DIK om höstbudgeten: “Vi närmar oss en kritisk gräns för kultursektorn” 

Regeringen har presenterat sitt förslag för budgeten 2024. Kulturen har länge lidit av bristande resurser som nu börjar få allvarliga konsekvenser, och i år lämnar regeringen återigen en rekordlåg kulturbudget. DIK efterlyser stora och breda satsningar. 

LÄng tids nedprioritering av kulturen har skapat ett akut lÀge 

Kultursektorn kÀmpar sedan lÀnge med bristfÀlliga resurser. Verksamheterna prÀglas till stor del av kortsiktiga projektstöd och riktade bidrag, samtidigt som grundfinansieringen inte rÀknas upp i nivÄ med löne- och prisutveckling. Pandemin drabbade sektorn hÄrt och innan den helt hunnit ÄterhÀmta sig kom nÀsta slag i form av lÄgkonjunktur och bantade kulturbudgetar pÄ mÄnga hÄll i landet. 

Den nedprioritering av kulturen som pĂ„gĂ„tt över lĂ„ng tid har mycket allvarliga konsekvenser. Den pĂ„verkar verksamheternas utveckling och möjlighet att genomföra sina uppdrag – museerna fĂ„r sĂ€mre möjlighet att vĂ„rda samlingarna, biblioteken fĂ„r mindre möjlighet att erbjuda kvalitativ biblioteksverksamhet, arkiven kan inte digitisera handlingar i den takt som behövs och flera statliga kulturinstitutioner Ă€r i akut behov av omfattande renoveringar för att ens kunna hĂ„lla öppet. I slutĂ€ndan drabbas allmĂ€nheten och besökarna. 

Underfinansieringen har ocksÄ skapat en osund arbetsmarknad med mÄnga otrygga anstÀllningar, hög arbetsbelastning och lÄga löner. Flera rapporter frÄn DIK visar att det nu gÄtt sÄ lÄngt att mÄnga inom biblioteks- och museisektorn övervÀger att byta yrkesbana pÄ grund av arbetsmiljön. Om lÀget inte förbÀttras Àr risken att kultursektorn drabbas av ett stort kompetenstapp. 

Trots dessa stora utmaningar saknas tillrÀckliga resurser och satsningar pÄ kulturen i Ärets budget. Sektorn tvingas Äter att hanka sig fram. Vi nÀrmar oss raskt en grÀns dÀr mÄnga inte lÀngre kommer att kunna erbjuda kvalitativ verksamhet. 

– LĂ€get Ă€r akut. Kulturen och folkbildningen behöver breda lĂ„ngsiktiga satsningar för att inte sakta men sĂ€kert gĂ„ under, sĂ€ger Anna Troberg, förbundsordförande i DIK.

ÖronmĂ€rkta och permanenta resursförstĂ€rkningar behövs 

För att vÀnda utvecklingen mÄste hela kultursektorn fÄ en permanent resursförstÀrkning frÄn statligt hÄll. Det behövs ocksÄ tydligare styrning av resurserna sÄ att förstÀrkningarna faktiskt nÄr fram till museer, arkiv, bibliotek och andra kulturverksamheter ute i landets kommuner och regioner. DIK vill dÀrför se flera öronmÀrkta statliga satsningar.  

DIK krÀver:  

  • Att anslagen till kultur i regioner och kommuner generellt stĂ€rks och rĂ€knas upp i nivĂ„ med löne- och prisutveckling. 

  • Ett permanent tillskott till Kultursamverkansmodellen pĂ„ Ă„tminstone 100 miljoner kronor Ă„rligen, utan utpekade Ă€ndamĂ„l. Modellen Ă€r ett avgörande verktyg för att nĂ„ de kulturpolitiska mĂ„len. 

  • Att satsningen ”StĂ€rkta bibliotek” som pĂ„gĂ„tt 2018–2023 fĂ„r fortsĂ€tta och permanentas genom 250 miljoner kronor Ă„rligen. Det Ă€r bra att folkbiblioteken fĂ„r resurser för det lĂ€sfrĂ€mjande arbetet men DIK motsĂ€tter sig att satsningen pĂ„ stĂ€rkta bibliotek samtidigt avslutas. Den Ă€r och har varit viktig för att göra folkbiblioteksverksamheten tillgĂ€nglig för fler, sĂ€rskilt i mindre mer resurssvaga kommuner.  

  • Akuta resurser till de statliga kulturinstitutionerna för att sĂ€kra bĂ„de byggnader och samlingar. Det Ă€r bra att hyresmodellerna ses över – de mĂ„ste bli rimliga och hĂ„llbara, men det behövs ocksĂ„ ordentliga budgettillskott hĂ€r och nu. De anslagshöjningar och lĂ„n som aviseras i budgeten rĂ€cker inte.  

