Undersökningar visar att en majoritet av skolungdomar inte kan skilja mellan sann och falsk information, och nÀr sökmotorernas algoritmer filtrerar fram skrÀddarsydda sökresultat riskerar vÄr kunskap om vÀrlden att krympa. En central aktör för att utveckla kunskapen om kÀllkritik Àr skolbiblioteken. Trots att det stÄr i skollagen att varje skola ska vara utrustat med ett skolbibliotek, visar de granskningar som gjorts att sÄ Àr lÄngt ifrÄn fallet.
Idag sprids stora mÀngder information med en enorm hastighet, och det har blivit allt vanligare att kriminella organisationer och stater anvÀnder digitala medier för att sprida falsk information. Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB) har genom undersökningar konstaterat att det redan idag sker otillbörlig pÄverkan i stor omfattning, och det utgör reella hot mot vÄr demokrati.
FrÄgan om medie- och informationskunskap (MIK) Àr komplex och handlar om en förstÄelse av en mÀngd olika begrepp och processer: kÀllkritik, kunskap om medier, digitala plattformar och nÀtverk, algoritmer och AI. Det handlar ocksÄ om förstÄelse för hur mening skapas, och hur rÀttigheter och ömsesidig respekt upprÀtthÄlls, och sÄ vidare.
Varje barn mÄste ges goda förutsÀttningar för att tillgodogöra sig en kÀllkritisk förmÄga redan i unga Är, och skolan och skolbiblioteket Àr utan tvekan den viktigaste miljön för att barn och unga ska lÀra sig om metoder, beteenden och förhÄllningssÀtt. PÄ skolverkets hemsida finns material om hur barn och unga ska utbildas i kÀllkritik, och i den reviderade lÀroplanen har skolbiblioteket fÄtt ett bestÀmt uppdrag att arbeta med elevers digitala kompetens. Men med tanke pÄ de utmaningar samhÀllet har att hantera i relation till den digitala utvecklingen, Àr det mÀrkligt hur lite skolbiblioteket uppmÀrksammas som pedagogisk resurs.
Det Àr dags att skolbiblioteket fÄr en egen rubrik i lÀroplanen (LG11) med tydliga mÄl och beskrivningar. Det finns tillrÀckligt med forskning som visar att skolbiblioteken Àr en vÀsentlig pedagogisk resurs som bidrar till elevers lÀrande, det Àr dags att omsÀtta den kunskapen i praktisk handling.
Riksdag och regering, skolverket, regioner, kommuner och skolledare mÄste fÄ upp ögonen för skolbibliotekariers kompetens och sÀrskilda betydelse för att barn och unga ska fÄ rÀtt verktyg för att möta dagens och morgondagens informationsvÀrld. Skolbibliotekarier Àr informationsexperter, vÀlutbildade ifrÄga om att söka information via fysiska och digitala medier, tolka och förstÄ informationens Àkthet eller falskhet, liksom att ha vetskap om sökmotorernas algoritmer.
Resultatet av en bristfÀllig skolbiblioteksverksamhet Àr att mÄnga barn och unga inte fÄr den nödvÀndiga kÀllkritiska kunskapen, och hamnar lÄngt efter betrÀffande MIK. Det Àr dags att skriva om skollagen sÄ att bibliotekariekompetens blir obligatorisk pÄ skolbiblioteken, och att det tydliggörs i lÀroplanen att skolbibliotekarien ingÄr i skolans pedagogiska arbete.
VÀlfungerande skolbiblioteksverksamhet bemannad med bibliotekariekompetens, som nÄr alla elever, bidrar till ett starkare samhÀlle. Det Àr i skolan som vi lÀgger grunden för en stark demokrati med kritiskt tÀnkande mÀnniskor, och det uppnÄs bÀst om det finns en skolbibliotekariekompetens som tillsammans med den övriga pedagogiska personalen kan integrera lÀsinsatser med kÀllkritik och medie- och informationskunskap i undervisningen.