Facklig framgång – ersättning till gravida som inte fick jobba under pandemin

Under pandemin förbjöds vissa gravida att arbeta på grund av hälsorisker, något som för många innebar ett rejält inkomstbortfall. 2025 slog Arbetsdomstolen fast att det stred mot EU:s mödraskyddsdirektiv. Snart därefter började Akademikeralliansen, där DIK ingår, jobba för att fler drabbade skulle få ut ersättning. 

DIK:s jurist Linnea Skagerberg berättar om processen. 

Vilka DIK-medlemmar var det som drabbades? 

– Till exempel har vi haft bibliotekarier i yttre tjänst och museipersonal som drabbats. De allra flesta arbetsgivare försökte omplacera de anställda, men i vissa fall gick det inte. Det kan även ha vägt in att det blev billigare för arbetsgivaren att skicka hem personal eftersom betalningsansvaret hamnade hos Försäkringskassan. 

Vad blev konsekvenserna för de som blev hemskickade? 

– De fick en lägre ersättning än de skulle fått om de haft full lön. Det blev väldigt kännbart ekonomiskt, särskilt för personer som skickades hem tidigt i graviditeten som kunde förlora tusenlappar per månad. 

Vad innebar domen och vad hände efteråt? 

– 2025 slog Arbetsdomstolen fast att det var fel att gravida skickades hem med lägre ersättning än lön, eftersom det stred mot EU:s mödraskyddsdirektiv. Efter domen drev Akademikeralliansen frågan vidare och gjorde en överenskommelse med SKR och Sobona, vilket gjorde det möjligt för fler att kräva ersättning. Man fick också igenom att de drabbade skulle få både ekonomisk kompensation och ideellt skadestånd. DIK har varit en del av det arbetet genom Akademikeralliansen och hjälper också medlemmar att faktiskt få ut pengarna från sina arbetsgivare. 

Hur hjälper DIK medlemmarna att ansöka om ersättning? 

– Till att börja med hör man av sig till oss och vi hjälper till hela vägen. Vi ser till att rätt handlingar skickas in och har all dialog med arbetsgivaren och HR kring detta. De jag varit i kontakt med har varit väldigt nöjda och tacksamma.  

Kan även personer som inte är anslutna till något fack få ersättning? 

– Ja men det blir mycket knepigare. Man behöver hantera allt själv, och se till att exakt rätt underlag kommer in. Om arbetsgivaren inte omfattas av överenskommelsen och vägrar betala ut ersättningen, eller om den drabbade inte vill använda sig av överenskommelsen behöver man betala alla rättegångskostnader själv om man förlorar. 

Kan medlemmar fortfarande ansöka om hjälp att få ersättning? 

– Vi skickade ut information om detta så snart det blev klart i höstas, men det kan fortfarande finnas medlemmar som inte nåtts av informationen. Därför är det bra om våra lokalfackliga kan hjälpa till att sprida informationen om man misstänker att det kan ha hänt på arbetsplatsen. 

Läs mer om hur du ansöker här.

Vilken betydelse har ersättningen för de som fått den? 

– Det har naturligtvis ett ekonomiskt värde. Om vi tittar på den medlem som fick gå hem tidigast så var det en inte helt oansenlig summa som betalades ut. Hon fick ersättning för flera månader och det gjorde verkligen en ekonomisk skillnad. Vi som har småbarn och barn vet ju att alla tillskott är väldigt positiva.   

Vad säger det här om värdet i att vara med i ett fackförbund? 

– Det är ju facken som har drivit frågan. Om vi inte gjort det skulle inte den här överenskommelsen med SKR blivit möjlig, att på ett smidigt sätt få ut de här pengarna utan att behöva gå till domstol och eventuellt riskera att förlora och betala rättegångskostnaderna och allting. Så fackens roll i det här har ju varit direkt avgörande. 

Vad händer om en liknande situation uppstår i framtiden? 

– Nu vet ju alla vad som gäller så nu får arbetsgivaren betala mellanskillnaden.  

Dessutom blir det inte samma fråga om preskriptionstid om det händer igen eftersom domen redan finns och har fastställt vad som gäller.