Jag kan konstatera att varken regeringsförklaringen eller Tidöavtalet ger nÄgon djupare insyn i vilken kulturpolitik den nya regeringen kommer att driva. Det Àr bra att man i bÄda lyfter fram vikten av en armlÀngds avstÄnd, men samtidigt regerar man med stöd av SD, ett parti med en ideologiskt instrumentell syn pÄ kulturen, vilket sÄ klart skapar en del osÀkerhet. Det sÀtter ocksÄ press pÄ den nya kulturministern att verkligen slÄ vakt om den fria kulturen och den dÀr armslÀngden.
Förslaget att arbeta fram en svensk kulturkanon riskerar i vÀrsta fall att krympa armslÀngdens avstÄnd och Àr i bÀsta fall ett slag i luften. Kulturen ska vara fri frÄn snitslade banor. Den ska vara ett fritt landskap att upptÀcka och förkovra sig i. Vill man att mÀnniskor ska nÀrma sig kulturen Àr det bÀsta sÀttet att ge kulturen stÀrkt och lÄngsiktig finansiering, sÄ att den kommer nÀrmare mÀnniskor och deras vardag.
Regeringen sĂ€ger att man vill utveckla public service, men det kan betyda mĂ„nga olika saker. M, KD och SD har lĂ€nge talat om ett vassare, smalare och bantat public service. Ăr det vad man menar med utveckling, sĂ„ Ă€r det ett stort orosmoln. Public service har en viktig och oberoende sĂ€rstĂ€llning som mĂ„ste bevaras. DIK anser dĂ€rför att public service bör fĂ„ ett starkare lagskydd. Jag ser fram emot att framöver fĂ„ trĂ€ffa nya kulturministern Parisa Liljestrand och lyfta de frĂ„gor som starkast berör DIK:s medlemmar och de verksamheter de arbetar i. Vad gĂ€ller skolbiblioteksfrĂ„gan sĂ„ kan jag konstatera att skolbibliotek nĂ€mns i Tidöavtalet, men inte i regeringsförklaringen. Man sĂ€ger inte heller nĂ„gonting om tillgĂ„ngen till bemannade skolbibliotek. Detta kommer DIK naturligtvis att lyfta med den nye skolministern Lotta Edholm, sĂ„ snart tillfĂ€lle ges.