DIK delar bedömningen att fler behöver arbeta lÀngre för att stÀrka finansieringen av pensionssystemet. Men om man pÄ allvar vill nÄ ett lÀngre arbetsliv Àr höjd pensionsÄlder en allt för ensidig insats. Ett hÄllbart och jÀmstÀllt arbetsliv med mindre sjukskrivningar, arbetslöshet och deltidsarbete skulle ha lÄngt större effekt pÄ den faktiska pensionsÄldern. Det skulle dessutom leda till ökad sysselsÀttning, och pÄ det sÀttet stÀrka finansieringen av pensionssystemet och vÀlfÀrden.
MÄnga har redan idag svÄrt att arbeta till pensionen, inte sÀllan pÄ grund av fysiska eller mentala svÄrigheter orsakade av just arbete. Olika grupper har dessutom olika lÄng medellivslÀngd. Att höja pensionsÄldern riskerar att ytterligare vidga gapet mellan grupper i samhÀllet och skapar pÄ det sÀttet nya utmaningar, snarare Àn att lösa de vi nu stÄr inför.
För att fler ska hÄlla ett helt arbetsliv och gÄ i pension med god hÀlsa krÀvs strukturella ÄtgÀrder för bÀttre arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det behövs tryggare arbets- och anstÀllningsvillkor, och kraftfulla insatser för att förebygga stress och ohÀlsa pÄ bÄde samhÀlls- och arbetsplatsnivÄ. Inte minst i kvinnodominerade yrken och sektorer dÀr villkoren ofta Àr sÀmre och stressrelaterade sjukskrivningar ökar som mest.
Ett lÀngre arbetsliv krÀver ocksÄ bÀttre stöd för omstÀllning och rörlighet, aktiva insatser för de som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden och ÄtgÀrder för att ta tillvara Àldre arbetskraft. DÀrutöver krÀvs Àndringar i LAS som ger rÀtt att kvarstÄ i anstÀllning lÀngre upp i Äldrarna och att arbeta deltid mot slutet av arbetslivet.
För att komma Ät skillnaderna i medellivslÀngd behöver man givetvis rikta insatser mot de bakomliggande orsakerna. Men sÄ lÀnge skillnaderna finns kan man inte bortse frÄn dessa nÀr man föreslÄr att pensionssystemet ska anpassas efter just medellivslÀngden. För att systemet inte ska slÄ olika mot olika grupper mÄste det finnas stabila trygghetssystem med rimliga ersÀttningar för de fall individen inte klarar av att arbeta Ànda till pensionen.
LÀs hela yttrandet hÀr.
Mer om förslagen om höjd pensionsÄlder
I sin gemensamma pensionsöverenskommelse har S, Mp, M, L, C och Kd föreslagit att pensionsÄldern ska höjas i flera steg. Förslagen har bearbetats av en arbetsgrupp vid Socialdepartementet och presenteras i promemorian Höjda ÄldersgrÀnser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2). Förslagen innebÀr bland annat att en riktÄlder för pension ska införas och rÀknas upp med hÀnsyn till medellivslÀngdens utveckling. DÀrutöver föreslÄs att ÄldersgrÀnsen nÀr inkomstgrundad Älderspension tidigast kan lÀmnas ska höjas frÄn 61 till 62 Är redan Är 2020 och till 63 Är 2023. à r 2026 ska den knytas till att vara tre Är lÀgre Àn riktÄldern för pension, vilket innebÀr att ÄldersgrÀnsen dÄ bedöms bli 64 Är. I promemorian lÀmnas ocksÄ förslag för hur andra trygghetssystem ska anpassas efter den nya riktÄldern.