Mikael Nanfeldt: Kan och ska kultur mätas?

På kongressen 2018 fick DIK i uppdrag att arbeta med samverkan, kunskapsspridning och kompetensutveckling kring mätning av kvalitativa värden inom kultursektorn. DIK:s utredare Mikael Nanfeldt har gjort en djupdykning i frågan.

Kan du berÀtta lite om bakgrunden till texten? FrÄgan om hur man ska förstÄ kulturens samhÀllsroll, om den har ett mÀtbart socialt vÀrde Àr stÀndigt Äterkommande, och varje gÄng diskussionen dyker upp blir det samtidigt en diskussion om huruvida kulturen riskerar att bli instrumentell eller inte.

Det Àr en intressant diskussion, men problemet Àr vÀl att det Àr en diskussion utan slut, de som anser att kulturen kan anvÀndas för att lösa diverse sociala utmaningar finns pÄ ena sidan av spelplanen, och de som anser att kulturen Àr ett mÄl i sig och inte ett medel för nÄgot annat finns pÄ den andra.

Min uppfattning Àr att det Àr medarbetarna i kulturinstitutionerna som kan vara den överbryggande lÀnken mellan institutionens instrumentella uppdrag och kulturens egenvÀrde genom att skapa förutsÀttningar för oss alla att möta konst och kultur pÄ vÄra egna premisser.

Du beskriver en krock mellan det administrativa och det faktiska medborgarmötet, kan du utveckla? De flesta som har jobbat i en kulturinstitution vet att publikens möte med konst och kultur kan ta vÀldigt mÄnga vÀgar. Konsten och kulturen har potentialen att gripa djupt in i oss, och det pÄ en vÀldig massa olika sÀtt. Att möta det spektret av subjektiva upplevelser krÀver stor kompetens, erfarenhet och omdöme hos kulturinstitutionens medarbetare.

Ledningens arbete mÄste till stor del, kanske största del, handla om att skapa förutsÀttningar för medarbetarna att vÄga agera. Att Ästadkomma mötet mellan konsten, kulturen och medborgarna Àr ju institutionernas existensberÀttigande. De flesta som har jobbat i en offentlig kulturförvaltning vet dock att det till vÀldigt stor del handlar om en massa andra saker Àn det goda medborgarmötet, och det menar jag mÄste Àndras.

Vad behöver göras för att komma tillrÀtta med problemet? Den statligt tillsatta Tillitsdelegationen som avslutade sitt uppdrag förra Äret levererade mycket intressanta slutsatser och mÄnga av svaren pÄ hur vi bör gÄ vidare finns dÀr. De föresprÄkar tillitsbaserad styrning vilket Àr en modell som sÀtter medarbetarens kunskap och erfarenheter i centrum.

Varje förvaltningsledning, oavsett om den Àr statlig, regional eller kommunal, borde luslÀsa arbetena och sÀtta igÄng ett reellt förÀndringsarbete. Men det Àr ju en process som kommer möta mÄnga hinder eftersom det i realiteten betyder att mÄnga i toppen skulle fÄ sin tillkÀmpade makt kringskuren.

LĂ€s mer

Kan och ska kultur mÀtas?