Idag 14 maj på teckenspråkets dag uppmärksammar vi teckenspråkstolkars situation. Teckenspråkstolkarna utför ett viktigt arbete för att döva, dövblinda och hörselskadade ska kunna delta fullt ut i samhället.
Coronasituationen för teckenspråkstolkar följer ett just nu vanligt mönster på arbetsmarknaden, där de med osäkra villkor och otrygga anställningsformer är de hårdast drabbade. Timanställda och egenföretagare har i takt med att arbetstillfällen och intäkter minskat, förlorat jobb och uppdrag, och privata tolkbolag har korttidspermitterat personal.
Från fackligt håll är det tydligt att dåliga arbetsvillkor för teckenspråkstolkar går ut över tolkanvändarna och deras rätt till tolkning. På sikt riskerar arbetslösheten bland teckenspråkstolkar att leda till allt färre tolkar på arbetsmarknaden. När företag går i graven och tolkar förlorar sina uppdrag tvingas de söka sig till andra jobb och nya utbildningar. Redan som det är finns stor brist på teckenspråksutbildade och ytterligare kompetensflykt skulle ha allvarliga konsekvenser för tillgängligheten i samhället. Det äventyrar dövas, dövblindas och hörselskadades rätt till vardagstolkning och jämlika levnadsvillkor.
För de teckenspråkstolkar som fortfarande är i tjänst är distanstolkning ett alternativ för att förhindra smittspridning. Pandemin har precis som inom många andra branscher även tvingat fram en digital utveckling av tolkverksamheten. Digitala lösningar är dock inte ett alternativ vid tolkning för dövblinda i behov av taktilt teckenspråk, då tolkningen förutsätter fysisk kroppslig kontakt. För att säkerställa teckenspråkstolkars arbetsmiljö är det under omständigheterna viktigt att arbetsgivaren genomför kontinuerliga riskbedömningar för att minska tolkarnas utsatthet. Riktlinjerna för hur tolkarna ska agera vid misstänkt coronasmitta måste vara tydliga, och vid tolkning i sjukhusmiljö måste det finnas tillgång till skyddsutrustning.