LĂ€s rapporten âHakkors utanför museetâ i sin helhet hĂ€r.Â
Hoten kommer frĂ„n den yttersta högernÂ
Rapporten âHakkors utanför museetâ bygger pĂ„ svar frĂ„n offentliganstĂ€llda medlemmar i DIK som jobbar som exempelvis bibliotekarier, museianstĂ€llda, arkivarier och kommunikatörer. Medlemmar svarar att de utsĂ€tts för hot via sociala medier och mejl men Ă€ven fysiska hot mot lokaler och verksamheter förekommer. Konkret kan det röra sig om bombhot, stenkastning eller dödshot mot personal. I de fall hoten Ă€r riktade mot en enskild person handlar det ofta om rasistiska pĂ„hopp, inte sĂ€llan mot kvinnor i slöja. Hoten mot DIK-medlemmarnas arbetsplatser beskrivs uteslutande vara av politisk karaktĂ€r och komma frĂ„n den yttersta högern. Fler Ă€n hĂ€lften menar att tonen i valrörelsen ökade risken för hat och hot pĂ„ deras arbetsplatser. Â
Det vanliga Ă€r att en verksamhet eller institution hotas för att den genomför exempelvis en viss utstĂ€llning, kampanj eller programverksamhet. Det kan ocksĂ„ handla om kommunikation kring nĂ„got som triggar i gĂ„ng reaktioner, exempelvis genusvetenskap, antisemitism eller klimatforskning.Â
âVi har fĂ„tt döds- och bombhot om vi publicerat nĂ„got som rör kontakt mellan Sverige och den muslimska vĂ€rlden under vikingatiden eller nĂ€r vi hittat krigargravar med kvinnoskelettâ
Det sÀger en respondent i undersökningen. En annan sÀger:
âEn besökare krĂ€vde att jag gick utanför regelverket, vilket jag gjorde eftersom situationen var mycket hotfullâÂ
Konsekvenser pĂ„ individ- och samhĂ€llsnivĂ„Â
Hot, hat och trakasserier i arbetsvardagen Ă€r ett stort problem för den som utsĂ€tts. Det Ă€r ocksĂ„ ett samhĂ€llsproblem pĂ„ en större nivĂ„ nĂ€r det leder till censur och att vissa frĂ„gor blir för resurskrĂ€vande att jobba med. DIK ser flera risker:Â
Det Ă€r ett arbetsmiljöproblem för individen som utsĂ€tts för hot, hat eller trakasserier pĂ„ jobbet vilket kan fĂ„ stora konsekvenser ocksĂ„ i privatlivet.Â
Syftet med hot och trakasserier Ă€r ofta att skrĂ€mma till tystnad för att Ă„stadkomma en förĂ€ndring. Majoriteten av de svarande jobbar pĂ„ olika vis med att upprĂ€tthĂ„lla demokratin och det fria ordet. Hot och hat blir ett sĂ€tt att styra vad som fĂ„r finnas i det offentliga rummet. Â
Hot och trakasserier riskerar att leda till att verksamheter â medvetet eller omedvetet â undviker att genomföra projekt eller kommunicera i frĂ„gor dĂ€r de ser risker att utsĂ€ttas. PĂ„ kort sikt kan det vara ett sĂ€tt att vĂ€rna om anstĂ€llda, men pĂ„ lĂ„ng sikt fĂ„r det konsekvenser i form av att vissa frĂ„gor tystas ner.Â
Arrangemang kan stĂ€llas in pĂ„ grund av att de ekonomiska kostnaderna för skydd blir för stora. I en redan snĂ€v budget riskerar extra kostnader i form av utbildningar, vakter eller sanering av skadegörelse att prioriteras bort.Â
Hat, hot och trakasserier kan pĂ„ dessa sĂ€tt fĂ„ grava konsekvenser för den fria kulturen och hotar det öppna och fria samhĂ€llet.Â
DIK:s förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder Â
Alla arbetsgivare mĂ„ste ta sitt ansvar genom att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och definiera hot, vĂ„ld, oro och oordning som arbetsmiljöproblem.Â
Tydliggör arbetsmiljölagen sĂ„ att hat, hot och trakasserier frĂ„n tredje person, exempelvis besökare och allmĂ€nhet, tveklöst omfattas av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.Â
Inför en riskdelningsmekanism sĂ„ att varje enskild verksamhet inte behöver ta de extra sĂ€kerhetskostnader som vissa projekt genererar.Â
Gör det till en försvĂ„rande omstĂ€ndighet, som höjer straffvĂ€rdet, att angripa en anstĂ€lld i dess yrkesutövning.Â
Om rapportenÂ
Rapporten bygger pÄ en enkÀt med 3 428 svar frÄn offentliganstÀllda medlemmar i DIK. De som svarat Àr exempelvis bibliotekarier, kommunikatörer/informatörer, arkivarier, museianstÀllda, arkeologer och forskare. EnkÀten handlade om medlemmens yrkesroll med fokus pÄ demokrati, öppenhet och stÀmningar i det offentliga samtalet. Svarsfrekvensen var 26 procent. Ladda ner rapporten hÀr.