Det är dags att korta arbetstiden – för alla

En undersökning från DIK visar att stödet för arbetstidsförkortning är starkt i den svenska allmänheten. DIK anser att det är dags att dra nytta av den tekniska utvecklingen och skapa en bättre balans mellan arbete och fritid.

Svenskarna vill ha kortare arbetstid

I januari 2024 genomförde Verian en Sifo-undersökning på uppdrag av DIK. 2 030 personer i den svenska yrkesverksamma allmänheten deltog. Resultaten visar bland annat att:

• 64 procent i den svenska allmänheten vill att vi inför 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön. Bland kvinnor är stödet ännu starkare (76 procent) och särskilt bland kvinnor i familjebildande ålder 30–49 år (82 procent).

• En av fem är mer positiva till förslaget om 30 timmars arbetsvecka idag jämfört med för två år sedan.

• Unga i åldern 20–29 är mer positiva till 30 timmars arbetsvecka än genomsnittet (68 procent) och unga (27 procent) och framför allt unga män (29 procent) är de som i högst grad blivit mer positivt inställda under de senaste två åren.

• Majoriteten av befolkningen (53 procent) tror att vi i framtiden kommer att arbeta mindre än 40 timmar per vecka och var tredje person tror att det kommer att ske redan inom fem eller tio år. Bland unga är tror sex av tio att vi kommer arbeta mindre i framtiden.

• Bara hälften av de som idag arbetar heltid tror att de kommer fortsätta orka göra det hela vägen till pensionen, om arbetstiden fortsätter vara 40 timmar per vecka. Bland kvinnorna är det en ännu lägre andel (44 procent) som tror att de inte kommer orka.

• De vanligaste skälen till att vilja korta arbetstiden är för att få ökad livskvalitet, bättre balans mellan arbete och privatliv eller minskad stress. För männen väger det tyngst med ökad livskvalitet medan minskad stress är kvinnornas vanligaste orsak.

”Jag undrar vad det är för mening med teknik och digitalisering om det inte frigör människor till att göra andra saker än att jobba”, medlem i DIK 

Kvinnor drabbas hårdast av hög veckoarbetstid

Resultaten speglar en verklighet där sjukskrivningarna i Sverige är högre än någonsin och där kvinnor är särskilt utsatta av både en mer påfrestande arbetsmiljö och ett större ansvar för barn och hemarbete. Många kvinnor betalar med sin hälsa eller tvingas gå ned i deltid för att de inte orkar – vilket innebär att de finansierar sin egen arbetstidsförkortning.

Att inte klara av ett helt yrkesliv får förstås konsekvenser för individerna som får en låg pension. Men det får också stora konsekvenser för samhället genom att andelen i arbetskraften minskar och inbetalningarna till pensionssystemet blir lägre, samtidigt som det riskerar att skapa brist på kompetent och erfaren arbetskraft.

Majoriteten tror att vi kommer arbeta mindre i framtiden

Undersökningen visar också att det finns en stark tro på att vi kommer att arbeta mindre än 40 timmar per vecka i framtiden. Drömmen om en annan framtid syns i hela befolkningen, men tilltron till att vi kommer jobba mindre i framtiden är allra starkast bland unga.

Rapporten visar också att unga värdesätter balansen mellan arbete och fritid mer jämfört med äldre. Det pekar på en pågående förskjutning i värderingar där de som är nya eller på väg ut i arbetslivet ställer nya krav och efterlyser en mer hållbar livsstil jämfört med tidigare generationer.

En fullt möjlig och nödvändig reform

Kortare arbetstid är en nödvändig reform för att stoppa de skenande sjukskrivningarna, säkerställa att fler orkar arbeta ända till pensionen och för att arbetsgivare ska kunna locka den yngre arbetskraften.

Erfarenheter från andra länder visar dessutom att det är fullt möjligt att genomföra utan att samhällsekonomin tar skada. Tvärtom kan reformen till stor del finansieras genom minskade kostnader för exempelvis sjukskrivningar, deltidsarbete, personalomsättning och arbetslöshet, i kombination med produktivitetsökningar från AI- och teknikutveckling.

Kortare arbetstid är dessutom en global trend. De senaste åren har man gjort storskaliga försök runt om i världen (bl.a. Island, Spanien, Japan, Storbritannien, Nya Zeeland). De försök och satsningar som gjorts visar bland annat att människor upplever mindre stress, bättre balans mellan arbete och fritid och att de sover bättre. Och många har valt att permanenta försöken – ett tydligt kvitto på att det har fungerat bra både för arbetstagare och arbetsgivare.

Flera svenska företag har infört arbetstidsförkortningar, inklusive vi på DIK som vill leva som vi lär och därför har infört 35 timmars arbetsvecka för de som arbetar på DIK:s kansli.

Det är dags att korta arbetstiden – för alla

Om vi ska vända trenden med skenande sjukskrivningar och säkerställa att fler orkar arbeta ända till pensionen krävs kraftfulla insatser för ett mer hållbart arbetsliv. DIK anser att en generell arbetstidsförkortning som omfattar hela arbetsmarknaden är en avgörande pusselbit och att normalarbetstiden ska justeras i arbetstidslagen.

Att förändringen sker genom lagändring är viktigt för att det ska bli en jämlik reform där alla på arbetsmarknaden omfattas och där andra system och socialförsäkringar kan anpassas, till exempel pension, sjukförsäkring, a-kassa och föräldraförsäkring.

Även om arbetstiden kortas i lagen kommer arbetsmarknadens parter vara delaktiga i hur förkortningarna genomförs. Kollektivavtalen kommer behöva anpassas och de nya sätten att organisera arbetet kommer behöva samverkas mellan fack och arbetsgivare.

DIK ser också positivt på de försök och permanenta arbetstidsförkortningar som görs genom avtal. Det är viktiga steg på vägen och bra tillfällen att samla in erfarenheter att lära av.

Kortare arbetstid – ett krav från DIK:s kongress

DIK har drivit frågan om kortare arbetstid sedan kongressen 2021. Men hur gick det egentligen till när arbetstidsförkortning blev en av DIK:s viktigaste frågor? Läs texten av DIK:s förbundssekreterare Tamim Alameddine.