Frågor och svar om jämlikhetsdata

Varför använder DIK jämlikhetsdata? 

Sverige har en långtgående diskrimineringslagstiftning, men har vid upprepade tillfällen kritiserats, bland annat av EU och FN, för att det inte finns statistik som kan backa upp arbetet mot diskriminering. Att inte fullt ut kunna mäta och följa upp förekomsten av diskrimineringen gör att lagstiftningen blir tandlös. För att kunna jobba effektivt behöver vi kunskap om hur problemen ser ut och vilka insatser som ger effekt. 

2020 beslutade DIK:s förbundsstyrelse därför att DIK ska arbeta med så kallad jämlikhetsdata. Det innebär att DIK ställer frågor utifrån diskrimineringsgrunderna i våra medlemsenkäter för att undersöka i vilken grad dessa påverkar medlemmarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö.  

Jämlikhetsdata är en metod som används av en rad länder, forskare, fackförbund och andra organisationer. Frågorna är frivilliga att svara på, svaren är helt anonyma och resultaten analyseras bara på aggregerad nivå (det vill säga på gruppnivå). Det går aldrig att spåra några uppgifter till en individ eller arbetsplats och metoden är helt i linje med GDPR.  

Syftet är att ta reda på hur förekomsten av diskriminering ser ut bland medlemmarna. Detta för att på bästa sätt kunna stötta medlemmarna och arbeta för att motverka strukturell diskriminering.

Hur använder DIK resultaten? 

Resultaten presenteras till exempel i DIK:s arbetsmiljörapporter och används för att vi ska kunna sätta in rätt åtgärder för att stötta våra medlemmar och driva rätt krav gentemot arbetsgivare och politiker. 

DIK använder också resultaten för att se om det finns grupper som är underrepresenterade bland medlemmarna och bland förtroendevalda. På så sätt kan vi jobba bättre mot prioriterade målgrupper och för att bredda våra engagemangsformer. 

Syftet är alltid att arbeta för att ingen ska diskrimineras i sitt yrkesliv. Här kan du läsa mer om hur vi använder datan och vad vi driver.

Registrerar ni människors hudfärg och sexuella läggning?  

Nej inga uppgifter registreras. Enkätsvaren är helt anonyma och går aldrig att härleda till någon individ eller arbetsplats. Det går alltid att välja att inte svara.  

DIK analyserar bara data på gruppnivå och redovisar aldrig uppgifter där det finns för få svarande. Det är viktigt både för att säkra anonymiteten och tillförlitligheten i resultaten.  

Det finns inga hinder för att samla in jämlikhetsdata, vare sig i svensk eller europeisk lag. Det är förstås viktigt att samtycke ges och att det är tydligt att syftet med att samla in uppgifterna är att motverka diskriminering.

Kan inte datan hamna i fel händer eller användas för fel syften, till exempel för att misstänkliggöra minoritetsgrupper? 

Att samla in känsliga uppgifter görs inte bara i relation till jämlikhetsdata. I Sverige samlar vi in många olika uppgifter som kan betraktas som känsliga – till exempel om hälsotillstånd, levnadsvanor och sexuella relationer. Det finns alltid en risk att data kan hamna i orätta händer och förvrängas eller hanteras på ett oetiskt sätt. Därför är det vid all form av datainsamling och analys viktigt med en säker och etisk hantering som ligger i linje med GDRP och andra lagar och riktlinjer.  

När det gäller just jämlikhetsdata samlas data enbart in via anonyma enkäter. Därför finns det ingen risk att någon kan få tag i uppgifterna och koppla dem till en individ. Eftersom all data är anonym går det heller aldrig att samköra dem med annan statistik som är kopplad till en individ, som exempelvis registerdata.

Vad innebär självskattning? Fungerar det verkligen? 

Jämlikhetsdata bygger på så kallad självidentifikation, det vill säga hur individerna själva identifierar sig utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i Diskrimineringslagen: 

• Ålder 

• Kön 

• Könsöverskridande identitet eller uttryck 

• Etnisk tillhörighet 

• Religion eller annan trosuppfattning 

• Funktionsnedsättning 

• Sexuell läggning  

För att datainsamlingen ska vara anonym är självskattning det bästa sättet att gå till väga. Det är dessutom bara du som kan svara på vilken sexuell läggning du har eller vilken religion du tillhör. Självskattning är inte något som bara används i samband med jämlikhetsdata utan det används i mycket forskning och studier, t.ex. är det vanligt inom vården där man ofta får uppskatta sin hälsa eller smärta.   Självskattning eller självidentifikation handlar alltså inte om att individer lämnar uppgifter genom fritextssvar - tvärtom finns det tydliga svarsalternativ att välja mellan som är utformade i samråd med forskare. Nedan kan du se hur DIK ställer frågorna om jämlikhetsdata och vilka svarsalternativ som finns.

