Idag Ă€r det internationella kvinnodagen â en dag som inte borde behöva finnas, men som krĂ€vs för att rikta ljuset mot den ihĂ„llande ojĂ€mstĂ€lldheten mellan kvinnor och mĂ€n.Â
Fortfarande Ă„r 2020 har kvinnor i Sverige i genomsnitt 89 procent av mĂ€ns löner. Nyligen kom ocksĂ„ resultaten frĂ„n DIK:s Ă„rliga löneenkĂ€t som visar att medellönen för kvinnor inom DIK förra Ă„ret var 37 095 kronor, medan mĂ€nnen i genomsnitt tjĂ€nade 38 250 kronor.Â
MĂ€n och kvinnor hade en lika stor procentuell löneökning under Ă„ret (3,7 procent), men eftersom mĂ€n i regel tjĂ€nar mer fĂ„r de en större löneökning i kronor. MĂ€nnen inom DIK har ökat sin mĂ„nadslön med i snitt 1 348 kronor, jĂ€mfört med 1 317 kronor för kvinnorna. Det betyder att löneskillnaden mellan kvinnor och mĂ€n i genomsnitt Ă€r 1 155 kronor per mĂ„nad.Â
Lönegapet pĂ„verkar kvinnors ekonomi hĂ€r och nu, och livet ut. PĂ„ ett Ă„r tjĂ€nar kvinnor inom DIK nĂ€stan 14 000 kronor mindre Ă€n mĂ€n. Om ojĂ€mstĂ€lldheten inte rĂ€ttas till fortsĂ€tter den byggas pĂ„ sĂ„ att kvinnor i slutĂ€ndan fĂ„r en betydligt lĂ€gre pension â kvinnor har idag bara 69 procent av mĂ€ns pensioner.
För de som redan gĂ„tt i pension och lever med lĂ„g ekonomisk standard, vilket 160 000 kvinnliga pensionĂ€rer gör, behöver grundskyddet med garantipension och bostadstillĂ€gg stĂ€rkas. Men eftersom den frĂ€msta orsaken till pensionsgapet Ă€r den strukturella diskrimineringen av kvinnor i form av lĂ€gre ingĂ„ngslöner och sĂ€mre löneutveckling, Ă€r det avgörande att ojĂ€mstĂ€lldheten pĂ„ arbetsmarknaden bryts.Â
Kvinnor har lĂ€gre löner Ă€n mĂ€n i alla sektorer och i stort sett alla yrken, Ă€ven nĂ€r de arbetar pĂ„ samma positioner och med samma ansvar. Kvinnor utbildar sig mer och lĂ€ngre Ă€n mĂ€n, men deras utbildning och arbete vĂ€rderas lĂ€gre.Â
MÄnga av DIK:s medlemmar jobbar dessutom i kvinnodominerade yrken dÀr löner och villkor genomgÄende Àr sÀmre, samtidigt som tillfÀlliga anstÀllningar Àr mer utbredda. Kultursektorn Àr ett sÄdant exempel dÀr mönstret behöver brytas genom att politiken tillför mer resurser till verksamheter som bibliotek, museer, arkiv och kulturmiljövÄrd.
I kommunikationsbranschen, dĂ€r DIK ocksĂ„ har mĂ„nga medlemmar, Ă€r utmaningarna delvis andra. DĂ€r har bara tvĂ„ av tio kollektivavtal. Det innebĂ€r förstĂ„s sĂ€mre villkor för bĂ„de kvinnor och mĂ€n, men resultaten i DIK:s senaste arbetsmiljörapport för branschen pekar dessutom pĂ„ att löneskillnader mellan könen Ă€r större dĂ€r kollektivavtal saknas. Det Ă€r inte sĂ„ konstigt â kollektivavtal reglerar alltifrĂ„n lönefrĂ„gor och diskriminering, till möjligheten att kombinera arbete och förĂ€ldraskap. DĂ€rför jobbar DIK för fler kollektivavtal i kommunikationsbranschen.
För att bryta lönediskrimineringen krĂ€vs ocksĂ„ insatser pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„. Alla arbetsgivare Ă€r enligt lag skyldiga att varje Ă„r kartlĂ€gga och Ă„tgĂ€rda löneskillnader mellan kvinnor och mĂ€n, men allt för mĂ„nga smiter Ă„r efter Ă„r undan sitt ansvar. Det kan till viss del bero pĂ„ att kunskapen om lagen Ă€r lĂ„g. Men den frĂ€msta orsaken Ă€r att den som bryter mot lagen gĂ„r fri frĂ„n nĂ„gra som helst pĂ„följder. Det mĂ„ste Ă€ndras och det Ă€r dĂ€rför bra att en statlig utredning just nu tittar pĂ„ hur tillsyn och sanktioner i Diskrimineringslagen kan skĂ€rpas.Â
En avgörande faktor för jĂ€mstĂ€llda löner och villkor Ă€r ocksĂ„ att mĂ€n och kvinnor tar lika stort ansvar för hem och barn. Ănda sedan 70-talet har mĂ€n och kvinnor kunnat ta ut lika stor del av förĂ€ldraledigheten, men 50 Ă„r senare stĂ„r mĂ€n fortfarande bara för 30 procent av uttaget. Att kvinnor Ă€r och förvĂ€ntas vara mer förĂ€ldralediga gör att de missgynnas i löne- och karriĂ€rutveckling, och leder till att kvinnor oftare gĂ„r ned i arbetstid för att ta hand om hem och barn. IstĂ€llet för att fĂ„ lön och bygga pĂ„ sin pension utför kvinnor varje dag en timme mer obetalt hemarbete Ă€n mĂ€n.
För att mönstret ska brytas mĂ„ste kvinnor och mĂ€n ta lika stor del av förĂ€ldraledigheten. Det som historiskt haft effekt pĂ„ mĂ€ns uttag Ă€r fler reserverade mĂ„nader. Idag Ă€r bara tre av totalt sexton mĂ„nader reserverade för vardera förĂ€ldern, och det Ă€r dĂ€rför hög tid att riksdag och regering tar kliv framĂ„t genom att reservera fler mĂ„nader.Â
JĂ€mstĂ€llda löner och arbetsvillkor kommer inte av sig sjĂ€lvt â politiker och arbetsgivare mĂ„ste ta sitt ansvar och bryta utvecklingen. LĂ„t oss hoppas att de gör det, sĂ„ att jag inte behöver skriva samma text till internationella kvinnodagen nĂ€sta Ă„r igen.
Johanna Alm Dahlin, utredare
Vill du veta mer om Ärets lönestatistik?
Via Mitt DIK kan du ta del av lönestatistiken för DIK:s medlemmar 2019, se löneskillnader mellan kvinnor och mĂ€n inom olika arbetsomrĂ„den och mycket mer. DĂ€r kan du ocksĂ„ söka i Sveriges största databas för akademikerlöner â Saco lönesök â som bygger pĂ„ löneuppgifter frĂ„n 300 000 personer, eller boka ett kostnadsfritt telefonsamtal med nĂ„gon av vĂ„ra lönecoacher.