Bemanna skolbiblioteken

skolbibliotek-pojke658

Allt för många elever står utan ett skolbibliotek och tillgången varierar kraftigt över landet. DIK välkomnar därför att regeringen har beslutat att alla elever från och med 2025 ska få tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Men för att satsningen ska få bra effekt krävs bland annat skärpningar i lagen, riktade resurser och fler utbildningsplatser.

DIK har länge drivit frågan om bemannade skolbibliotek. Samlad forskning visar att skolbibliotekarier bidrar till elevers språkutveckling, läsförmåga och informationskompetens, och dessutom jämnar ut förutsättningarna mellan elever. De förbättrar måluppfyllnad i skolan och ger ovärderliga kunskaper i medie- och informationskunskap (MIK). I ett samhälle med sjuknade läsförståelse och ökande desinformation är skolbibliotekariernas kompetens kanske viktigare än någonsin.

Trots ett gott kunskapsunderlag saknar fler än hälften av landets barn och unga tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Tillgången ser dessutom väldigt olika ut, beroende på var en elev bor, vilken skola hen går i och vem som driver skolan. DIK:s undersökningar visar att skillnaderna främst är beroende av i vilken mån skolledningen förstår de bemannade skolbibliotekens pedagogiska bidrag och väljer att prioritera det.

”Vad krävs för att en boksamling ska kunna kallas skolbibliotek?”

Läs rapporten om skolbibliotek, vad de ska vara bra för, vad som hotar dem och vad vi behöver göra för att ha dem kvar och kunna dra nytta av dem.

Till rapporten

Brist på bibliotekarier

En viktig åtgärd för att skolbiblioteken ska kunna bemannas är att utöka antalet utbildningsplatser. Det är redan idag brist på bibliotekarier. Arbetslösheten är rekordlåg och en stor grupp väntas gå i pension under de kommande åren. Enligt beräkningar gjorda av Magasin K saknas det minst 1 300 bibliotekarier för att alla elever ska kunna få tillgång till ett bemannat skolbibliotek.

Vad vill DIK?

Om inte kraven på bemannade skolbibliotek skärps och kommunerna får öronmärkta resurser är risken stor att skolbiblioteken fortsätter prioriteras bort. DIK arbetar därför för att alla elever ska få tillgång till bemannade, välutrustade, välfungerande skolbibliotek där bibliotekarien också är en del av skolans övriga pedagogiska arbete. Fungerande skolbibliotek för alla är inte gratis, men skulle få en mängd positiva effekter. Att inte satsa på skolbiblioteken kommer däremot stå samhället dyrt.

DIK kräver att:

  • Skollagen skärps med krav på att alla elever ska få tillgång till ett bemannat skolbibliotek och innehåller en tydlig definition av vad ett skolbibliotek är.

  • DIK:s riktlinje är att det ska finnas en heltidsanställd bibliotekarie per 300 elever i grundskolan och en per 400 elever i gymnasieskolan.

  • Lagen ska slå fast att skolbibliotek i första hand ska vara bemannade med utbildade bibliotekarier. Avvikelser från denna princip ska betraktas som enskilda undantag då bemanningen inte går att lösa på annat sätt.

  • Kommunerna ska få öronmärkta pengar till bemanning av skolbiblioteken.

  • Det tydliggörs i läroplanerna att skolbibliotekarien ska vara delaktig i det pedagogiska arbetet och att ansvaret för detta ska vila hos rektor. DIK anser att kunskap om skolbibliotekens roll och pedagogiska funktion ska ingå i utbildningen och fortbildningen för rektorer.

  • Regeringen ska tillföra resurser till biblioteksutbildningarna och ge dem i uppdrag att kraftigt utöka utbildningsplatserna.

  • Bibliotekariernas löner höjs. Lönerna är idag allt för låga. För att fler ska välja att utbilda sig till och arbeta som bibliotekarie behövs lönesatsningar.

Mer läsning:

Rapport: Bemanna skolbiblioteken

Så skapar du ett skolbibliotek i världsklass

Artiklar om skolbibliotek i Magasin K