Nyligen slÀppte DIK sin Äterkommande rapport om arbetsmiljön pÄ biblioteken. à rets rapport har fokus pÄ pandemiÄret och visar bland annat att pandemin har pÄverkat tillgÄngen till biblioteken och dÀrmed allmÀnhetens rÀtt till information, samtidigt som oron för smitta och bristen pÄ beredskap har bidragit till stress och otrygghet för de anstÀllda. För att minska smittspridningen har mÄnga bibliotek begrÀnsat verksamheten och frÀmst erbjudit digitala tjÀnster. Det har blottlagt digitala klyftor. Grupper med god digital kunskap som framför allt gÄr till biblioteket för att lÄna böcker har i mÄnga fall kunnat fortsÀtta anvÀnda sig av distans- och take away-tjÀnster. De som drabbats hÄrdast Àr i stÀllet de som Àr beroende av biblioteket i sin vardag.
En sÄdan grupp Àr personer som behöver tillgÄng till en dator och nÄgon som hjÀlper till för att de ska kunna göra till exempel bank- eller myndighetsÀrenden. Som en av de bibliotekarier som besvarat enkÀten skriver:
âMĂ„nga mĂ€nniskor stĂ„r utanför det digitala samhĂ€llet och behöver hjĂ€lp dĂ„ de inte klarar av digitala Ă€renden pĂ„ egen hand."
Biblioteken Àr ofta den enda tillgÀngliga platsen i nÀrsamhÀllet som Àr öppen för alla och dÀr det finns bÄde internet och skrivare och nÄgon som kan hjÀlpa till. Men nÀr biblioteket under pandemin har tvingats stÀnga eller begrÀnsa tillgÄngen till datorer för att minska smittspridning har dessa mÀnniskor inte lÀngre haft nÄgonstans att ta vÀgen.
Pandemin har synliggjort vilken oumbÀrlig funktion biblioteken fyller i mÄnga mÀnniskors liv, men det digitala utanförskapet Àr inget nytt problem. En granskning frÄn Riksrevisionen visar att statliga myndigheter under de senaste tio Ären har blivit sÀmre pÄ att vara tillgÀngliga via telefon eller fysiska besök, för att i stÀllet satsa pÄ digitala kanaler. En tredjedel av de granskade myndigheterna brister i tillgÀnglighet eller nÄbarhet, bland annat genom orimligt lÄnga vÀntetider i telefon.
Alla mÀnniskor kan eller vill inte vara digitala. NÀr myndigheter, banker och annan samhÀllsservice stÀnger eller begrÀnsar sina kontor mÄste de ha nÄgonstans att ta vÀgen. Det Àr inte konstigt att biblioteken svarar upp mot det vÀxande behovet. Men att bibliotekarier lÀgger mer och mer arbetstid pÄ att hjÀlpa besökare med Àrenden tar förstÄs tid och resurser frÄn kÀrnverksamheten.
Lösningen Ă€r inte att biblioteken slutar hjĂ€lpa till â det skulle bara spĂ€ pĂ„ det digitala utanförskapet. Biblioteken kan tvĂ€rtom spela en viktig roll i att överbrygga digitala klyftor, till exempel genom de kurser mĂ„nga bibliotek erbjuder för att stĂ€rka mĂ€nniskors digitala kunskap. Men de kan förstĂ„s inte bĂ€ra hela lasset sjĂ€lva, sĂ€rskilt inte utan att fĂ„ nĂ„gra som helst resurser för arbetet. Som en annan bibliotekarie skriver:
âBiblioteken kan inte ensamt bĂ€ra ansvaret för att motverka mĂ€nniskors digitala utanförskap."
SÄ vad ska man dÄ göra? PÄ vissa orter runt om i landet finns servicekontor dÀr besökare kan fÄ hjÀlp med myndighetsÀrenden, och regeringen har beslutat att fler ska inrÀttas under de kommande Ären. Det kan i viss mÄn avlasta bibliotekarierna och ge dem mer tid att arbeta med det de Àr utbildade för. Men det Àr inte hela lösningen.
Regeringen och kommunerna mÄste se till att myndigheter och andra verksamheter tar ansvar för sina anvÀndare och kunder. Om FörsÀkringskassan eller socialkontoret krÀver bank-id, utskrifter eller skannade dokument sÄ mÄste de ocksÄ hjÀlpa de som behöver det. De har ett ansvar att nÄ och stötta alla medborgare, Àven de som inte Àr digitala.
Johanna Alm Dahlin, utredare
Om rapporten
Rapporten baseras pĂ„ en enkĂ€t som skickades via e-post till DIK:s medlemmar verksamma inom biblioteksomrĂ„det och som var öppen 3â24 maj 2021. 1 707 personer svarade och svarsfrekvensen var 42 procent. FrĂ„gorna handlade om arbetsmiljön under det senaste Ă„ret, det vill sĂ€ga maj 2020âmaj 2021. LĂ€s rapporten âBibliotek i kristidâ hĂ€r.