Vilka frågor ställer DIK och hur har metoden utformats? 

Metoden och frågorna har utformats i samarbete med forskare och DIK-medlemmar. Vi utvecklar metoden löpande för att på bästa sätt kunna fånga upp och synliggöra diskriminering. 

Nedan är de frågor DIK ställer i våra enkäter:

Hur skulle du definiera din könsidentitet? 
Kvinna 
Man 
Ickebinär 
Annat  
Osäker 
Vill ej svara   

Hur skulle du definiera din sexuella läggning? 
Heterosexuell 
Homosexuell 
Bisexuell 
Annat 
Osäker 
Vill ej svara   

Identifierar du dig med någon trosuppfattning vare sig du är troende eller ej?  Flera svar är möjliga. 
Kristendom 
Islam 
Judendom 
Buddism 
Hinduism 
Sikhism 
Ateism/icke troende 
Annat 
Osäker 
Vill ej svara   

Var är du född? 
Sverige 
Övriga Norden 
Övriga Världen 
Vet ej 
Vill ej svara   

Är någon av dina föräldrar födda utomlands? 
Ja, en 
Ja, båda 
Nej, ingen 
Vet ej 
Vill ej svara   

Hur identifierar du dig kopplat till hudfärg/ursprung? Syftet med denna fråga är att fånga in diskriminering kopplad till hudfärg, eftersom det inte alltid hör samman med födelseland. Flera svar är möjliga. 
Vit/synlig majoritet 
Svart 
Asiat 
Mellanöstern/nordafrikan 
Latinamerikan 
Blandad 
Annan synlig minoritet  
Vet ej 
Vill ej svara   

Tillhör du någon nationell minoritet?  Flera svar är möjliga. 
Ja, samer 
Ja, tornedalingar 
Ja, sverigefinnar 
Ja, romer 
Ja, judar 
Nej 
Vet ej 
Vill ej svara   

Upplever du att du har någon funktionsnedsättning (synlig eller osynlig)? 
Ja 
Nej 
Vill ej svara   

Hur gammal är du? 
24 eller yngre 
25–34 
35–44 
45–54 
55–66 
67 eller äldre 
Vill ej svara

Varför vill DIK att fler ska använda jämlikhetsdata? 

DIK anser att det behövs tydligare statistik på samhällsnivå utifrån de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna.  

Statistik kan inte ensamt radera ut ojämlikhet, men är ett viktigt verktyg som kan användas av till exempel myndigheter, forskare och större organisationer och arbetsgivare. Med mer kunskap om problemen kan vi sätta in rätt resurser och ta reda på om insatserna har effekt. 

Finland, Storbritannien, USA, Brasilien och många andra länder använder redan jämlikhetsdata, liksom en rad svenska forskare, arbetsgivare, fackförbund med flera. Forskning visar dessutom att svenskar är positivt inställda till att samla in jämlikhetsdata. 

EU och FN har återkommande kritiserat Sverige för att inte samla in statistik som gör att vi kan följa förekomsten av diskriminering och uppmanat Sverige att använda jämlikhetsdata. 

För att det aldrig ska gå att härleda uppgifter till någon individ eller arbetsplats är viktigt att jämlikhetsdata bara används i större undersökningar med många respondenter, och att resultaten inte bryts ned på för små grupper. Undersökningarna ska alltid vara anonyma. 

DIK vill att:  

• Regeringen utformar en strategi för att implementera jämlikhetsdata i den officiella statistiken i syfte att motverka strukturell diskriminering och ger ett särskilt uppdrag till SCB att arbeta med detta.

• Större statliga arbetsgivare börjar använda jämlikhetsdata med stöd av SCB och Diskrimineringsombudsmannen.

• Diskrimineringsombudsmannen (DO) får ett särskilt uppdrag att analysera strukturell rasism och lämna förslag på åtgärder.

• Tillsynen i diskrimineringslagen skärps och arbetsgivare som bryter mot lagen får kännbara sanktioner.

Är du nyfiken på att veta mer om jämlikhetsdata och hur man kan jobba med metoden?

Kolla in seminariet som DIK genomförde 21 mars 2024 tillsammans med Akavia, Akademikerförbundet SSR och Kommunal. Där medverkar bland annat forskare, jämlikhetsexperter och Diskrimineringsombudsmannen.