DIK välkomnar de senaste dagarnas ekonomiska stöd till kultursektorn. Men den ekonomiska torkan började långt före pandemin, därför behövs också en permanent höjning av kulturbudgeten. Det skriver ordförande Anna Troberg.
Så kom äntligen ett välbehövligt pengaregn över kultursektorn. Regeringen kommer att anslå 3,4 miljarder under 2020–2021, utöver de extra stöd man tidigare aviserat. Det handlar bland annat om pengar till akut krisstöd till verksamheter och enskilda kulturskapare. Men, också om återstartsinsatser. Det regionala kulturlivet ska stärkas genom kultursamverkansmodellen och dessutom gör man en stor investering i läsfrämjande insatser för barn och unga, samt en dubblering av stödet till kulturskolan. Detta direkta stöd är mycket välkommet och kommer att underlätta för de medlemmar DIK organiserar inom sektorn.
Förutom det riktade stödet till kulturen har regeringen dessutom aviserat två andra insatser som kan göra märkbar skillnad för kultursektorn och de som arbetar inom den. Man tillför 5 miljarder i stöd till enskilda näringsidkare under 2021–2021. Många som verkar inom kultursektorn är enskilda näringsidkare och kan därmed få del av detta stöd. Det är mycket efterlängtat med tanke på att gruppen lämnats vind för våg under sex månader, något som DIK tidigare kritiserat hårt.
Man tillför också ett extra tillskott om 10 miljarder till regioner och kommuner i form av generella statsbidrag. Det är viktigt att den regionala och kommunala kulturen får sin del även av denna kaka. Många museer har till exempel tvingats stänga helt eller periodvis under pandemin. Biblioteken har axlat ett stort och tungt ansvar, både som kulturförmedlare och samhällsinformatör. Man har ställt om och levererat med den äran, men omställning är inte gratis. De budgetar som lades för 2020 tog av naturliga skäl inte höjd för en pandemi. Det kommer att synas när året ska summeras.
Skolbiblioteken bör också nämnas speciellt. DIK kan redan nu konstatera att kommunernas ansträngda ekonomi på flera platser i landet innebär att man drar in de redan för få skolbibliotekarietjänster som finns. Om den utvecklingen fortsätter kommer de läsfrämjande insatserna för barn och unga som regeringen vill uppmuntra med det nya krispaketet att hämmas betänkligt.
Från DIK:s sida är vi väldigt glada över de senaste dagarnas ekonomiska stöd till kultursektorn. Det är dock viktigt att komma ihåg att kultursektorns ekonomiska torka började långt före pandemin. Om pengaregnet visar sig vara en enstaka störtskur, skjuts sektorns problem bara på framtiden. Sektorn har varit gravt underfinansierad under lång tid. Det är bra att regeringen är mån om att nu ge kulturen en nystart, men när den väl rullat igång måste den få goda förutsättningar att rulla vidare långt bortom 2021.
Konkret betyder det att regeringen i coronakrisens omedelbara kölvatten måste vara beredd att vid behov gå in med mer stöd. Bland annat för att hjälpa sektorn överleva, men också för att den ska kunna ta vara på och vidareutveckla alla de innovativa lösningar som krisen fött fram. Det finns mycket där som är bra och som vi kan och bör bygga vidare på in i framtiden, till exempel den digitala tillgången till kultur.
Man måste också höja ambitionsnivån för kulturen och konkretisera den med en permanent höjning av kulturbudgeten. Tiden före pandemin var ingen guldålder för kulturen. Stora delar av sektorn gick på knäna redan innan viruset gjorde entré. Om något gott kommit ut ur den här krisen, så är det att det politiska strålkastarljuset äntligen riktats mot kulturens viktiga bidrag till samhället och det faktum att det bidraget inte föds ur intet. Krisen kan bli en nystart för kulturen, men bara om det politiska intresset för kulturen håller i och håller ut – in i framtiden.
Anna Troberg, förbundsordförande i DIK