  • Mer resurser till digitisering och digitalisering av kulturarvet. Flera utredningar har pekat pĂ„ att takten i digitaliseringen mĂ„ste öka avsevĂ€rt. Det Ă€r bra att regeringen avsĂ€tter medel för digitisering av arkiv- och föremĂ„lssamlingar till bland annat Riksarkivet och statliga museer, men betydligt mer behövs för att fylla behoven.  

Alla barn och unga ska ha bemannade skolbibliotek och kulturskola 

DIK vĂ€lkomnar regeringens satsning pĂ„ bemannade skolbibliotek som presenterades förra veckan. Det kommer att stĂ€rka ungas lĂ€sförmĂ„ga och kĂ€llkritiska kompetens och bidra till högre mĂ„luppfyllelse i skolan. Förslagen om lĂ€slistor i skola och förskola och en allmĂ€n kulturkanon anser DIK dĂ€remot Ă€r fel vĂ€g att gĂ„. Det Ă€r inte statens uppgift att bestĂ€mma vilka böcker eller vilken sorts kultur mĂ€nniskor ska ta del av. Det ska lĂ€mnas Ă„t professionerna – det vill sĂ€ga bibliotekarier, lĂ€rare, förskolepedagoger och kulturutövare. IstĂ€llet behöver regeringen se till att kultur och litteratur finns tillgĂ€ngligt för alla, genom hela livet.

Förutom satsningen pÄ skolbibliotek behövs en ordentlig förstÀrkning av kulturskolan. Det Àr bra att regeringen förlÀnger kulturskolebidraget, men stödet behöver permanentas och höjas. Idag finns det brister i kulturskolans styrning som gör att tillgÄng, verksamheter och deltagaravgifter varierar runt om i landet. Kommunernas försÀmrade ekonomi riskerar att ytterligare förstÀrka dessa problem.  

DIK krÀver:  

  • Att skollagen skĂ€rps med krav pĂ„ att skolbiblioteken ska vara bemannade av utbildade bibliotekarier och att antalet utbildningsplatser till biblioteksutbildningarna fördubblas. 

  • En permanent statlig resursförstĂ€rkning till kulturskolan pĂ„ minst 200 miljoner kronor Ă„rligen. Dessutom bör möjligheten att lagskydda kulturskolan undersökas och nationella mĂ„l för verksamheten och tak för deltagaravgifter införas. Sammantaget skulle detta stĂ€rka barn och ungas rĂ€tt att ta del av kulturskolans verksamhet och bidra till högre likvĂ€rdighet och kvalitet runt om i landet.  

Kraftigt minskade resurser till studieförbunden - ett hÄrt slag mot demokratin 

DIK motsÀtter sig kraftfullt regeringen förslag att minska studieförbundens anslag. Regeringen motiverar neddragningen med att de bland annat vill satsa pÄ yrkesutbildningar. Det Àr givetvis bra att satsa pÄ utbildning, men inte pÄ bekostnad av studieförbunden. De spelar en avgörande roll för att mÀnniskor i hela landet ska fÄ tillgÄng till kultur, kunskap och större möjlighet att delta i samhÀllet. Studieförbunden gör varje dag viktiga insatser för integrationen och stöttar personer som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden att fÄ avgörande kunskaper och kontakter. Dessutom finns de, precis som biblioteken, i alla landets kommuner. De kraftiga neddragningarna kommer slÄ hÄrt mot folkbildningen och demokratin, och spÀ pÄ den redan ojÀmlika tillgÄngen till kultur och kunskap. 

DIK krÀver: 

  • Att studieförbundens anslag omedelbart Ă„terstĂ€lls. Deras unika roll och infrastruktur mĂ„ste vĂ€rnas. 

Anslagen till kultur i budgetpropositionen för 2024 

I budgeten för 2024 föreslĂ„r regeringen att 16,6 miljarder ska avsĂ€ttas till utgiftsomrĂ„de 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Av dessa gĂ„r ca 9 miljarder till kulturomrĂ„det. Kulturbudgeten Ă€r ungefĂ€r lika stor som för 2023, men pĂ„ grund av inflationen Ă€r resultatet att kulturresurserna i praktiken minskar. De största kulturposterna i budgeten Ă€r ”Centrala museer (myndigheter och stiftelser)” (1,7 miljarder och ”bidrag till regional kulturverksamhet” 1,7 miljarder).Â