Språkbransch i förändring – en rapport om AI:s påverkan och språkyrkenas framtid

Bland de som svarat på DIK:s undersökning av språkbranschen jobbar de flesta som översättare, redaktörer, förläggare, teckenspråkstolkar, språkkonsulter och språkvårdare.

”Jag tycker att det känns fel att gå ner i pris när det är samma kompetens som behövs i slutändan." – Översättare om AI

AI påverkar arbetsuppgifter, jobbutbud och ersättningar

• Förändrade arbetsuppgifter – översättarna påverkas mest. 61 procent svarar att deras arbetsuppgifter har förändrats av AI och nästan alla tror att de kommer förändras. Många upplever att arbetet blir tråkigare och mindre kreativt, medan andra ser AI som ett användbart verktyg.

• Egenföretagare drabbas mer än tillsvidareanställda. 35 procent av egenföretagarna upplever att AI-utvecklingen har gjort det svårare för dem att få jobb eller uppdrag. Bland tillsvidareanställda är siffran 1 procent. Dock tror 50 procent av de tillsvidareanställda att AI kommer försämra deras jobbutsikter framöver.

• Många upplever minskade ersättningar. Bland egenföretagarna svarar 46 procent av översättarna och 40 procent av redaktörerna/textgranskarna att ersättningarna för deras arbete har blivit lägre till följd av AI.

• Sämre kvalitet med AI – men också möjlighet att nå ut bredare. Många varnar för att AI försämrar kvaliteten på text och översättning vilket kan få konsekvenser för samhällets läsfrämjande ambitioner. Samtidigt finns det potential att med hjälp av AI nå ut bredare och tillgängliggöra mer litteratur och text än vad som görs idag.

"Vi förväntas alltmer bli generalister och kunna mer inom områden vi inte är utbildade för." – Språkvårdare

Otillräcklig kompetensutveckling

• Stora behov av kompetensutveckling. Respondenterna ser stora behov av kontinuerlig fortbildning för att hänga med i branschens utveckling och ställa om till nya arbetsuppgifter. Samtidigt visar rapporten att många arbetsgivare inte har någon strategi för kompetensutveckling, att egenföretagarna inte har tid eller råd att fortbilda sig och att det i många fall saknas relevanta utbildningar inom språkbranschen.

• Obefintlig eller bristfällig kompetensutveckling. 42 procent av respondenterna har inte genomgått någon fortbildning alls under de senaste två åren. Bland de 57 procent som har genomgått kompetensutveckling anser endast 40 procent att fortbildningen har varit tillräcklig.

Stora variationer i arbetsmiljö

• För hög arbetsbelastning bland anställda – för låg bland egenföretagare. Var fjärde anställd svarar att arbetsbelastningen är för hög och 66 procent att kraven i arbetet har ökat över tid. Bland egenföretagarna svarar i stället var tredje att de har för låg arbetsbelastning och många vittnar om en stress över att inte få tillräckligt med uppdrag.

• En del av egenföretagarna vill hellre ha en anställning. Fler än var femte egenföretagare (22 procent) svarar att de hellre skulle vilja ha en tillsvidareanställning.

“Med tanke på hur högutbildade vi är och hur avancerade uppdrag vi utför är vi otroligt lågbetalda.” – Teckenspråkstolk

Låga löner, särskilt för egenföretagare

• Egenföretagare tjänar 10 000 kronor mindre. Medellönen i språkbranschen är cirka 35 000 kronor. Det skiljer över 10 000 kronor i månadslön mellan tillsvidareanställda (39 500 kronor) och egenföretagare (29 200 kronor). Drygt hälften av egenföretagarna uppger också att ersättningarna har försämrats de senaste fem åren.

• Obetalt arbete relativt vanligt. 38 procent av egenföretagarna och 20 procent av de anställda svarar att de ofta arbetar mer än de får betalt för.

”Det kan ibland vara extremt långa arbetsdagar som man inte får ersättning för och inte kan kompa ut.” – Förlagsanställd

Risk för kompetensflykt från branschen

• Mer än hälften har bytt eller överväger att byta jobb. 53 procent av respondenterna har bytt eller funderat på att byta jobb under de senaste två åren. Av dem har 56 procent övervägt ett nytt jobb eller en ny arbetsplats inom sitt nuvarande yrke, medan 64 procent har funderat på att helt byta yrkesbana.

• Var tredje person överväger att byta yrkesbana. Av alla som svarat på enkäten har var tredje person (34 procent) övervägt att byta yrkesbana. De grupper som i högst grad överväger ett nytt yrke är översättare och teckenspråkstolkar.

• Dåliga villkor och löner orsaken. Det vanligaste skälet till att man överväger att byta jobb eller yrke är dåliga villkor och låga löner.

“Jag känner oro för framtiden och jobbar aktivt för att hitta en lösning till att vidareutveckla min karriär ifrån översättning till något annat.” – Översättare

5 insatser för en stark och trygg språkbransch

Språkyrkena är viktiga för att tillgängliggöra och bredda litteratur, kunskap och information, främja läsning och i förlängningen för demokrati och delaktighet i samhället. Delar av språkbranschen är också en del av den kreativa sektorn och bidrar till svensk innovation. DIK ställer fem krav för att stärka villkoren i branschen så att de som jobbar i den ska må bra, får bra förutsättningar att möta AI-utvecklingen och på bästa sätt kan bidra till samhället.

Om rapporten

Rapporten baseras på en enkät bland cirka 250 personer som arbetar inom olika delar av språk- och förlagsbranschen, exempelvis som översättare, redaktörer, förläggare, teckenspråkstolkar, språkkonsulter och språkvårdare. Syftet med rapporten är att belysa läget i branschen – hur de som jobbar i den har det och vilka utmaningar de ser nu och i framtiden. Enkätens svarsfrekvens var 46 procent.