anser att kultursektorn mĂ„ste fĂ„ en generell och permanent resursförstĂ€rkning.

VÀlkommet med stÀrkt kultursamverkan i hela landet

DIK stÀller sig positiv till regeringens förslag om att permanent stÀrka regional kultur med 100 miljoner. Det Àr bra att det Àr ett permanent stöd, i stÀllet som i de flesta fall, tillfÀlliga förstÀrkningar. Samtidigt vill DIK Äter betona att behoven Àr större Àn sÄ. FrÄn bland annat LÀnsmuseernas samarbetsrÄd har det kommit en rad propÄer som tydliggör hur illa stÀllt det Àr för mÄnga av landets lÀnsmuseer och att man Àr i akut behov av mer pengar, och det Àr bara en verksamhetsdel av mÄnga i regionernas kulturverksamheter.

  • DIK Ă€r positiv till förslaget om en generell budgetförstĂ€rkning, men anser att nivĂ„n mĂ„ste vara högre.

Satsningen pÄ stÀrkta bibliotek behöver bli permanent

DIK Ă€r positiv till att regeringen tillskjuter ytterligare 75 miljoner till den redan avsatta summan för 2022, men DIK anser budgeten borde vara pĂ„ samma nivĂ„ som för tidigare Ă„r (250 miljoner kronor). Regeringens satsning pĂ„ StĂ€rkta bibliotek har varit mycket bra för bibliotekssektorn, som liksom mĂ„nga andra samhĂ€llsomrĂ„den inte har jĂ€mlika förhĂ„llanden över hela landet. StĂ€rkta bibliotek har gjort det möjligt för mĂ„nga mindre, mer resurssvaga, kommuner att satsa pĂ„ innehĂ„ll och tillgĂ€nglighet. StĂ€rkta bibliotek Ă€r en tidsbegrĂ€nsad satsning som pĂ„gĂ„r mellan 2018–2022, men DIK anser att satsningen bör permanentas. Bibliotekens betydelse för samhĂ€llslivet i kommunerna har ökat över Ă„ren allt eftersom annan samhĂ€llsservice har minskat. SamhĂ€llsförĂ€ndringarna har lett till en mer komplex roll Ă€n tidigare vilket krĂ€ver stĂ€rkt finansiering. Samtidigt har mĂ„nga kommuner börjat lĂ€gga besparingsĂ„tgĂ€rder pĂ„ biblioteksverksamheterna med personalneddragningar som följd: det rimmar dĂ„ligt med satsningen StĂ€rkta bibliotek.

  • DIK anser att satsningen StĂ€rkta bibliotek ska bli permanent pĂ„ 250 miljoner per Ă„r.

Mer satsningar behövs pÄ kulturmiljöer och samlingar

DIK stĂ€ller sig positiv till regeringens förslag om en förstĂ€rkning av bidraget pĂ„ 10 miljoner Ă„rligen under perioden 2022–2024 för vĂ„rd av kulturmiljöer. VĂ„ra kulturmiljöer spelar en stor för lĂ€rande/kunskap, upplevelser och turism. DIK Ă€r dock tveksam till balansen mellan tillförda medel och faktiska behov. Behoven Ă€r bĂ„de kortsiktiga och lĂ„ngsiktiga: den kontinuerliga vĂ„rden som krĂ€ver sitt, samtidigt som det Ă€r viktigt att vara proaktiv i arbetet med den lĂ„ngsiktiga miljö- och klimatpĂ„verkan som kommer att Ă€ga rum.

  • DIK anser att satsningen pĂ„ kulturmiljöer mĂ„ste stĂ€rkas ytterligare och permanentas.

SamlingsvÄrden (vÄrt gemensamma kulturarv) Àr ett omrÄde som möter stora utmaningar idag och i framtiden. MÄnga föremÄlsmagasin Àr undermÄliga, föremÄlsvÄrden eftersatt och digitaliseringen knappt pÄbörjad (sett till relation total mÀngd föremÄl och mÀngd som har blivit digitaliserat). Nyligen hotade översvÀmningar museiarkiv i GÀvle, nÄgot som med stor sannolikhet kommer att pÄverka mÄnga fler magasin i framtiden pÄ grund av klimatförÀndringarna.

  • DIK anser att satsningar pĂ„ samlingsvĂ„rd (museer, bibliotek och arkiv) mĂ„ste prioriteras.

Digitaliseringen av kulturarvet behöver ske snabbare

DIK stÀller sig positiv till förslaget om en förstÀrkning pÄ 20 miljoner per Är de kommande Ären till centralmuseerna och Statens musikverk för att digitalisera kulturarvet. Det Àr en vÀlkommen satsning, om Àn försvinnande liten sett till behoven. Riksrevisionen presenterade 2019 en rapport (RiR 2019:5) som visade pÄ stora brister i centralmuseernas samlingsvÄrd, frÀmst vad gÀller digitaliseringsarbetet. Men fler utredningar Àn Riksrevisionens har pÄpekat vikten av att öka takten i digitaliseringen, bland annat förslaget till nationell biblioteksstrategi och Arkivutredningen. Dessa utredningar och rapporter visar att det mesta ÄterstÄr att göra, nÄgot som rimmar illa för ett land med en ambitiös digitaliseringsstrategi.

  • DIK anser att regeringen ska öka takten i digitaliseringsarbetet och avsevĂ€rt stĂ€rka budgeten för det fortsatta arbetet.

StÀrkta skolbibliotek krÀver resurser och bemanning

Det Àr positivt att regeringen uppmÀrksammar behovet av att stÀrka skolbiblioteken. DÀremot Àr det otydligt vad satsningen innebÀr. DIK anser att det krÀvs kraftfulla ÄtgÀrder för att Ästadkomma en starkt positiv utveckling, mÄnga skolbibliotek saknar till exempel bemanning med utbildade skolbibliotekarier vilket leder till ojÀmlika förutsÀttningar för eleverna.

  • DIK anser att förslagen i utredningen StĂ€rkta skolbibliotek ska genomföras och att regeringen ska göra en rejĂ€l budgetsatsning pĂ„ omrĂ„det.