Öppet brev till migrationsminister Maria Malmer Stenergard: Tvinga inte bibliotekarier till angiveri!

Jag heter Anna Troberg och Àr förbundsordförande för fackförbundet DIK som organiserar landets bibliotekarier. DIK har under flera mÄnader försökt fÄ till ett möte med dig angÄende förslaget i Tidöavtalet att offentliganstÀllda ska anmÀla papperslösa. DÄ det inte varit möjligt vÀljer DIK nu i stÀllet att genom detta öppna brev lyfta behovet av vidare dialog. 

DIK ser flera allvarliga problem med en anmÀlningsplikt. DÀrför frÄgade vi nyligen vÄra biblioteksanstÀllda medlemmar hur de stÀller sig till förslaget. Svaret blev lika öronbedövande som tydligt. 9 av 10 var starkt kritiska. Bara en ynka procent tyckte att förslaget var mycket bra. I samband med frÄgan fick vi ocksÄ in mÄnga hundra fritextsvar dÀr vÄra medlemmar tydligt markerade sitt motstÄnd och förklarade varför.  

Förbundet har ocksĂ„ följt upp detta med en namninsamling mot förslaget. Över 2300 [JA1] personer – de allra flesta bibliotekarier – har skrivit under. NĂ€rmare ett tusental har Ă€ven hĂ€r lagt ut orden kring varför anmĂ€lningsplikten Ă€r en mycket dĂ„lig idĂ©. Vi skickar dessa underskrifter och kommentarer till dig tillsammans med detta öppna brev. Brevet publiceras ocksĂ„ i tidningen Altinget den 30 juni.

Förslaget om anmÀlningsplikt för offentliganstÀllda Àr djupt problematiskt för DIK och vÄra medlemmar. Det gÄr stick i stÀv med medlemmarnas uppdrag och yrkesetik. Det utmanar dessutom det fria, öppna och demokratiska samhÀllet i grunden. Om det vittnar de Äterkommande frÄgor som i olika form bubblar upp i fritextsvaren: 

Vad gör man nĂ€r lagarna krockar? – Enligt bibliotekslagen ska biblioteksverksamhet vara tillgĂ€nglig för alla. Utan undantag. Det innebĂ€r att bibliotekarier skulle tvingas vĂ€lja mellan vilken lag de ska följa och – om man vĂ€nder pĂ„ det – vilken lag de ska bryta mot. I fritextsvaren finns en tydlig fingervisning om vilket val man kommer att göra. ”Biblioteken ska vara till för alla. Hellre blir jag avskedad Ă€n anger nĂ„gon.”  

Hur ser en papperslös ut? – MĂ„nga tar ocksĂ„ upp praktiska svĂ„righeter och uttrycker ett starkt obehag inför att förslaget om anmĂ€lningsplikt ocksĂ„ implicit antar att papperslösa ser ut pĂ„ ett visst sĂ€tt som gör dem lĂ€tta att identifiera. ”Att rasprofilera och skilja pĂ„ ’vi’ och ’de’ raserar vĂ„rt öppna och demokratiska samhĂ€lle, gĂ„r emot vĂ„r etik och Ă€r inte det vi valt att arbeta med.” 

Ska vi verkligen kasta bort det förtroende vi byggt upp? – Andra lyfter det mycket höga förtroende som biblioteken i Sverige Ă„tnjuter bland befolkningen och hur det förtroendet snabbt skulle raseras om anmĂ€lningsplikten blir verklighet. ”Sveriges bibliotek lĂ€gger mycket hĂ„rt arbete pĂ„ att frĂ€mja integrationen av nyanlĂ€nda invandrare. LĂ„t inte en angiverilag rasera Ă„r av förtroende och samverkan. Det kommer resultera i segregation.” 

Det finns flera exempel pĂ„ angiverisamhĂ€llen genom historien. Inget av dem betraktas i dag med speciellt blida ögon. Det finns dĂ€rför ingen anledning att modellera vĂ„rt eget samhĂ€lle efter dem. Om det Ă€r ett fritt, öppet och demokratiskt samhĂ€lle regeringen efterstrĂ€var, sĂ„ ter det sig ytterst kontraproduktivt att stĂ€nga dörren till biblioteket för de mest behövande – det sista fria, öppna och demokratiska rummet som samhĂ€llet har att erbjuda. 

Till syvende och sist kokar frÄgan om anmÀlningsplikten ned till vilken typ av samhÀlle vi vill ha. Sveriges bibliotekarier vill inte ha ett angiverisamhÀlle. Förslaget om anmÀlningsplikt Àr en odemokratisk ÄtervÀndsgrÀnd. DIK krÀver dÀrför att förslaget i sin helhet omedelbart dras tillbaka.

Anna Troberg, förbundsordförande i DIK