Varför mĂ„ste kommunikatörerna vara sĂ„ mĂ„nga?Â
Debatten om att kommunikatörerna Ă€r för mĂ„nga Ă„terkommer med jĂ€mna mellanrum, sĂ€rskilt i ekonomiskt tuffa tider. Antalet kommunikatörer har ökat de senaste decennierna, men det har ocksĂ„ kraven pĂ„ den offentliga kommunikationen. Den digitala omstĂ€llningen och medielandskapet har genomgĂ„tt enorma förĂ€ndringar. I dag ska alla medborgare snabbt och enkelt kunna ta del av information som Ă€r anpassad efter deras förmĂ„ga. De förvĂ€ntas kunna göra aktiva val kring exempelvis sjukvĂ„rd och skola. Myndigheter, kommuner och offentliga verksamheter har krav pĂ„ sig att kommunicera i mĂ„nga olika kanaler och nĂ„ mĂ„nga olika mĂ„lgrupper med skilda förutsĂ€ttningar och behov. Det stĂ€ller höga krav pĂ„ den offentliga kommunikationen. Â
Ăven utvecklingen kring desinformation, otillbörliga pĂ„verkanskampanjer, filterbubblor och liknande stĂ€ller höga krav pĂ„ den offentliga kommunikationen att nĂ„ ut till breda grupper i samhĂ€llet med korrekt information och se till att förtroendet för offentligheten inte skadas.âŻOch till det förstĂ„s ocksĂ„ betydelsen av kommunikation i kristider, som inte minst blev tydlig under pandemin.Â
DIK:s tidning Magasin K har granskat pĂ„stĂ„endet om den stora ökningen av kommunikatörer i offentlig sektor och visat att andelen kommunikatörer pĂ„ de trettiofem största myndigheterna legat pĂ„ samma nivĂ„ â 1 procent â de senaste fem Ă„ren.
GĂ„r inte den ökade mĂ€ngden administrativ personal â som kommunikatörer â ut över kĂ€rnverksamheten? Â
I debatten lyfts ibland att man i tider av besparingar ska satsa pĂ„ kĂ€rnverksamheten och skĂ€ra ned pĂ„ det som inte ingĂ„r i den. DIK menar att det Ă€r en missuppfattning att kommunikatörer inte bidrar till kĂ€rnverksamheten. TvĂ€rtom behövs professionell kommunikation för att stötta kĂ€rnverksamheten och hjĂ€lpa verksamheten att nĂ„ sina mĂ„l. Kommunikatörer avlastar ocksĂ„ det som ofta betraktas som kĂ€rnverksamhet. Om inte kommunikatörerna fanns skulle mĂ„nga arbetsuppgifter hamna hos andra yrkesgrupper. Ett exempel Ă€r VĂ„rdguiden 1177 som Ă€r producerad av kommunikatörer och avlastar sjukvĂ„rden.Â
Kommunikatörer jobbar dessutom ofta bĂ„de med att ta fram strategier som bidrar till att uppnĂ„ verksamhetsmĂ„len, och operativt med att ta fram innehĂ„ll som bidrar till att uppnĂ„ samma mĂ„l. SĂ„ det Ă€r sĂ€llan ett rent administrativt arbete.Â
Ăr inte kommunikatörernas roll bara att försköna verkligheten, alltsĂ„ âsminka grisenâ?Â
Det finns förstĂ„s fall dĂ€r kommunikation anvĂ€nds för att ge en tillrĂ€ttalagd bild av nĂ„got. Offentlig kommunikationsverksamhet ska givetvis granskas precis som all annan offentlig verksamhet. DIK:s bild av de offentliga kommunikatörernas arbete Ă€r dock raka motsatsen till att âsminka grisenâ. DIK:s medlemmar arbetar hĂ„rt för att nĂ„ ut med lĂ€ttillgĂ€nglig och transparent information till medborgarna och för att öka delaktigheten i samhĂ€llet. De lĂ€gger mycket möda pĂ„ att vara transparenta och bidra till demokratin och de Ă€r ocksĂ„ stolta över att deras arbete bidrar till just det. Â
Vem som helst kan vĂ€l jobba med kommunikation, det Ă€r vĂ€l bara att lĂ€gga upp lite pĂ„ Facebook och kopiera och klistra in texter pĂ„ webben?Â
Det hÀr speglar en allmÀn okunskap om vad kommunikatörer gör och varför de behövs. Kommunikationsyrket Àr vÀldigt brett och för utomstÄende kan det ibland upplevas som otydligt exakt vad kommunikatörer gör. Det Àr ocksÄ ett yrke som förÀndras i snabb takt vilket kan göra det svÄrt att hÀnga med.
Kommunikatörernas uppdrag skiljer sig förstĂ„s Ă„t i olika sektorer men oavsett uppdrag sĂ„ krĂ€ver yrket professionell kompetens i att undersöka och förstĂ„ kommunikationsbehov utifrĂ„n organisationens mĂ„l och uppdrag samt att skapa och förmedla budskap till olika mĂ„lgrupper som Ă€r anpassad efter olika mottagares behov. Utan kommunikatörens kompetens riskerar kommunikationsbehov glömmas bort, innehĂ„ll bli svĂ„rbegripligt och information inte nĂ„ rĂ€tt mĂ„lgrupp.Â
Beroende pĂ„ arbetsuppgifter och aktuell kanal behöver kommunikatörer specialiserad kunskap om till exempel text, bild, rörlig media, form osv. Det Ă€r nog fĂ„ andra yrkesgrupper som blir sĂ„ ifrĂ„gasatta som kommunikatörer och som stĂ€ndigt behöver förklara varför de över huvud taget finns.Â
Kommunikatörerna hindrar journalister frĂ„n att göra sitt jobbÂ
Det finns sÀkert enstaka fall dÀr kommunikatörer upplevt krav pÄ sig att agera grindvakter mot journalister eller förmedla en felaktig bild av verksamheten. Men DIK:s medlemmar arbetar tvÀrtom varje dag hÄrt för att vara transparenta och bidra till öppenhet. De allra flesta upplever att deras relation till media Àr god eller mycket god och att mediahanteringen Àr högt prioriterad pÄ arbetsplatsen. Kommunikatörer i samhÀllets tjÀnst Àr inte ett hinder för transparens och demokrati. De Àr en absolut förutsÀttning för det. LÀs mer i den hÀr rapporten.