Nyligen presenterade Skolkommissionen sina förslag för höjda kunskapsresultat, ökad likvĂ€rdighet och förbĂ€ttrad kvalitet i skolans undervisning. Insatser föreslĂ„s pĂ„ tre huvudomrĂ„den: stĂ€rkt kompetensförsörjning, stĂ€rkt huvudmannaskap och förstĂ€rkning av det statliga stödet och styrningen av skolan. Kommissionens betĂ€nkande heter Samling för skolan (SOU 2017:35). Trots den uppfordrande titeln om samling kan man förvĂ€nta sig att flera av betĂ€nkandets förslag kan resultera i en hel del politisk splittring och debatt. Exempelvis har den förre utbildningsministern Jan Björklund redan kallat kommissionen för âen stor besvikelseâ.
Det Àr en felfokusering pÄ grÀnsen till inkompetens.
Skolbibliotek nÀmns endast tre gÄnger
Ur DIK:s perspektiv noterar vi nĂ„got som vi Ă„terkommande har uppmĂ€rksammat genom Ă„ren. NĂ€r skolans professioner (lĂ€s lĂ€rare och skolledare) slĂ„r sina kloka huvuden ihop med skolforskare, sĂ„ uppstĂ„r mer eller mindre medvetna blinda flĂ€ckar. En sĂ„dan blind flĂ€ck Ă€r skolbibliotekens och skolbibliotekariernas betydelse för att stĂ€rka elevernas lĂ€rande. Ordet âskolbibliotekâ nĂ€mns endast tre gĂ„nger pĂ„ betĂ€nkandets mer Ă€n 460 sidor. Ordet âskolbibliotekarieâ nĂ€mns en enda gĂ„ng. Det Ă€r symptomatiskt att kommissionen Ă€gnar betydligt mer uppmĂ€rksamhet Ă„t lĂ€rares tillgĂ„ng till högskolebibliotek Ă€n skolelevernas tillgĂ„ng till skolbibliotek. Det Ă€r en felfokusering pĂ„ grĂ€nsen till inkompetens. SĂ€rskilt mot bakgrund av den forsknings- och kunskapsöversikt som Kungliga biblioteket nyligen publicerade som visar skolbibliotekets betydelse för elevers lĂ€rande.
Skolbiblioteken mÄste prioriteras mer
För att lyckas med det som Skolkommissionen fick i uppdrag att ta fram lösningar pÄ; höjda kunskapsresultat, ökad likvÀrdighet och förbÀttrad kvalitet i skolans undervisning, mÄste skolbiblioteksverksamheten hamna högre upp pÄ politikers och skolledares prioriteringslista.