Allt för många elever står utan ett skolbibliotek och tillgången varierar kraftigt över landet. DIK välkomnar därför att riksdagen har beslutat att alla elever från och med 2025 ska få tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Men för att satsningen ska få bra effekt krävs bland annat riktade resurser och fler utbildningsplatser.
DIK har länge drivit frågan om bemannade skolbibliotek. Samlad forskning visar att skolbibliotekarier bidrar till elevers språkutveckling, läsförmåga och informationskompetens, och dessutom jämnar ut förutsättningarna mellan elever. De förbättrar måluppfyllnad i skolan och ger ovärderliga kunskaper i medie- och informationskunskap (MIK). I ett samhälle med sjuknade läsförståelse och ökande desinformation är skolbibliotekariernas kompetens kanske viktigare än någonsin.
Trots ett gott kunskapsunderlag saknar fler än hälften av landets barn och unga tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Tillgången ser dessutom väldigt olika ut, beroende på var en elev bor, vilken skola hen går i och vem som driver skolan. DIK:s undersökningar visar att skillnaderna främst är beroende av i vilken mån skolledningen förstår de bemannade skolbibliotekens pedagogiska bidrag och väljer att prioritera det.
Vad innebär förändringarna i skollagen?
Från och med 1 juli 2025 skärps skollagen med tydligare definitioner kring vad som avses med skolbibliotek och vilka ändamål de ska ha. En viktig förändring är att lagen nu slår fast att skolbiblioteken i första hand ska bemannas av bibliotekarier som har en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap. Skolbibliotekariernas betydelse för läsande och medie- och informationskunnighet och att bibliotekarierna ska användas i den övriga undervisningen betonas också.
”Vad krävs för att en boksamling ska kunna kallas skolbibliotek?”
Läs rapporten om skolbibliotek, vad de ska vara bra för, vad som hotar dem och vad vi behöver göra för att ha dem kvar och kunna dra nytta av dem.Brist på bibliotekarier
En viktig åtgärd för att skolbiblioteken ska kunna bemannas är att utöka antalet utbildningsplatser. Det är redan idag brist på bibliotekarier. Arbetslösheten är rekordlåg och en stor grupp väntas gå i pension under de kommande åren. Enligt beräkningar gjorda av Magasin K saknas det minst 1 300 bibliotekarier för att alla elever ska kunna få tillgång till ett bemannat skolbibliotek.
Vad vill DIK?
DIK välkomnar de nya förändringarna men driver samtidigt ett antal olika krav för att satsningen ska få så bra effekt som möjligt och för att alla elever ska få tillgång till ett bemannat skolbibliotek, oavsett var de bor eller vilken skola de går i.
DIK kräver att:
Regeringen ska tillföra resurser till biblioteksutbildningarna och ge dem i uppdrag att kraftigt utöka utbildningsplatserna.
Avvikelser från principen om att skolbibliotek i första hand ska vara bemannade med utbildade bibliotekarier ska betraktas som enskilda undantag då bemanningen inte går att lösa på annat sätt.
Bemanningen bör vara i enlighet med DIK:s riktlinje om en heltidsanställd bibliotekarie per 300 elever i grundskolan och en per 400 elever i gymnasieskolan.
Kommunerna måste få öronmärkta pengar till bemanning av skolbiblioteken. Annars är risken stor att skolbiblioteken fortsätter nedprioriteras.
Det behöver tydliggöras i läroplanerna att skolbibliotekarien ska vara delaktig i det pedagogiska arbetet och att ansvaret för detta ska vila hos rektor. DIK anser att kunskap om skolbibliotekens roll och pedagogiska funktion ska ingå i utbildningen och fortbildningen för rektorer.
Bibliotekariernas löner höjs. Lönerna är idag allt för låga. För att fler ska välja att utbilda sig till och arbeta som bibliotekarie behövs lönesatsningar.
Det är viktigt att de nya förändringarna i skollagen följs upp med fokus på likvärdigheten mellan skolor och elever.
Mer läsning:
Rapport: Bemanna skolbiblioteken