Tiden är inne för kortare arbetstid

Det är över 50 år sedan 40-timmarsveckan infördes. Sedan dess har kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ökat kraftigt, produktiviteten mer än fördubblats och teknikutvecklingen gått med raketfart. Trots det är arbetstiden fortfarande lika hög och vi är mer sjukskrivna och stressade än någonsin tidigare.

Så ser svenskarna på arbetstidsförkortning

• Brett stöd för 30 timmars arbetsvecka 64 procent av hela allmänheten, 68 procent av 20-29-åringarna och hela 82 procent av kvinnorna i familjebildande ålder vill ha 30-timmarsvecka med bibehållen lön.

• Förändrad attityd – allt fler vill ha arbetstidsförkortning En av fem är mer positiva till förslaget om 30 timmars arbetsvecka i dag jämfört med för två år sedan. Endast tre procent är mer negativt inställda medan majoriteten, 70 procent, inte ändrat inställning. Den grupp som svängt mest är unga män där närmare en av tre blivit mer positiva.

• Majoriteten tror att vi kommer arbeta mindre i framtiden Fler än hälften av befolkningen tror att vi kommer arbeta mindre än 40 timmar i veckan i framtiden. Var tredje person tror att det kommer ske redan inom fem till tio år. Bland unga är det hela sex av tio som tror att vi kommer arbeta mindre i framtiden.

• Mindre stress och ökad livskvalitet väger tyngst De vanligaste skälen till att vilja korta arbetstiden är för att få ökad livskvalitet, bättre balans mellan arbete och privatliv eller minskad stress. För männen väger det tyngst med ökad livskvalitet medan minskad stress är kvinnornas vanligaste orsak. Det speglar en verklighet där sjukskrivningarna i Sverige idag är högre än någonsin och kvinnor är särskilt utsatta.

• Arbetstidsförkortning är ett måste om fler ska orka hela vägen till pensionen Av de som jobbar heltid tror bara 44 procent av kvinnorna och 56 procent av männen att de kommer fortsätta orka jobba heltid ända till pensionen om vi behåller 40-timmarsveckan.

Slutsats: Tiden är inne för kortare arbetstid

Historiskt har Sverige minskat arbetstiden i takt med att produktiviteten ökat. Förkortningarna har motiverats med hälso- och rättviseskäl och som ett sätt för arbetstagarna att få del av ett ökat ekonomiskt välstånd genom mer fritid. Men 1973 tog det stopp. Sedan dess har visserligen den betalda semestern utökats något, men den lagstadgade normalarbetstiden på 40 timmar per vecka har legat fast.

I stället för att minska arbetstiden går vi i motsatt riktning. Övertid, jour- och beredskapstid ökar och den höjda pensionsåldern gör att vi förväntas arbeta allt längre upp i åldrarna. Sverige har idag den högsta faktiska veckoarbetstiden i Norden och ligger högt även jämfört med många andra europeiska länder.

Flera länder har gjort generella arbetstidsförkortningar utan att samhällsekonomin påverkats negativt. Inte heller tog svensk ekonomi skada när de tidigare arbetstidsförkortningarna genomfördes under 1900-talet, tvärtom ökade både produktiviteten och BNP.

Det beror sannolikt på de positiva effekter som en generell arbetstidsförkortning medför. Minskad stress, bättre balans mellan arbete och fritid och bättre sömn är faktorer som i sin tur kan bidra till mindre sjukskrivningar, mindre personalomsättningar och att fler orkar arbeta längre. Dessutom kan de som i dag står utanför arbetsmarknaden få en chans att komma in.

Andra positiva effekter som är mindre direkta är att fler har mer tid och ork för sina barn, att besöka äldre släktingar eller engagera sig ideellt. Faktorer som både ger mening för individen och är bra för demokratin och samhällsgemenskapen.

Dags att modernisera arbetslivet – DIK kräver kortare arbetstid för alla!

DIK vill se en allmän arbetstidsförkortning genom att normalarbetstiden kortas i arbetstidslagen. Det är viktigt för att det ska bli en jämlik reform där alla på arbetsmarknaden omfattas och där andra system och socialförsäkringar kan anpassas. Det är just genom lagändring som tidigare arbetstidsförkortningar har genomförts.

Som rapporten visar är kortare arbetstid en nödvändig reform. Just nu finns ett gyllene tillfälle att dra nytta av den pågående tekniska utvecklingen och använda de produktivitetsvinster som AI genererar till att ge människor mer tid till livet utanför arbetet och en bättre balans mellan arbete och privatliv. Förutsättningarna för att genomföra en generell arbetstidsförkortning har kanske aldrig varit bättre än nu.

Om rapporten

Rapporten baseras på en Sifo-undersökning som Verian genomfört på uppdrag av DIK. 2 030 personer i yrkesverksam ålder deltog i undersökningen.