Pandemin har slagit hĂ„rt mot kultursektorn â ett redan resurssvagt omrĂ„de blev Ă€nnu svagare. Men pandemin Ă€r inte orsaken till den svaga ekonomin och bristerna i social- och arbetslöshetsförsĂ€kringssystemet â den blottlade och förstĂ€rkte bara de brister som redan fanns dĂ€r. DĂ€rför Ă€r det glĂ€djande att pĂ„ sĂ„ kort tid som en dryg vecka fĂ„ se bĂ„de en regeringsbudget med starkt kulturfokus, och en omfattande statlig kulturutredning med förslag pĂ„ hur kultursektorn ska Ă„terhĂ€mtas och stĂ€rkas.
LÄngsiktig trygghet och finansiering behövs
Utredningen tar ett stort grepp om kultursektorns behov. Till skillnad frÄn regeringens kulturbudget som presenterades den 20 september lÀgger utredningen FrÄn kris till kraft stort fokus pÄ sektorns lÄngsiktiga utveckling, vilket DIK menar Àr en absolut förutsÀttning för att sektorn ska mÄ bra.
Kultursektorn som arbetsmarknad prÀglas av stor otrygghet dÀr mÄnga arbetar pÄ korta kontrakt och timanstÀllningar, och dÀr mÄnga har en hög arbetsbelastning. DIK:s Äterkommande arbetsmiljöundersökningar bland förbundets medlemmar inom kultursektorn visar tydligt pÄ otrygghetens mÄnga nackdelar, bÄde för den enskilde individen och för verksamheterna. Bland annat visar rapporterna att mÄnga övervÀger att byta jobb pÄ grund av en bristande arbetsmiljö.
Ăven utredningen konstaterar att den svaga ekonomin och de otrygga anstĂ€llningarna leder till att kultursektorn riskerar stora kompetenstapp. DIK vĂ€lkomnar dĂ€rför utredningens förslag om att det behövs branschspecifika analyser för att sĂ€kra kompetensförsörjningen framĂ„t.
Förbundet vÀlkomnar ocksÄ utredningens förslag att kultursektorn mÄste fÄ permanenta budgetförstÀrkningar. Under lÄng tid har sektorn prÀglats av riktade och smÄ bidrag. Det försvÄrar verksamheternas lÄngsiktiga och hÄllbara utveckling, och betyder ocksÄ att man inte alltid vÄgar anstÀlla tillrÀckligt mÄnga eftersom man inte vet om pengarna kommer att finnas kvar. DIK har under mÄnga Är lyft kultursektorns svaga ekonomi och vilka konsekvenser det för med sig. Nu Àr det hög tid att vÀnda utvecklingen genom att sÀkerstÀlla att sektorn fÄr lÄngsiktigt stÀrkta resurser.
Mer digitalisering och det nu
Under pandemin genomgick hela kultursektorn en fullstÀndig Crash Course i digitalt arbete, och med kreativitet och mod uppfann sektorns medarbetare en mÀngd nya sÀtt att möta publiken. Viljan att vara samhÀllsangelÀgen Àven under en nedstÀngning var, och Àr, stor. Det digitala sprÄnget mÄste tas om hand nÀr sektorn alltmer lÀmnar pandemin bakom sig och söker sig till normaltillstÄndet.
DIK instĂ€mmer dĂ€rför i utredningens förslag att det krĂ€vs mer för att den digitala utveckling som har pĂ„skyndats under pandemin ska kunna fortsĂ€tta. Nu mĂ„ste beslutsfattare pĂ„ alla nivĂ„er sĂ€kerstĂ€lla att verksamheterna fĂ„r tillrĂ€ckliga resurser för digitaliseringsarbetet. Förbundet stĂ€ller sig helt och fullt bakom utredningens konstaterande: âOm den digitala utvecklingen ska kunna fortsĂ€tta utan att det fysiska kulturutbudet drabbas krĂ€vs en utveckling av nya intĂ€ktsmodeller och ökade anslag.â
DIK vÀlkomnar ocksÄ utredningens förslag att det krÀvs en storskalig digitaliseringssatsning inom kulturarvssektorn. HÀr nÀmner utredningen sÀrskilt museer och arkiv, men DIK vill betona att Àven bibliotek mÄste inkluderas. Biblioteken, inte minst Kungliga biblioteket men Àven andra, har stora kulturarvssamlingar som mÄste digitaliseras. De 20 miljoner som nyligen föreslogs i regeringsbudgeten kommer inte att rÀcka lÄngt och dÀrför vÀlkomnar DIK att utredningen föreslÄr avsevÀrt högre nivÄer.
Mer behöver göras för att alla ska kunna delta i kulturlivet
DIK instÀmmer ocksÄ i utredningens konstaterande att digitaliseringen inte ersÀtter det fysiska mötet. TvÀrtom har pandemin tydliggjort vikten av kultursektorn som fysisk mötesplats. Redan innan pandemin var det i huvudsak resursstarka grupper som deltog i kulturlivet. Dessutom Àr det svÄrare att delta ju lÀngre bort frÄn de större stÀderna man befinner sig. Pandemin har förstÀrkt mönstret genom att det i stor utstrÀckning varit samma personer som nÄtts av det digitala utbudet som det fysiska mötet. NÀr till exempel bibliotek frÀmst varit tillgÀngliga digitalt har vissa grupper i samhÀllet helt stÀngs ute.
DIK instÀmmer dÀrför i utredningens förslag att stÀrka kulturskolan som har stor betydelse för att motverka snedrekrytering och möta nya grupper. DIK har lÀnge efterlyst större satsningar pÄ kulturskolan, och att de estetiska Àmnena ska fÄ större utrymme i skolan. DIK vÀlkomnar ocksÄ utredningens förslag att Myndigheten för kulturanalys ska fÄ i uppdrag att utreda och analysera hinder för ett jÀmlikt deltagande i kulturlivet.
En ny utredning om kulturpolitikens inriktning behövs
Utredningen konstaterar att det under lĂ„ng tid bland regionala aktörer har funnits synpunkter pĂ„ hur kultursamverkansmodellen fungerar. Med tanke pĂ„ allt som har hĂ€nt under kort tid â pandemin, nya digitala utmaningar och bibliotekens förĂ€ndrade roll i samhĂ€llet för att bara nĂ€mna nĂ„gra exempel â Ă€r det dags för en ny kulturutredning som kan komplettera den som genomfördes 2009. Dessutom finns det ett antal stora branschspecifika utredningar som tillfört ny kunskap som behöver vĂ€gas samman. DIK anser dĂ€rför att tiden Ă€r inne för en ny kulturutredning.