â Undersökningen visar att de permanenta budgetsatsningarna mĂ„ste öka pĂ„ bĂ„de nationell och lokal nivĂ„ för att museerna ska kunna utföra sina uppdrag och sĂ€kerstĂ€lla en bra arbetsmiljö. Kunskapen om museernas roll och uppdrag behöver öka bland politiker, sĂ€ger Johanna Alm Dahlin, utredare pĂ„ DIK.
Museerna har pÄverkats kraftigt av pandemin
Otrygga och tillfĂ€lliga anstĂ€llningar Ă€r utbredda i museisektorn â och under pandemin Ă€r det denna grupp som drabbats hĂ„rdast. DIK:s undersökning visar att bland de med tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar har var fjĂ€rde blivit uppsagd. I privat och ideell sektor har var tredje varit permitterad. MĂ„nga anstĂ€llda har ocksĂ„ fĂ„tt stĂ€lla om till nya arbetsuppgifter och sex av tio har arbetat hemifrĂ„n.
âNedstĂ€ngningen fĂ„r lĂ„ngsiktiga konsekvenser â bĂ„de för museernas ekonomi och för vĂ€lbefinnandet hos medborgarna."
88 procent svarar att verksamheten varit helt stĂ€ngt under perioder och 76 procent att man dragit ned pĂ„ aktiviteter. NedstĂ€ngningen fĂ„r lĂ„ngsiktiga konsekvenser â bĂ„de för museernas ekonomi och för vĂ€lbefinnandet hos medborgarna. Men museerna har ocksĂ„ gjort stora och kreativa omstĂ€llningar för att fortsĂ€tta vara tillgĂ€ngliga. NĂ€stan Ă„tta av tio svarar att deras arbetsplats stĂ€llt om till mer digital programverksamhet, dĂ€r mycket kan komma att leva kvar Ă€ven efter pandemin.
Alla svarar att nÄgon form av smittskyddsÄtgÀrder har vidtagits pÄ deras arbetsplats. Men mÄnga lyfter att ÄtgÀrderna kom för sent, var otydliga och frÀmst varit inriktade pÄ att skydda besökare och inte personal. Inför kommande kriser mÄste beredskapen stÀrkas, sÄ att medarbetare och besökare drabbas sÄ lite som möjligt.
AnstrÀngd ekonomi ökar arbetsbelastningen
Pandemin har ocksÄ förvÀrrat museernas redan anstrÀngda ekonomi. PÄ grund av neddragningar har antalet anstÀllda minskat över tid och i takt med det har arbetsbelastningen ökat. SÄ mÄnga som hÀlften svarar att de inte har tillrÀckligt med tid och resurser för att klara sitt uppdrag.
För sju av tio har det gÄtt sÄ lÄngt att de under de senaste tvÄ Ären bytt eller funderat pÄ att byta jobb pÄ grund av arbetsmiljön. Om arbetsmiljön och de ekonomiska förutsÀttningarna inte förbÀttras, riskerar museerna att tappa viktig kompetens.
Stök och skadegörelse â vardag för mĂ„nga museianstĂ€llda
Av dem som möter besökare upplevde 43 procent social oro under 2019, till exempel personer eller grupper som var stökiga, pÄverkade eller aggressiva. Var tredje svarar ocksÄ att skadegörelse som till exempel klotter eller förstörelse förekom, och nÀstan var fjÀrde har upplevt krÀnkningar. Trots en stundvis orolig arbetsmiljö svarar nio av tio att de kÀnner sig trygga pÄ sin arbetsplats.
Det Ă€r alltid arbetsgivarens ansvar att hot, vĂ„ld och trakasserier förebyggs, undersöks och Ă„tgĂ€rdas. Nio av tio svarar att sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder har vidtagits pĂ„ museet â men bara var tredje har fĂ„tt tillrĂ€ckligt stöd och utbildning för att hantera svĂ„ra situationer.
Att museerna Àr en av samhÀllets fÄ öppna och tillgÀngliga platser kan göra att utsatta mÀnniskor söker sig dit. För att samhÀllets utsatta inte ska bli museernas ansvar krÀvs satsningar pÄ kommunala och statliga verksamheter sÄ som psykiatri, missbruksvÄrd och ungdomsverksamhet.
Politiker lÀgger sig i museernas verksamhet
Principen om armlĂ€ngds avstĂ„nd Ă€r en hörnsten i den svenska kulturpolitiken. Den innebĂ€r att politiker inte ska lĂ€gga sig i verksamheternas innehĂ„ll â det regleras ocksĂ„ i Museilagen. ĂndĂ„ upplevde 11 procent av museianstĂ€llda att politiker under 2019 försökte styra projekt, utstĂ€llningar och inköp av konst. Det Ă€r orovĂ€ckande och underminerar de anstĂ€lldas yrkesroller och museernas handlingsutrymme. För att motverka utvecklingen mĂ„ste kunskapen om museernas roll och uppdrag öka bland politiker.
LÀs hela rapporten och DIK:s förslag för en vÀlmÄende museisektor.
Om rapporten
Rapporten baseras pĂ„ en enkĂ€t som gick ut till DIK:s medlemmar som arbetar pĂ„ museer, konsthallar, gallerier eller kulturhus. EnkĂ€ten gick ut via e-post och var öppen 2â23 februari 2021. 589 personer svarade och svarsfrekvensen var 39 procent.
Har du frÄgor eller synpunkter om rapporten? Kontakta oss!